Kvalitativa studier som denna söker producera en annan form av kun- skap än statistiska undersökningar, vilket i regel omöjliggör urval i stor- leksordningen att de ska kunna kallas representativa i statistisk bemär- kelse. Således kan inte resultaten av kvalitativa studier generaliseras ge- nom statistisk inferens. Nu betyder emellertid inte detta att ett kvalitativt angreppssätt omöjliggör generalisering; alternativa synsätt på representa- tivitet och generalitet existerar nämligen jämte det strikt empiristiska.351
Med utgångspunkt i dessa är det viktiga inte att de studerade ”fallen”, dvs. deltagarna i studien, är representativa för en population i statistisk mening, utan istället att de motsvarar det som de är avsedda att mot- svara – med andra ord, detta något om vilket man har för avsikt att pro- ducera generell kunskap.
Föreliggande studie vill producera kunskap om hur klass spelar roll för de sätt på vilka unga män uppfattar, orienterar sig och navigerar i relation till digitala medier. Således ter det sig rimligt att involvera just unga manliga studiedeltagare som representerar olika sociala klasser och
sociogeografiska kontexter – eller med Bourdieus språkbruk: olika posit- ioner och regioner (dvs. en uppsättning närliggande positioner) i det sociala rummet. Med en annan utgångspunkt hade naturligtvis samma deltagare kunnat representera någonting helt annat, men eftersom jag är intresserad av betydelsen av klass för deras relation till digitala medier, ter det sig rimligt att låta dem stå som representanter för just detta.352
För att hitta sådana deltagare krävs inget slumpmässigt urval. Inte heller behöver urvalet inbegripa särskilt många representanter för olika posit- ioner och regioner i det sociala rummet för att resultaten av studien ska kunna generaliseras, men ytterst har detta att göra med hur klass definie- ras och förstås.
Berth Danermark et al. skiljer mellan ”empiriska kategorier” och ”abstrakta begrepp”, där de förstnämnda motsvarar ”en större populat- ion av enskilda företeelser som delar en formell egenskap”, medan de sistnämnda ”identifierar något som är universellt i meningen konstitue- rande”.353 Om klass reduceras till en empirisk kategori, dvs. till grupper
av människor som har någonting gemensamt (t.ex. en viss inkomst eller utbildningsnivå), krävs för att kunna göra generaliseringar, empiriska generaliseringar, större urval än vad kvalitativa studier tillåter. Om man däremot som här – helt i linje med Bourdieus kapital-, habitus- och fält- begrepp, bör understrykas – betraktar klass som ett abstrakt begrepp, dvs. som någonting konstituerande eller grundläggande – på samma gång en underliggande struktur (kapital) och generativ mekanism (habi- tus), med andra ord, som kommer till uttryck i bestämda kontexter (so- ciala fält) – går det emellertid alldeles utmärkt att generalisera också från små urval, eftersom generaliseringen då inte avser de empiriska obser- vationerna, utan i själva verket teorin, det abstrakta begreppet, dvs. klass som någonting konstituerande för mänsklig tanke och handling.354
Med utgångspunkt i ovanstående resonemang om representativitet och generalitet, kan följaktligen urvalet av deltagare göras strategiskt, utifrån studiens problem och teoretiska utgångspunkter. Vad jag vill ge- neralisera är hur klass opererar och kommer till uttryck i och genom vardagligt inbäddade digitala mediepraktiker, närmare bestämt bland unga svenska män – inte fördelningen av olika attityder till och använd- ningar av digitala medier i olika klasser. Det är en väsentlig skillnad. Ef- tersom studien teoretiserar klass som relationellt konstituerat, handlade det således om att säkerställa ett urval innefattandes unga män med olika klassbakgrund (positioner i det sociala rummet).
