Teoretiska gymnasiet (TG) ligger relativt centralt i Göteborg i en stads- del hädanefter kallad Stranden. Stadsdelen är expansiv och befolkningen beräknas öka avsevärt de närmaste åren. Detta märks bl.a. på mängden nybyggda lägenheter och den omfattande byggverksamhet som fortfa- rande pågår i vissa områden. Stranden präglas inte minst av det stora och alltjämt växande komplex av teknikföretag, högre utbildningsin- stitutioner, gymnasieskolor och andra samhällsaktörer som började ut- vecklas runt millennieskiftet. Det faktum att TG ingår i detta komplex ger en speciell inramning till skolan och innebär att dess elever dagligen kommer i kontakt inte bara med gymnasieelever från andra skolor och program (både studieförberedande och yrkesförberedande), utan även med högskolestudenter och forskare – alltsammans inom ramen för en kontext präglad av utbildning, forskning och teknik- och samhällsut- veckling. Gatorna i området heter t.ex. sådant som Forskningsgången, Uppfinnaregatan och Lärdomsgatan. Till skillnad från YG, MG och SG är känslan när det gäller TG att det befinner sig mitt i händelsernas cent- rum, på en plats som uttrycker innovation, entreprenörskap och fram- tidsoptimism.
Också TG är förhållandevis litet. Idag läser omkring 300 elever på skolan, som startade sin verksamhet i Göteborg bara ett par år innan mitt besök. TG utgör en del av ett stort utbildningsföretag som utöver gymnasieskolor även äger och driver förskolor, grundskolor och vuxen- utbildningar. Skolan erbjuder fyra utbildningsprogram med diverse in- riktningar, samtliga studieförberedande: Ekonomiprogrammet, Teknik- programmet, Naturvetenskapsprogrammet (NV) och Samhällsveten- skapsprogrammet (SP). På skolans hemsida, vars utformning och tilltal
otvetydigt har hämtat inspiration från reklamspråket, framhäver man tydligt TG:s övergripande orientering mot vidare studier, såväl som hur nöjda både nuvarande och före detta elever är med sin gymnasieutbild- ning. Kort sagt framställer sig TG som en skola för elever som ”har sik- tet inställt på en högre universitetsutbildning och redan nu vill satsa”. Pojkarna som jag har intervjuat läser NV eller SP. Programmen besk- rivs på hemsidan som en utmärkt förberedelse för vidare studier och man betonar särskilt hur skolan samarbetar med aktörer från såväl aka- demin som näringslivet (som alltså befinner sig nästgårds) – dels för att säkerställa att utbildningen gör eleverna väl rustade att möta de krav som följer med högre utbildning inom respektive kunskapsfält, dels för att ”verklighetsanknyta” studierna, som man uttrycker det. TG:s gene- rella inriktning mot fortsatta studier på högskola eller universitet kom- mer till uttryck på hemsidan inte bara genom slagkraftiga motton och explicita utfästelser och programbeskrivningar utan även genom den syn på undervisning och lärande som kommuniceras: eleverna ska tillägna sig ett reflekterande synsätt och förmåga till kritiskt tänkande, och sko- lans roll i denna process är inte bara att lära ut, menar man, utan även att ge eleven verktyg för att på egen hand kunna hitta den kunskap som han eller hon behöver.
