Nyheterna handlar om individer – inte ”dom psykiskt sjuka”

Olika typer av aktörer intervjuas i psykiatrinyheterna, men vem eller vilka handlar nyheterna om? Vem eller vilka är psykiatrinyheternas omtalade aktörer? Dominerar någon grupp på samma sätt som psykiatrikerna dominerar bland intervjupersonerna?

Var femte person som intervjuas i psykiatrinyheterna uttalar sig som privatperson, den vanligast förekommande intervjupersonen företräder någon profession. När det gäller vilken aktör inslagen handlar om är förhållandet det omvända (Tabell 9.9). Sex av tio omtalade aktörer är privatpersoner medan endast 14 % handlar om någon professions-företrädare. Nästan var fjärde omtalad aktör är någon typ av samhällsföreträdare.

Tabell 9.9 Omtalade aktörer i Rapports psykiatrinyheter 1980-2006 (procent) Privatpersoner 63 Professionsföreträdare 14 Samhällsföreträdare 23 Totalt 100 Antal 330

Privatpersoner är den dominerande aktörsgruppen vare sig man ser till perioderna med olika högt nyhetsvärde eller perioderna före och efter psykiatrireformen. Perioden efter psykiatrireformens införande har privatpersonernas andel som omtalade aktörer ökad medan professions-företrädarnas har minskat (Tabell 9.10). Samhällsföreträdarna har minskat något, men är den grupp som förändras minst.

Tabell 9.10 Omtalade aktörer i Rapports psykiatrinyheter, före och efter psykiatrireformen (procent) 1980-1993 1994-2006 Privatpersoner 54 68 Professionsföreträdare 20 10 Samhällsföreträdare 26 22 Summa 100 100 Antal 130 200

Under perioderna med olika högt nyhetsvärde (Tabell 9.11) sker en förändring under mellanperioden 1988-2001, då nyhetsvärdet varierade. Privatpersonerna ökade då i omfattning medan både professions- och samhällsföreträdarna minskade. Sista perioden har samhällsföreträdarna åter samma andel som under perioden med lågt nyhetsvärde medan privat-personerna visserligen har minskat något, men fortfarande utgör en större andel än under perioden med lågt nyhetsvärde. Professionsföreträdarnas andel däremot minskar period för period.

182

Tabell 9.11 Omtalade aktörer i Rapports psykiatrinyheter, tre perioder med varierande nyhetsvärde (procent)

1980-1987 lågt 1988-2001 varierande 2002-2006 högt Privatpersoner 53 66 62 Professionsföreträdare 19 15 10 Samhällsföreträdare 28 19 28 Summa 100 100 100 Antal 57 163 110

Jämför man grupperna utifrån att de intervjuas i nyheterna eller att nyheterna handlar om dem finns såväl likheter som skillnader. Privatpersoner som uttalar sig i nyheterna ökar också under 1988-2001 (Tabell 7.2) för att sedan minska något, medan professionsföreträdarnas andel minskar period för period. Detta mönster är alltså likartat men när det gäller intervju-personer utgör professionsföreträdare en större andel, när det gäller omtalade aktörer utför privatpersoner en större andel. Samhällsföreträdarna är dock inte andelsmässigt den största gruppen omtalade aktörer under perioden med högt nyhetsvärde, men är det som intervjupersoner.

Att privatpersoner dominerar som omtalad aktör kanske inte är så förvånande, eftersom det i gruppen ingår personer med psykisk sjukdom. Om medierna har blivit personaliserade är det ju naturligt att nyhetsrapporteringen om psykiatriområdet handlar om människor som är psykiskt sjuka – inte bara om området på en samhällsnivå. Handlar nyheterna om människor med psykiska sjukdomar om dem som individer eller som grupp? Och framträder de med namn eller anonymiserat? Och i vilken utsträckning handlar nyheterna om deras närstående? Och vilka handlar nyheterna om när det inte är privatpersoner som står i fokus?