För att finna lämpliga studiedeltagare kontaktades olika gymnasiesko- lor med olika utbildningsprofiler i Göteborg och Lillered. Studiens teo- retiska utgångspunkter i kombination med befintliga kunskaper om be- tydelsen av klass och genus för ungdomars utbildningsval pekade sam-
mantagna ut detta som ett lämpligt tillvägagångssätt. Forskning på om- rådet visar att barn till välutbildade föräldrar med relativt höga yrkespo- sitioner huvudsakligen söker sig till studieförberedande gymnasiepro- gram, medan barn till lågutbildade föräldrar med relativt låga yrkesposit- ioner är klart överrepresenterade på det stora flertalet yrkesförberedande program.355 Därför kontaktades skolor med en övergripande studie-
eller yrkesförberedande inriktning. I Lillereds kommun återfinns endast en gymnasieskola, varför något skolurval inte behövde göras där. I Gö- teborg, däremot, finns åtskilliga gymnasier med en mängd olika inrikt- ningar, vilket innebar att jag inför pilotstudien fick göra ett inledande urval av skolor som framstod som lämpliga att kontakta i syfte att finna unga män med olika klassbakgrund.
Förutom skolornas övergripande utbildningsprofil (studie- eller yr- kesförberedande), gjordes urvalet även på grundval av statistik över ge- nomsnittligt slutbetyg för elever som genomgått de utbildningsprogram från vilka jag avsåg rekrytera deltagare: å ena sidan SP och NV, å andra sidan yrkesförberedande program som huvudsakligen attraherar pojkar (t.ex. FP, IP och EC).356 Även om genomsnittligt slutbetyg är ett både
grovt och osäkert mått, var tanken att det ändå kunde säga en del om elevernas studieambitioner och därmed även om skolornas och utbild- ningarnas status; detta såtillvida att ambitiösa, studiemotiverade elever tenderar att söka sig till skolor som lockar andra studiemotiverade ele- ver, vilket i sin tur gör dessa skolor mer exklusiva i den bemärkelsen att de kräver högre betyg från högstadiet för att få en plats.357 Det inle-
dande urvalet av lämpliga Göteborgsskolor att kontakta inbegrep ett tiotal gymnasieskolor med varierande inriktning, varav fyra besöktes under pilotstudien. Under materialinsamlingens andra fas inkluderades ytterligare en Göteborgsskola.
I det följande ska redogörs för det slutgiltiga urvalet av gymnasieskolor i Göteborg, några centrala egenskaper hos skolorna i studien, samt hur det gick till när de unga män, vars intervjuutsagor utgör det empiriska råmaterialet för denna avhandling, blev en del av studien. Framställning- en är organiserad utifrån de två sociogeografiska kontexter i vilka det empiriska materialet har skapats.
KONTEXT I: GÖTEBORG
Med utgångspunkt i det inledande urvalet av skolor påbörjades i sep- tember 2009 kontakter med relevanta företrädare för dessa – så kallade ”gatekeepers” i form av rektorer, studierektorer och ämnesansvariga lärare. Snart hade jag fått tillstånd att komma till två gymnasieskolor med yrkesförberedande inriktning, fortsättningsvis ”Yrkesgymnasiet” (YG) och ”Motorgymnasiet” (MG).358 Däremot var det mer problema-
tiskt att nå och få tillstånd att besöka de studieförberedande skolorna. Till slut hade jag dock fått positiva besked från ”Samhällsgymnasiet” (SG) och ”Teoretiska gymnasiet” (TG). Dessa fyra skolor besöktes un- der materialinsamlingens första fas (hösten 2009, maj 2010).
I samband med den andra fasen av materialinsamlingen (våren 2011) kontaktades ytterligare en studieförberedande gymnasieskola från det inledande urvalet, nämligen ”Nobelska gymnasiet” (NG). Skolan ifråga kontaktades aldrig under den första fasen, eftersom jag via SG och TG hade lyckats komma i kontakt med ett antal deltagare som då bedömdes som fullt tillräckligt för pilotstudiens syften. När det nu var dags att med utgångspunkt i pilotstudiens preliminära analyser och resultat utvidga och intensifiera materialinsamlingen framstod därför NG som ett lämp- ligt val.