Skolans orientering mot vidare studier kommer delvis till uttryck också i den materiella skolmiljön. Till att börja med och i motsats till övriga Göteborgsskolor i studien, tillhandahåller TG sina elever med varsin bärbar dator, vilket bl.a. har som konsekvens att skolutrymmen dit den schemalagda undervisningen inte når – utrymmen som av tradit- ion har definierats i första hand som platser för rekreation – också de fylls med skolarbete. Vid mina besök satt överallt elever och använde sina skoldatorer, inte sällan som det verkade för just studier. Dessutom var anslagstavlorna i uppehållsrummen till bredden fyllda med informat- ion och marknadsföring från diverse anordnare av högre utbildning, varigenom de fungerade som en ständig påminnelse till eleverna om framtiden och skälet till varför de går på skolan ifråga. Det vill säga, för att kunna läsa vidare och tillägna sig de kunskaper och kvalifikationer som krävs för att få tillträde till yrken som i regel kräver högre utbild- ning. Sålunda delar de med eleverna på SG en grundläggande acceptans av och anpassning till skolans spelregler; de är beredda att investera tid och energi i sina studier i utbyte mot kunskaper och kvalifikationer som förbättrar deras chanser på arbetsmarknaden och gör det möjligt för dem att få det slags jobb på vilka de aspirerar (se kap. 6). Ett uttryck för detta är den förhållandevis höga genomsnittliga antagningspoängen till TG; ett annat det likaledes höga betygsgenomsnittet på 15,4 för de ele- ver som gick ut från skolan 2010 (se Tablå 7).
Avslutningsvis bör också nämnas att skolmiljön på TG inte var könskodad på samma uppenbara sätt som YG, MG och SG (ca 40 pro- cent var pojkar), samt att två tredjedelar av eleverna var barn till högut- bildade föräldrar och ungefär en tredjedel hade utländsk bakgrund. Också detta bidrar givetvis till att sätta sin prägel på TG:s skolmiljö.
NOBELSKA GYMNASIET
Nobelska gymnasiet (NG) ligger precis som TG i Stranden. Dess om- givning präglas således av liv och rörelse och en närhet inte bara till andra gymnasieskolor utan även till högre utbildningsinstitutioner och företag i gränslandet mellan akademi och näringsliv. Till skillnad från TG är den emellertid kommunal och betydligt större. Med sina omkring 1 000 elever avviker den även från övriga Göteborgsskolor i denna stu- die. Den förut teknikorienterade skolan antog sin nuvarande form först mot slutet av 1990-talet och idag erbjuds utöver Teknikprogrammet också NV och SP med olika inriktningar. I likhet med såväl SG som TG erbjuder NG följaktligen endast studieförberedande utbildningar. Presentationen på hemsidan av dessa program och skolan överlag framhäver ytterligare dess orientering mot vidare studier. NG marknads- för sig här som en kunskapsskola för studieintresserade elever som är beredda att ta eget ansvar. Utbildningarna beskrivs som högkvalitativa och man menar att de gör eleverna väl förberedda för högre studier. Vidare framhävs skolans samarbete med högre lärosäten och kulturin- stitutioner, liksom dess internationella inriktning och utbyten.
Sammantaget bidrar givetvis allt detta – från skolans storlek och om- givning till dess utbildningsutbud och studieförberedande orientering – till att forma skolmiljön på NG. Visserligen besökte jag endast skolan vid två tillfällen, men intrycket var ändå att det höga elevantalet och de stora och tämligen konventionella skollokalerna bidrog till att göra den mindre familjär än SG och TG.
NG:s påtagliga orientering mot högre studier attraherar rimligtvis en typ av elever som torde likna dem som går på SG och TG, dvs. elever som har funnit sig tillrätta i den dominerande skolkulturen och delar en i grunden positiv inställning till skolan som institution. Likväl bör poäng- teras att NG har ett betydligt längre förflutet i staden och således gärna förknippas med ”anor och tradition” på ett annat sätt än SG och TG. Skolan har under lång tid kunnat etablera ett gott rykte om sig, medan SG och framför allt TG fortfarande befinner sig i början av denna pro- cess. Mot denna bakgrund skulle man kunna tänka sig att NG utövar särskild dragningskraft på en grupp elever som delvis skiljer sig från dem på SG och TG i termer av studiemotivation och studieprestationer.
Båda antagningspoängen och betygsgenomsnittet är också mycket riktigt något högre för NG än för SG och TG (se Tablå 7).
