• No results found

Nyhetsvärdet och psykiatrireformen

In document Bilden av (Page 143-148)

Kapitel 7 Psykiatriområdets nyhetsvärde

5. Nyhetsvärdet och psykiatrireformen

Tre tidsperioder kan urskiljas när det gäller psykiatriområdets nyhetsvärde under de 27 åren som undersöks – men hur ställer sig nyhetsvärdet i för-hållande till förändringar som skett inom psykiatriområdet? Samhälls-förändringarna, från en slutenvårdsbaserad psykiatri till en mer samhällsbaserad, har pågått under hela perioden 1980-2006 och det är därför som undersökningsperioden sträcker sig över så lång tid. Psykiatrireformen är en reform som fått stor uppmärksamhet och som blivit något av en symbol för förändringarna som har skett. Riksdagen fattades beslut om reformen 1994 och den började gälla från 1 januari 1995. Det finns en tydlig skillnad i hur psykiatriområdet förekommer och presenteras i Rapport före psykiatrireformen, 1980-1993, och efter att beslutet om den togs, 1994-2006.

Nästan två tredjedelar av inslagen om psykiatriområdet i Rapport under den 27 åren som undersöks har förekommit efter psykiatrireformen; 448 av totalt 685 nyhetsinslag sändes 1994-2006. Detta leder till att psykiatriområdet förekommer dubbelt så ofta efter psykiatrireformen än tidigare (Tabell 7.1). Rapport har nästan tre nyheter om psykiatriområdet per månad efter psykiatrireformen. Som vi har sett tidigare blir psykiatrinyheterna inte heller kortare, utan de tar även mer utrymme av programtiden. Efter psykiatrireformen mer än fördubblas den årliga sändningstiden om psykiatriområdet i Rapport.

Tabell 7.1 Psykiatriområdets uppmärksamhet i Rapport före och efter psykiatrireformen

Antal inslag/år Minuter/år

Före 17 33

Efter 34 75

Hela perioden 25 53

Psykiatriområdet förekommer mer frekvent och får mer utrymme efter psykiatrireformen än tidigare. Det får också ett större genomslag (Tabell 7.2). Psykiatrinyheter som inte presenteras som toppnyheter utgör visserligen en något större andel efter psykiatrireformen än tidigare, men skillnaden blir betydligt större när det gäller toppnyheter. Före reformen infördes, 1980-1993, presenterades endast 14 % av psykiatrinyheterna som toppnyheter. Från året som beslut om reformen antogs och framåt, 1994-2006, presenterades fyra av tio psykiatrinyheter i Rapport som toppnyheter.

Tabell 7.2 Psykiatriområdets genomslag i Rapport före och efter psykiatrireformen

Andel toppnyheter (%)

Före 14 n=233

Efter 42 n=425

Hela perioden 32 n=658

Att andelen toppnyheter ökar kan till viss del hänga samman med förändringar i programprotokollen, fler nyheter presenteras över huvud taget som toppnyheter från och med 1993. Eftersom psykiatriområdet även förekommer oftare och tar större utrymme i nyhetsrapporteringen är nog inte förändringarna i programprotokollen hela förklaringen.

144

Psykiatriområdets nyhetsvärde tycks ha ökat. Även om det empiriskt enbart är Rapport som jag undersöker, tror jag att detta kan säga något även om svensk nyhetsrapportering i stort. Men är psykiatrireformen förklaringen? Eller finns det andra förklaringar? Detta kommer jag att undersöka i följande kapitel, 6-10, om psykiatrinyheternas innehåll. Jag kommer att presentera resultaten utifrån hela undersökningsperioden 1980-2006, utifrån tidsperioderna med olika nyhetsvärde eller perioderna före och efter psykiatrireformen, beroende på vad jag anser är relevant. Men alla tre sätten att studera materialet ligger som underlag för analyserna.

Sammanfattande slutsatser

Nyheter om psykiatriområdet förekommer oftare, tar mer utrymme och blir oftare toppnyheter sett över de 27 år som undersöks, mellan 1980 och 2006. Tre perioder med olika nyhetsvärde kan urskiljas: 1980-1987 då nyhetsvärdet var lågt, 1988-2001 då nyhetsvärdet varierade och 2002-2006 då nyhetsvärdet var högt.

Inom psykiatriområdet har det skett en stor förändring i och med att vården idag i betydligt mindre utsträckning än tidigare sker inom slutenvården. Det var inte psykiatrireformen som i sig innebar förändringen. Men det är psykiatrireformen som ofta uppmärksammas och i och med den tydliggjordes kommunernas ansvar för människor med långvariga och omfattande psykiska funktionshinder. Undersökningsperioden kan därför också delas in i en period före psykiatrireformen, 1980-1993, och en period efter att beslutet om den togs, 1994-2006. Att psykiatriområdet syns mer över tid blir tydligt om man jämför dessa perioder. Två tredjedelar av alla nyhetsinslag som sänds om psykiatriområdet 1980-2006 sändes efter psykiatrireformens införande och psykiatriområdet får dubbelt så mycket utrymme i nyhetssändningarna denna period jämfört med den förra. Perioden innan psykiatrireformen infördes blev 14 % av psykiatrinyheterna toppnyheter, perioden efter blev 42 % toppnyheter.

Psykiatriområdet, som jag definierar det, har beröringspunkter till såväl hälso- och sjukvård, sociala frågor och äldreomsorg som våldsbrott, men trenden för dessa områden skiljer sig gentemot trenden för psykiatriområdet16. En grov uppskattning är att vårdfrågor allmänt och

16 För jämförelse med min undersökning av psykiatriområdet och nyhetsrapporteringen i Rapport generellt har jag gjort körningar i den datamängd som finns på JMG från 1979 och

våldsbrott uppmärksammas oftare i Rapport från slutet av 1980-talet och framåt än i början och mitten av 1980-talet, medan nyhetsinslag om sociala frågor allmänt förekommer i mindre utsträckning från slutet av 80-talet, än tidigare. Inget av dessa områden har en lika stadig ökning i förekomst som psykiatriområdet som ju förekommer oftare period för period. Att psykiatriområdet förekommer oftare i nyheterna tycks sålunda inte kunna förklaras av ett generellt ökat intresse för hälso- och sjukvårdsfrågor, äldreomsorg, sociala frågor eller våldsbrott, utan snarare på att området i sig har förändrats eller att journalisterna uppfattar det ha ett större nyhetsvärde.

framåt. Min undersökning omfattar alla inslag, den stora Rapportstudien omfattar var fjärde dag varför frekvens har multiplicerats med fyra för jämförelser. År 2006 är endast kodat t o m maj, varför en viss försiktighet får iakttas kring slutsatser om perioden 2002-2006. Vård-frågor allmänt förekom i genomsnitt 34 gånger per år 1980-1987, 49 gånger per år 1988-2001 och minst 49 gånger per år 2002-2006. Motsvarande siffror för våldsbrott är 1980-1987: 64, 1988-2001: 129, 2002-2006: minst 123. Inslag om sociala frågor allmänt minskar period för period.

In document Bilden av (Page 143-148)