Tablå 1: Utvalda gymnasieskolor i Göteborg med tillhörande karaktäristika. Skola Ägande Utbildningar Betygs-
genomsnitt Antagnings- poäng YG Kommunalt Yrkesintroduktion Individuellt alternativ . . MG Kommunalt Fordonsprogrammet 12,9 194 SG Privat Samhällsvetenskaps- programmet 16,0 239 TG Privat Samhällsvetenskaps- programmet Naturvetenskaps- programmet 15,4 268 NG Kommunalt Samhällsvetenskaps- programmet Naturvetenskaps- programmet Teknikprogrammet 16,6 280
Källor: http://siris.skolverket.se, http://www.indranet.nu. Uppgifterna om betygsgenomsnitt avser slutbetyget för samtliga elever som gick ut 2010, med undantag för NG där siffrorna istället avser 2011 (då materialinsamlingen på skolan genomfördes). Uppgifterna om antag- ningspoäng avser medelvärdet för de slutgiltigt antagna elevernas meritvärden läsåret 2009/10 (undantaget NG där istället antagningspoängen för läsåret 2010/11 redovisas). I de fall som uppgift saknas har detta markerats med en punkt (.) i tablån.
Denna tablå ger en summarisk bild av Göteborgsskolornas övergripande utbildningsprofiler och en fingervisning om studieambitionen och/eller studieförmågan bland deras elever. En mer detaljerad bild av skolorna tecknas i det härpå följande kapitlet. Redan här kan dock nämnas att utbildningarna på YG riktar sig till elever utan behörighet till nationella gymnasieprogram, varför det inte finns några uppgifter om vare sig an- tagningspoäng eller slutbetyg i det här fallet.
Nu är det emellertid inte gymnasieskolor utan unga män, med olika klassbakgrund, som står i centrum för den här studien. Hur urvalet av deltagare gjordes på gymnasieskolorna varierade från fall till fall, likaså hur många gånger jag besökte respektive skola för genomförandet av intervjuer.
• YG besöktes tre gånger under hösten 2009 och en gång i maj 2010. Vid samtliga tillfällen besöktes samma klass på den utbild- ning som kallas för Individuellt alternativ. Vid tidpunkten bestod klassen av fjorton pojkar i olika åldrar, som enligt min kontaktper- son (ansvarig lärare för klassen) inte var särskilt positivt inställda till skolan och hade svårt att nå upp till de krav som ställs. Han be- rättade att flera av dem har en problematisk social situation och att en del av dem har läs- och skrivsvårigheter och/eller inlärnings- problem. Detta, fortsatte han, ställde särskilda krav på lärmiljön och pedagogiken. Ett konkret exempel på detta, som inverkade på urvalet av deltagare, var det faktum att eleverna började och slu- tade vid olika tidpunkter på dagen för att hålla nere antalet elever i klassrummet och skapa en lugnare studiemiljö. Från denna klass kom fyra pojkar att ingå i studien: Patrik, John, Simon och Daniel.359 Urvalet begränsades följaktligen av vilka elever som för närvarande fanns i klassrummet, och det hände dessutom vid ett tillfälle att min kontaktperson frågade en elev, Simon, ifall han inte kunde tänka sig att bli intervjuad, varigenom han samtidigt implicerade att just Simon vore lämplig på grund av sitt stora intresse för digitala medier. Jag uppfattade detta som en aning problematiskt, eftersom avhandlingsprojektet inte på förhand hade något särskilt intresse för pojkar som är särskilt intresserade eller ointresserade av datorer och internet. Pojkarna från YG intervjuades individuellt; två av dem – Patrik och John – vid två olika tillfällen.
• MG besöktes endast vid ett tillfälle i november 2009. Då genom- fördes individuella samtalsintervjuer med två elever på det sista året av FP, Jens och Nikos. Dessa pojkar hade anmält sitt intresse
för att medverka i samband med att min kontaktperson (skolans rektor), efter vår inledande telefonkontakt, ställde frågan om delta- gande i en klass som han dessutom hade valt ut på egen hand. I det här fallet hade jag alltså ingen direkt kontroll över urvalet av delta- gare och jag vet varken hur min kontaktperson uppfattade syftet med avhandlingsprojektet eller hur han presenterade det för ele- verna i den aktuella klassen. Risken kan följaktligen inte uteslutas att elever utan större intresse för digitala medier på felaktiga grun- der kom att känna sig exkluderade. Allt detta är naturligtvis långti-
från idealt, men i det här fallet var det nödvändigt för att kunna få access till skolan och deltagare till studien.