Andelen elever med högutbildade föräldrar på NG (72 procent) är i sin tur större än på TG (64 procent), men något mindre än på SG (76 procent). Vad gäller könsfördelningen på skolan, avslutningsvis, kan sägas att den är nästan helt jämn, vilket gör att miljön varken framstår som särdeles maskulin eller feminin.
LILLEREDSGYMNASIET
Det kommunala Lilleredsgymnasiet (LG) är den enda gymnasieskolan i Lillereds kommun. Skolan ligger i centralorten Lillered, nära ett av kommunens två bibliotek och en kommunal idrottsanläggning som bl.a. inkluderar sport- och simhall. Inte långt ifrån skolan ligger även Folkets hus (inkl. biograf), samt ortens lilla gågata med affärer och samhällsser- vice. Det faktum att kommunen rymmer endast ett gymnasium innebär i praktiken att möjligheterna att fritt välja skola är begränsade för Lille- redsungdomarna. Det fria skolvalet omfattar förstås även dem, men få torde vara beredda att så unga flytta hemifrån eller dagpendla – särskilt inte med tanke på lokaltrafikens begräsningar. Således är det troligt att de allra flesta uppfattar LG som det självklara valet (om det nu över hu- vud taget uppfattas som ett val). Det ska visserligen sägas att vissa Lille- redsungdomar ändå väljer gymnasier i andra och då kanske främst an- gränsande kommuner, inte minst om programmet de vill gå saknas på LG eller om de är bosatta i andra orter i kommunen än Lillered, ef- tersom detta betyder att de måste pendla i alla fall.
Att LG är den enda gymnasieskolan i kommunen innebär dessutom att den till skillnad från Göteborgsskolorna erbjuder såväl studieförbe- redande som yrkesförberedande program och mer allmänt ett mer mångfacetterat utbildningsutbud. Idag rymmer skolan, som startade 1957, omkring 800 elever fördelade på skolans nio nationella gymnasie- program, Individuella programmet, gymnasiesärskolan, svenska för in- vandrare, samt ett par olika varianter av kommunal vuxenutbildning. Således rör det sig om en skola som i detta sammanhang måste betraktas inte bara som påfallande heterogen utan även som relativt stor. På gym- nasieprogrammen går visserligen bara omkring 500 elever, men likväl utgör LG den näst största skolan i urvalet. De nationella gymnasiepro- gram som finns på LG är Barn- och fritidsprogrammet, Elprogrammet (EC), Estetiska programmet, Fordons- och transportprogrammet (FP), Handels- och administrationsprogrammet, Industriprogrammet (IP), Naturvetenskapsprogrammet (NV), Omvårdnadsprogrammet, samt Samhällsvetenskapsprogrammet (SP).
Jag har intervjuat pojkar från sammanlagt fem program, varav tre yrkesförberedande: EC, FP och IP. På hemsidan presenteras dessa på ett sätt som tydligt framhäver deras orientering mot arbetslivet. Om EC kan man läsa att utbildningen riktar sig till dem som vill jobba som elektriker inom tillverkningsindustrin eller som installationselektriker med installation och underhåll av larm, hushållsapparater osv. Presentat- ionen av FP, i sin tur, som är inriktat mot transport och därför ger ele- verna möjlighet att skaffa sig behörighet att framföra en rad fordon och frakta särskilda gods, betonar hur elever som väljer detta program kan gå direkt ut i arbete efter utbildningen. Bland de yrken som nämns märks t.ex. chaufför, fordonsmontör och lastbils- och maskinmekaniker. IP presenteras som ett program för den som gillar modern teknik, men som inte är någon ”kontorsmänniska” utan hellre vill ägna sig åt manu- ellt arbete. Vidare beskrivs det som en bred utbildning med goda chan- ser till en trygg anställning som t.ex. CNC-operatör, plåtslagare, svetsare eller maskinreparatör. Oavsett inriktning ingår som en del av utbildning- en fem veckors praktik per läsår på något industriföretag i trakten.