Nyhetsrapportering om professionsföreträdare

Psykiatrikerna var vanligast förekommande som intervjupersoner i psykiatrinyheterna bland alla intervjupersoner. När det gäller vilken aktör inslagen handlar om dominerar inte psykiatrikerna ens bland professions-företrädarna. Den grupp som utgör den största andelen är hälso- och sjukvårdspersonal förutom läkare, som mentalskötare och sjuksköterskor (Tabell 9.12). Den mentalskötarstrejk som pågick 1990 är ett exempel på en händelse som handlar om hälso- och sjukvårdspersonal. Efter psykiatrireformen minskar inslag om hälso- och sjukvårdspersonal såväl

andelsmässigt som i absoluta tal. Däremot förekommer nyhetsinslag om psykologer, psykoterapeuter och personliga ombud samt jurister efter psykiatrireformen, något som inte förekom tidigare.

Tabell 9.12 Professionsföreträdare som omtalade aktörer i Rapports psykiatrinyheter, före och efter psykiatrireformen (procent)

1980-1993 1994-2006 Psykiatriker 23 19 Läkare övrigt 15 5 Vårdpersonal övrigt 50 10 Psykolog 0 14 Socionom/kurator/socialarbetare 4 0 Psykoterapeut 0 10 Personligt ombud 0 14 Advokat/juridiskt ombud 0 5 Annan profession/expert 8 23 Summa 100 100 Antal 26 21

Socionomer intervjuades inte i psykiatrinyheter under perioden med högt nyhetsvärde 2002-2006. Och inget inslag handlar om socionomer efter psykiatrireformens införande. Socionomer, kuratorer och socialarbetare har alltså inte, trots att socialtjänsten har ett stort ansvar för människor med omfattande psykiska sjukdomar, blivit mer synliga i nyhetsrapporteringen efter psykiatrireformen.

Nyheter om samhällsföreträdare

Varannan nyhet som handlar om någon samhällsföreträdare handlar om vårdgivare (Tabell 9.13). Mer än hälften av dessa inslag handlar om den psykiatriska vården. Vårdtagare och myndigheter utgör en mindre andel bland de omtalade samhällsföreträdarna än bland intervjupersonerna, medan politiker utgör en något större andel. Den stora skillnaden mellan samhällsföreträdare som uttalar sig i psykiatrinyheterna och det som psykiatrinyheterna handlar om gäller rättsväsendet. Bland de samhällsföreträdare som intervjuades var mer än var fjärde person företrädare för polis, domstol eller kriminalvård. Bland samhällsföreträdare som är i fokus för nyheterna är det bara fem procent som kommer från antingen polis eller domstolsväsendet.

184

Tabell 9.13 Samhällsföreträdare i fokus för psykiatrinyheter i Rapport 1980-2006 – huvud- och undergrupper

Huvudgrupp Procent Antal Undergrupp Antal

Vårdtagare 4 3 Patient- och brukarorganisationer 3

Psykiatri 25

Hälso- och sjukvård 4

Kommun (ej socialtjänst) 8

Vårdgivare 52 40 Behandlingshem/gruppbostad 3 Regering 7 Riksdag 4 Politiker 16 12 Övriga politiker 1 Polismyndighet 1 Rättsväsende 5 4 Domstolsväsendet 3 Socialstyrelsen 5 Statliga och övriga utredningsväsendet 3

Myndigheter 16 12 Länsstyrelsen 4 Facklig organisation 2 Annat 7 6 Övriga 4 Summa 100 77 77

Kriminalvården är alltså inte i fokus för något nyhetsinslag om psykiatriområdet och det är inte heller vare sig försäkringskassa eller arbetsförmedling. Däremot handlar en tredjedel av nyheterna om samhällsföreträdare om politiker och myndigheter. De myndigheter som är i fokus för nyhetsinslag är Socialstyrelsen, länsstyrelser och utrednings-väsendet. Sammantaget handlar således hälften av nyheterna om samhällsföreträdare om de som har det direkta ansvaret för vården, vårdgivarna, medan en tredjedel handlar om dem som har ett mer övergripande ansvar, myndigheter och politiker.