• SG besöktes vid två tillfällen i november 2009. Från skolan inter- vjuades då tre pojkar på det andra och tredje året av SP med in- riktning mot journalistik: Robin, Oscar och Ian. Med den sistnämnde
genomfördes också en uppföljningsintervju. I det här fallet hade rektorn för skolan, utan min vetskap, vidarebefordrat min e- postade förfrågan till en lärare, som på egen hand hade undersökt intresset för att delta i studien bland sina elever. Från denna lärare fick jag ett mejl med kontaktuppgifter till Robin och Oscar. Med andra ord gavs jag inte heller i detta fall möjlighet att själv presen- tera projektet för alla presumtiva deltagare. Ian, däremot, involve- rades i studien i samband med mitt första besök på skolan. Här fick jag också chansen att själv introducera syftet med undersök- ningen.
• TG besöktes sammanlagt två gånger, en gång under hösten 2009 och en gång i maj 2010. Vid det första tillfället gavs jag möjlighet att presentera mitt projekt och en förfrågan om deltagande i tre förstaårsklasser, två på NV och en på SP. Detta resulterade i indi- viduella intervjuer med tre unga män: Eddie (NV), Karl (SP) och Nils (SP). Med Eddie genomfördes ytterligare en intervju i maj
2010. Till skillnad från på MG och SG, följaktligen, så hade jag på TG åtminstone kontroll över presentationen av avhandlingspro- jektet och kunde redogöra för dess syfte och villkoren för delta- gande på det sätt som jag själv önskade.
Uppföljningsintervjuerna med fyra av pojkarna i maj 2010 markerade slutet för materialinsamlingens första fas. Försök gjordes att få till stånd uppföljningsintervjuer med så många pojkar som möjligt, men vissa tackade nej och andra lyckades jag inte nå på nytt. Syftet med dessa in- tervjuer var dels att fråga vidare om oklarheter och utsagor som fram- trätt som särskilt intressanta i och med transkriberingen av de första intervjuerna, dels att följa upp sådant som kunde tänkas ha förändrats sedan sist.
• Den andra fasen av materialinsamlingen pågick under våren 2011 och inleddes med två besök på NG. I ljuset av tidigare erfarenheter hade jag nu betonat i min förfrågan till skolans rektorer att jag själv önskade presentera mitt projekt för de potentiella deltagarna. I början av mars fick jag möjlighet att göra detta i två andraårsklas- ser, en på SP och en på NV. Från den förstnämnda klassen kom
tre pojkar att ingå i studien: Johan, André och Dennis. Då vi hade
svårt att hitta tider för individuella intervjuer bokades en gruppin- tervju in några dagar senare. Från NV-klassen, i sin tur, engagera- des Erik som intervjuades senare samma vecka.
Tablå 2: Deltagare från Göteborg, inklusive ålder, skol- och utbildningsval. Deltagare (ålder) Skola Utbildning
Patrik (16) YG Individuellt alternativ
John (17) ’’ ’’ Simon (17) ’’ ’’ Daniel (16) ’’ ’’ Jens (18) MG FP Nikos (18) ’’ ’’ Ian (17) SG SP Robin (18) ’’ ’’ Oscar (17) ’’ ’’ Karl (16) TG SP Nils (16) ’’ ’’ Eddie (16) ’’ NV Johan (18) NG SP André (17) ’’ ’’ Dennis (17) ’’ ’’ Erik (17) ’’ NV
Från Göteborg engagerades följaktligen 16 deltagare från fem olika gymnasieskolor: tre studieförberedande (SG, TG och NG) och två yr- kesförberedande (YG och MG). 13 pojkar intervjuades genom individu- ella samtalsintervjuer (fyra av dem två gånger), medan resterande tre intervjuades i grupp.