Tablå 8: Karaktäristik för Lilleredsgymnasiet (LG) inkl. Elprogrammet (EC), Fordons-
och transportprogrammet (FP), Industriprogrammet (IP), Naturvetenskapsprogrammet (NV) och Samhällsvetenskapsprogrammet (SP). Antal elever Kvinnliga elever (%) Högutb. föräldrar (%) Utländsk bakgr. (%) Betygs- genomsnitt Antagn. poäng EC 35 .. 46 .. 12,8 195 FP 55 .. 29 .. 11,2 179 IP 40 .. .. . .. . NV 38 50 47 39 .. 264 SP 86 66 40 .. 16,0 231 LG 485 47 31 14 14,0 .
Källor: http://siris.skolverket.se, LG:s antagningssekreterare (personlig kontakt). Uppgifterna om elevantal, kön och bakgrund avser elever på samtliga årskurser läsåret 2010/11. Uppgifterna om betygsgenomsnitt avser slutbetyget för de elever som gick ut 2011, medan uppgifterna om antag- ningspoäng, i sin tur, avser medelvärdet för de slutgiltigt antagna elevernas meritvärden läsåret 2010/11. I de fall som uppgift saknas har detta markerats med en punkt (.) i tablån. Två punkter (..) betyder att uppgiften baseras på färre än tio elever.
Övriga deltagare från LG läser NV eller SP. Det förstnämnda presente- ras som ett lämpligt val för de som redan nu vet att de vill läsa vidare, men som vill ha flera alternativ att välja mellan vad gäller de fortsatta studiernas inriktning. Utbildningen, menar man, fungerar både inspire- rande och förberedande för högre studier, och för att klara den krävs att man som elev tar skolan på allvar. Bland de yrken som eleverna efter vidare utbildning kan utöva anges t.ex. biolog, ingenjör, veterinär och läkare. SP presenteras på hemsidan som en studieförberedande utbild- ning för den som är samhällsintresserad, gillar att hålla sig uppdaterad och debattera, och vill ha en bred utbildning som medger flera olika ba-
nor i framtiden. Efter vidare studier, skriver man, kan utbildningen leda till yrken som psykolog, ekonom, jurist, lärare och informatör.
De många olika programmen på LG bidrar givetvis till att sätta sin prägel på skolmiljön, för även om olika utbildningar huserar i olika loka- ler – exempelvis är EC, IP och FP förlagda till en skolbyggnad, medan t.ex. NV och SP i allt väsentligt bedrivs i en annan – medför det mång- facetterade programutbudet att elever med olika utbildnings- och yrkes- orienteringar dagligen kommer i kontakt med varandra utanför under- visningen. Skolans pluralistiska utbildningsprofil medför dessutom att skolmiljön i stort inte domineras av vare sig manliga eller kvinnliga ele- ver, även om könsfördelningen inom ramen för enskilda program kan vara mycket sned. På EC, FP och IP, till exempel, går nästan uteslutande pojkar, vilket, i kombination med att dessa program är förlagda till en särskild byggnad, ger upphov till en miljö liknande den på MG – dvs. en miljö präglad av en särskild form av maskulinitet, nära kopplad till trad- itionellt manliga arbetaryrken av olika slag.400 Vidare bör sägas att
knappt en tredjedel av eleverna på LG är barn till högutbildade föräld- rar, samt att andelen elever med utländsk bakgrund är förhållandevis liten. Också detta bidrar naturligtvis till att forma skolmiljön.