Kommunerna, som nästan aldrig var omtalad aktör i psykiatrinyheterna före reformen trots att kommunerna redan då hade ett stort ansvar för människor med psykiska sjukdomar, förekommer oftare efter reformen. Men reformen tydliggjorde kommunernas ansvar och det har i flera utredningar påpekats brister bland annat när det gäller kommunernas kunskap om vilka behov som finns bland invånare med psykisk sjukdom.

Vårdgivarna är den dominerande gruppen när det gäller samhällsföreträdare i psykiatrinyheterna. Detta gäller särskilt under perioden med lågt nyhetsvärde (Tabell 9.14). I absoluta tal har vårdgivarna ökat om man jämför perioderna med lågt och högt nyhetsvärde; perioden med lågt

var vårdgivare i fokus för nyhetsrapporteringen en gång per år, perioden med högt nyhetsvärde tre gånger per år. Däremot är vårdtagarna, som organiserade i föreningar, inte alls i fokus för nyhetsrapporteringen 2002-2006.

Politiker är bara i fokus tolv gånger, varav hälften under perioden med högt nyhetsvärde. Politiker blir alltså inte bara vanligare som intervju-personer utan också som dem som nyheterna handlar om. Och dess medverkan tycks åtminstone till viss del kunna kopplas samman med psykiatriområdets nyhetsvärde.

Tabell 9.14 Samhällsföreträdare i Rapports psykiatrinyheter, tre perioder med varierande nyhetsvärde (procent)

1980-1987 lågt 1988-2001 varierande 2002-2006 högt Vårdtagare 6 7 0 Vårdgivare 69 40 55 Politiker 6 17 19 Rättsväsende 0 13 0 Myndigheter 13 17 16 Annat 6 6 10 Summa 100 100 100 Antal 16 30 31 Nyheter om privatpersoner

Nio av tio inslag som handlar om privatpersoner handlar om människor med psykisk sjukdom. Ibland sägs det i debatt att människor med psykiska sjukdomar av medierna klumpas ihop till en oidentifierad grupp, ”dom psykiskt sjuka”. Men det är inte den bild som kommer fram vid undersökningen av Rapports nyhetsrapportering om psykiatriområdet under 27 år. Det är betydligt vanligare att nyheterna sätter en eller några människor med psykisk sjukdom i fokus än att inslagen handlar om en diffus grupp. Närstående, såväl till människor med psykisk sjukdom som till offer för våldshandlingar som begåtts av en psykiskt sjuk person, och representanter för allmänheten är andra grupper av privatpersoner som psykiatrinyheter kan handla om – men det är betydligt ovanligare.

186

Tabell 9.15 Privatpersoner som omtalade aktörer i psykiatrinyheterna i Rapport 1980-2006 (procent)

Personer med psykisk sjukdom 76 "Dom psykiskt sjuka" som grupp 15 Närstående till person med psykisk sjukdom 4 Närstående till offer för våldsdåd 2

Offer våldsdåd 0

Allmänhet 3 Summa 100 Antal 206

Nyheter som handlar om en eller några specifika individer med psykisk sjukdom är inte bara vanligast bland nyheter om privatpersoner, de ökar också såväl i absoluta tal som andelsmässigt. Åren 1980-1987 förekom i genomsnitt två nyheter om personer med psykisk sjukdom per år i Rapport, 2002-2006 i genomsnitt tolv. Perioden med högt nyhetsvärde handlade nästan nio av tio nyheter om privatpersoner om människor med psykisk sjukdom (Tabell 9.16).