KONTEXT II: LILLERED
Materialinsamlingens andra fas ägde huvudsakligen rum i Lillered. Till skillnad från Göteborgs stad finns i Lillereds kommun endast ett gym- nasium, fortsättningsvis kallat Lilleredsgymnasiet (LG). Skolan erbjuder såväl studieförberedande som yrkesförberedande program av olika slag, varigenom den avviker från de Göteborgsskolorna med sina mer enhet- liga utbildningsprofiler. Dess blandade inriktning gav särskild anledning att fundera över på vilka gymnasieprogram som lämpliga deltagare kunde återfinnas. Genom min tidigare kontextkännedom visste jag att merparten av befolkningen innehar låga yrkespositioner, likaså att ande- len högutbildade är liten. För att maximera utsikterna att trots detta få till stånd en variation med avseende på deltagarnas klassbakgrund och åtminstone säkerställa en spridning i yrkesaspirationer, involverades poj- kar från två studieförberedande program (SP och NV) och tre yrkesför- beredande program (EC, IP och FP).360 Nedan följer en översiktlig be-
skrivning av LG och de program från vilka studiedeltagare har engage- rats.
Tablå 3: Karaktäristiska för Lilleredsgymnasiet och utvalda utbildningsprogram. Skola Ägande Utbildning Betygsgenomsnitt Antagningspoäng
Lillereds- gymnasiet Kommunalt SP 16,0 231 NV .. 264 IP .. . FP 11,2 179 EC 12,8 195
Källor: http://siris.skolverket.se, LG:s antagningssekreterare (personlig kontakt). Uppgifterna om betygsgenomsnitt avser slutbetyget för de elever som gick ut 2011, medan uppgifterna om antagningspoäng, i sin tur, avser medelvärdet för de slutgiltigt antagna elevernas meritvärden läsåret 2010/11. I de fall som upp- gift saknas har detta markerats med en punkt (.) i tablån. Två punkter (..) bety- der att uppgiften baseras på färre än tio elever.
Insamlingen av material på LG ägde rum under en vecka i april 2011. Genom kontakter med skolans rektorer och ansvariga lärare för SP och NV fick jag möjlighet att i skolans samlingssal presentera mitt projekt för sammanlagt fyra klasser inom ramen för dessa program. Presentat- ionen gjordes under min första dag på skolan och resulterade i åtta nya deltagare. Tid för individuella samtalsintervjuer bestämdes med två poj- kar på SP (Jonas och Andreas) och två på NV (Gustav och Oliver). Därtill avtalades tid för en gruppintervju med Rickard, Lars, Tobias och Conny – alla från samma klass på SP.
Tablå 4: Deltagare från Lillered, inklusive ålder, skol- och utbildningsval. Deltagare (ålder) Skola Utbildning
Jonas (17) LG SP Andreas (17) ’’ ’’ Rickard (19) ’’ ’’ Lars (18) ’’ ’’ Tobias (17) ’’ ’’ Conny (17) ’’ ’’ Gustav (18) ’’ NV Oliver (19) ’’ ’’ Emil (16) ’’ IP Olle (18) ’’ ’’ Björn (16) ’’ ’’ Jesper (16) ’’ ’’ Kim (16) ’’ ’’ Frank (18) ’’ ’’ Tony (16) ’’ FP Fredrik (18) ’’ EC Stefan (18) ’’ ’’ Ragnar (18) ’’ ’’ 100
Urvalet av pojkar från de tre yrkesförberedande programmen gick till på ett snarlikt sätt. Efter överenskommelse med programansvariga lärare gavs jag möjlighet att i anslutning till en lektion presentera mitt projekt och framföra en förfrågan om deltagande till elever i någon av årskur- serna på respektive program. Från årskurs 3 på EC, en klass med endast sex elever, engagerades tre deltagare: Fredrik, Stefan och Ragnar. Pojkarna intervjuades individuellt. Från IP kom hela sex pojkar från det första och sista året att delta: Emil, Olle, Björn, Jesper, Kim och Frank. Planen var att intervjua de fyra förstnämnda pojkarna i grupp, men när det var dags för intervjun annonserade även Kim och Frank sitt intresse för att delta. Trots svårigheterna att manövrera en gruppintervju med sex deltagare lät jag dem medverka. Från FP, avslutningsvis, involverades som delta- gare endast Tony.