Trots sitt relativt höga elevantal ger LG knappast intryck av att vara särskilt stor och opersonlig. Själva lokalerna är förvisso både utspridda och tämligen rymliga, men att döma av intervjuerna tenderade eleverna att uppleva skolan som trygg och familjär. Vid tidpunkten för mitt fält- arbete på skolan hade lokalerna nyligen genomgått en omfattande reno- vering, varför de också gav ett nytt och fräscht intryck. Delar av skolan kvarstod emellertid att renovera, exempelvis den fristående byggnad som härbärgerar EC, FP och IP. Här var skolmiljön att betrakta som aningen mer sliten – inte bara i relation till LG:s andra byggnader utan även jämfört med t.ex. MG:s ljusa och moderna verkstadslokaler. I likhet med TG får LG:s elever varsin bärbar dator i samband med att de börjar på skolan. Detta skänker en särskild karaktär till skolmiljön, såtillvida att eleverna på olika sätt använder sina datorer inte bara under lektionstid utan även på raster och håltimmar i korridorer och uppe- hållsrum. Under min vecka på LG satt det ständigt elever runtom i sko- lan med sina skoldatorer; inte sällan formerade i mindre grupper, kanske för att förbereda en gemensam redovisning eller helt enkelt för att visa kompisarna det där videoklippet som man hittat kvällen dessförinnan.
POJKARNA
De platser, skolor och skolmiljöer som nu har beskrivits existerar inte bara i objektiv bemärkelse, utan från Bourdieus synvinkel också i de
unga män som har intervjuats inom ramen för denna studie. ”Social re- ality exists, so to speak, twice, in things and in minds, in fields and in habitus, outside and inside of agents”, som han uttrycker saken.401 Det-
samma gäller deras hemmiljöer och familjesituationer, som i det följande ska beskrivas. Eftersom detta sammantaget – platserna, skolorna och hemmiljöerna – från ett bourdieuskt perspektiv inkorporeras av de unga männen och lagras i deras habitus, så finns det även skäl att tro att det bidrar till att forma de sätt på vilka de uppfattar, orienterar sig och navi- gerar i den digitala mediemiljön – inte som ett resultat av något slags mekanisk påverkan i enlighet med någon universell lag utan snarare ge- nom en ständigt pågående process i vilken pojkarnas aktivitet och krea- tivitet i relation till strukturella omständigheter spelar en central roll.402
Beskrivningarna nedan ger en komprimerad bild av ungdomarnas livssituation. I den analys som följer i nästkommande kapitel kommer denna bild att successivt bli mer detaljerad. Beskrivningarna bygger på de uppgifter som samlats in genom intervjuerna.403 Deras uppgifter om
föräldrarnas yrke och utbildning fungerar i studien som indikatorer på familjernas kapitalvolym (och kapitalsammansättning), och följaktligen ligger de även till grund för den klassindelning som avslutar detta kapi- tel. I nedanstående beskrivningar anges i anslutning till föräldrarnas yrke den tvåsiffriga kod som det har i SCB:s yrkesklassificering enligt Socioe- konomisk indelning (SEI).404 Sedermera kommer denna att användas
som ett av verktygen för att med utgångspunkt i Bourdieus teori dela in pojkarna i olika klasser.
SEI definierar som ”Arbetare” individer med yrken som ges någon av koderna [11] eller [12] (ej facklärda), alternativt [21] eller [22] (fack- lärda). Koderna [33] och [36] motsvarar ”Lägre tjänstemän”, [46] ”Tjänstemän på mellannivå” och [56] ”Högre tjänstemän”. [57] repre- senterar klassen ”Ledande befattningar”. Koden [79], slutligen, motsva- rar ”Företagare” (ospecificerat antal anställda).405
I anslutning till denna kod anges i förekommande fall också det aktu- ella yrkets position (#1–100) i den rangordning av 100 yrkens status som med avseende på svenska förhållanden konstruerades i början av 2000- talet.406 Här är det svenskarnas uppfattningar om olika yrken som ligger till
grund för deras placering i yrkesrangordningen, dvs. yrkenas sociala an- seende eller prestige. En hög placering i denna rangordning indikerar således att yrkesutövarna innehar ett relativt stort symboliskt kapital. Dessa uppgifter kommer emellertid inte användas som underlag för den kommande konstruktionen av klass.