Tabell 9.16 Privatpersoner som omtalade aktörer i Rapports

psykiatrinyheter, tre perioder med varierande nyhetsvärde (procent) 1980-1987 lågt 1988-2001 varierande 2002-2006 högt

Personer med psykisk sjukdom 60 73 88

"Dom psykiskt sjuka" som grupp 17 19 6

Närstående till personer med psykisk sjukdom 3 5 3

Närstående till offer för våldsdåd 0 1 3

Offer våldsdåd 0 1 0

Allmänhet 20 1 0

Summa 100 100 100

Antal 30 108 68

Bland alla omtalade aktörer är 48 % människor som har eller har haft någon psykisk sjukdom och ytterligare 9 % handlar om en mer oidentifierbar grupp, ”dom psykiskt sjuka”.

Förekommer aktörerna i positiva eller negativa sammanhang? Generellt förekommer alla aktörer oftast i negativa sammanhang eller i sammanhang som vare sig är enbart negativa eller positiva. Att någon aktör figurerar i positiva sammanhang är ovanligt, men så är det ju också vanligare med negativt vinklade nyheter än positiva. Det skall påpekas att för att en aktör förekommer i ett negativt sammanhang innebär det inte att aktörer beskrivs

negativt. Granskningar av de ibland svåra förhållanden som människor med svåra psykiska funktionshinder lever under innebär med naturlighet att de människor som inslagen handlar om kan förekomma i negativa sammanhang. Huruvida människor beskrivs negativt kan man alltså av detta inte veta – eller ta för givet. En skillnad är dock intressant att notera. Medan inslag som handlar om ”dom psykiskt sjuka” aldrig har en positiv vinkel, förekommer tre sådana när det handlar om individer eller urskiljbara grupper. Inslagen handlar om möjlighet till behandling eller att beskriva sin situation genom teater. Ett inslag handlar om förändringarna från slutenvård: ”Stora förändringar sker just nu vad gäller vården av de psykiskt sjuka.

Så många som möjligt ska flytta till egna lägenheter. I Sundsvall försöker man på ett mjukt sätt slussa patienterna ut i verkligheten. Vägen från sjukhuset till en egen lägenhet, går via ett hus på landet… (286)”. Här sägs i och för sig ”de psykiskt

sjuka”, men inslaget handlar huvudsakligen om en tydlig grupp och flera intervjupersoner framträder.

Sammanfattande slutsatser

Det finns en grupp som dominerar när det gäller att uttala sig om psykiatriområdet och det är psykiatrikerna. Men sett över de 27 åren ökar spridningen bland dem som intervjuas. Fler grupper förekommer i psykiatrinyheterna. Detta gäller inte minst politiker. Politiker förekommer oftare såväl som intervjupersoner som omtalade aktörer under perioden då nyhetsvärdet var högt för psykiatriområdet, 2002-2006. Annars är det generellt större fokus på direkta vårdgivare än på de som har det övergripande ansvaret.

Grundantagandet att människor med psykiska sjukdomar skulle ha blivit mer synliga i nyhetsrapportering eftersom de har blivit mer synliga i samhället har blivit bekräftad. Detta gäller såväl att fler nyheter handlar om dem som att människor med psykiska sjukdomar oftare uttalar sig i nyheterna. Även antagandet att de oftare framträder med eget namn har blivit bekräftat eftersom intervjuer med personer som framträder öppet tycks öka. Samtidigt ökar också personer som framträder anonymt. Även om människor blir mer synliga, så tycks det som om många fortfarande avstår från att framträda öppet. Ett försiktigt antagande är ändå att människor blivit mer synliga som individer än som grupp. Såväl bland dem som intervjuas som dem som inslagen handlar om minskar brukarorganisationsföreträdare i andel, medan privatpersoner ökar. Det tredje antagandet, att socionomer och företrädare för socialtjänsten skulle bli

188

mer synliga över tid bekräftades dock inte fullt ut. Socialtjänsten och kommunerna blir mer synliga, men inte socionomerna. Socionomer förekommer i relativt liten utsträckning som intervjupersoner i psykiatrinyheterna under de 27 åren och de förekommer inte alls under perioden med högt nyhetsvärde 2002-2006.