Sammanfattningsvis ingår alltså 18 pojkar från Lillered i studien, varav tio går på yrkesförberedande gymnasieprogram (EC, IP och FP) och åtta på studieförberedande (SP och NV). Åtta intervjuades genom individuella samtalsintervjuer, medan övriga deltog i någon av de två gruppintervjuerna.
Ovanstående redogörelse för urvalet av skolor och deltagare utgör ett försök att konkretisera en uppsättning centrala, men ofta förbisedda delar av forskningspraktiken: hur man som forskare gör för att komma i kontakt med potentiella deltagare, hur urvalet av deltagare går till i prak- tiken, hur intervjuer kommer till stånd, och alla de problem – många gånger av praktisk natur – som man i samband med detta kan ställas inför och då på något sätt måste lösa. Ett visst mått av ovisshet och oförutsägbarhet ingår som ett centralt element i genomförandet alla undersökningar där man som forskare är beroende av andra människor för att kunna skapa den empiri som krävs för att lösa undersökningens problem – människor vars omedelbara intressen inte nödvändigtvis lig- ger i linje med forskarens. Det handlar inte om ett naturvetenskapligt experiment där studieobjektet kan isoleras, manipuleras och observeras under kontrollerade former. Till skillnad från hjärtceller besitter männi- skor förmågan att vilja och handla. Som samhällsforskare är man en del av den verklighet om vilken man vill producera kunskap; en insikt som varken bör motarbetas eller negligeras utan istället inkorporeras i det vetenskapliga hantverket.361
INTERVJUERNA
Sammanfattningsvis bygger avhandlingen på intervjuer med 34 pojkar mellan 16 och 19 år. Dessa har genomförts mellan 2009 och 2011 på sex gymnasieskolor i två olika sociogeografiska kontexter: Göteborg och Lillered. Av deltagarna läser 18 stycken studieförberedande program (SP
och NV), resterande 16 yrkesförberedande (FP, EC, IP och Individuellt alternativ). Sammanlagt har 28 intervjuer genomförts, varav 25 individu- ella samtalsintervjuer och tre gruppintervjuer.
Samtliga intervjuer ägde rum på eller i den omedelbara närheten av gymnasieskolorna. Genomgående kunde de genomföras mer eller mindre avskilt från andra elever och lärare på skolan i något ledigt klass- rum, grupprum eller annat mindre utrymme. Intervjuerna spelades in med en diktafon och har transkriberats ordagrant i sin helhet av under- tecknad. Längden på de individuella intervjuerna varierade mellan om- kring 40 och 90 minuter. När det gäller gruppintervjuerna varade en av dem (NG, tre deltagare) endast i drygt en timme, medan övriga två (LG, fyra respektive sex deltagare) pågick i närmare två timmar. Den stora variationen här beror på att vi i det första fallet inte hade mer än en timme till vårt förfogande. Eftersom detta var känt på förhand både förbereddes och genomfördes intervjun med dessa förutsättningar i åtanke. Exempelvis fokuserades på de frågor som genom tidigare inter- vjuer hade visat sig generera den mest intressanta empirin i ljuset av stu- diens problem och teori.
Att intervjuerna genomfördes på pojkarnas skolor innebär både för- och nackdelar. För deltagarna handlar det om en välbekant miljö, vilket möjligen kan ha bidragit till att göra en ovan och kanske obehaglig situ- ation något mindre främmande och skrämmande. Detta kan i sin tur ha gjort dem mer meddelsamma än vad som annars hade varit fallet. En annan fördel med den valda intervjukontexten är att jag i samband med intervjuerna kunde skaffa mig en uppfattning om en central plats i poj- karnas vardagsliv via egna observationer och informella samtal med di-