Perioden 2002-2006 – högt nyhetsvärde

Åren 2002 till 2006 förekommer psykiatriområdet förhållandevis ofta i nyheterna jämfört med i slutet av 1900-talet. 2002 handlar mer än dubbelt så många nyhetsinslag om psykiatriområdet jämfört med året innan. Ökningen fortsätter även 2003 och 2004, sedan sker en nedgång de två följande åren. Men alla åren ligger i nivå med när psykiatriområdet uppmärksammades som mest på 1990-talet. Mellan åren 2002 till 2006 handlade 251 inslag i

138

Rapports programprotokoll om psykiatriområdet, det innebär i genomsnitt 50 inslag per år, det vill säga ett inslag per vecka, med en variation mellan 35 och 70 inslag. Ett inslag i Rapport om psykiatriområdet var i genomsnitt 135 sekunder långt. Endast 8 % av inslagen var upp till en minut långa, medan 77 % var mellan en och tre minuter. Nästan hälften av inslagen, 46 %, presenterades som toppnyheter.

Nyhetsrapporteringen om psykiatriområdet hade ett mycket varierat innehåll under 2002. Situationen för ensamkommande flyktingbarn uppmärksammades, speciellt vid Carlsunds flyktingförläggning där förhållandena utreddes efter självmordsförsök och prostitution. Barnen flyttade till en annan förläggning och fick det bättre, men nya miss-förhållanden uppdagades på annat håll. Kritik framfördes mot att personer med demens medicinerades med ”tung” psykosmedicin fast de inte var psykiskt sjuka. Anorexi uppmärksammades såväl när det gällde behandling som att två av tre kvinnliga träningsinstruktörer haft sjukdomen. En partikel i ryggmärgsvätskan upptäcktes hos människor med schizofreni liksom ett samband mellan sjukdomen och haschrökning. Ungas psykiska ohälsa uppmärksammades åter och relaterades till neddragningar i skolhälsovården. Rapport visade i en egen kartläggning att endast 20 % av grundskolorna erbjuder en god skolhälsovård. I slutet av året erkänner en 13-årig flicka att hon anlagt flera bränder. I bakgrunden finns en tragisk historia om en flicka med stora problem som inte fått adekvat vård. En professor i psykiatri säger att svensk barnpsykiatri är på samma nivå som för 100 år sedan och att flickans situation bör fungera som väckarklocka. Men också insatser till personer med funktionshinder lyfts på mediernas dagordning. SVT: s Uppdrag Granskning visar att unga med funktionshinder, som en tonåring med autism, får vänta i år på bostad, vilket inte bara påverkade henne själv negativt utan också hennes föräldrar och syskon.

Även 2003 skulle komma att innehålla olika typer av nyheter kopplade till psykiatriområdet, som att psykisk sjukdom ligger bakom att alltfler förtidspensioneras, att anorexi drabbar så unga som 10-åringar och att en halv miljon svenskar tar läkemedel mot depression och ångest. I januari sker ett våldsdåd. Två polismän knivskärs i samband med att de hämtar en man till sjukhus. I maj visar en granskning av Rapport att många kommuner, trots straffavgifter, struntar i att ge handikappade stöd.

I maj 2003 sker de första våldsdåden som kom att kallas vansinnesdåd och hade det gemensamma att de begicks under påverkan av psykisk

sjukdom eller störning och att offer och gärningsman inte kände varandra. Den 19 maj attackerar en man flera personer med järnspett vid Åkeshovs tunnelbanestation i Stockholm. En 70-årig man dör och sex personer, bland annat en tolvårig flicka, skadas. Frågan ställs om personalen vid öppenvårdsmottagningen, som släppt iväg mannen, gjort fel. Senare samma månad kör en man med bil in bland människor i Gamla sta’n i Stockholm. En person avlider genast och flera skadas, varav fyra allvarligt, en av dessa avlider senare på sjukhus. I september knivskärs utrikesminister Anna Lindh när hon handlar kläder inför en TV-debatt som gällde folkomröstningen om euron. Redan samma kväll, när ingen vet något om motiv och gärningsman, spekuleras i nyheterna om brottet har begåtts av någon med psykisk sjukdom. Detta kopplas samman med brister i samhällets insatser till psykiskt sjuka. Anna Lindh dör följande morgon. Samma dag dödas en femårig flicka på sin förskola i Arvika. Det spekuleras en del kring om Anna Lindhs förövare var en person som upplevde bindningar till kända personer. Och när det gäller mordet i Arvika spekuleras det om detta kunde ha triggats igång på grund av ministermordet. Mannen som dödade barnet greps omgående. Han vårdades vid tillfället på psykiatrisk klinik i Arvika. Innan Mijailo Mijailovic greps för och erkände mordet på Anna Lindh häktades en annan person som misstänkt. I båda fallen kom en stor uppmärksamhet att riktas mot männens psykiska tillstånd, till skillnad mot de misstänkta i samband med mordet på Olof Palme nästan 20 år tidigare.

Våldsbrotten uppmärksammades inte bara i medierna – utan också i regering och riksdag. Såväl statsministern som kristdemokraterna uttalade att den psykiatriska vården måste förbättras och granskas. Vissa kritiker ville ha en ny lag för att skärpa kommunernas och landstingens ansvar. I debatten som följde nämndes att de flesta som genomgår rättspsykiatrisk undersökning har haft kontakt med psykiatri strax innan brottet. Man talade om att antalet vårdplatser halverats de senaste tio åren och visade på brister i vården i Arvika.

I oktober debatterades frågan i riksdagen. Krisdemokraterna och Folkpartiet hade lagt fram motioner om alternativa fängelser för personer som dömts till rättspsykiatrisk vård och om tvångsvård för patienter som inte tar sina mediciner. Socialministern manade till besinning och fick visst medhåll av oppositionen. Men inte bara politiker uttalade sig i våldsdådens svallvågor. Från psykoterapeutiskt håll framfördes att mer resurser till psykoterapi skulle kunna leda till att färre personer utvecklade psykisk sjukdom. Den svenske Nobelpristagaren Arvid Carlsson berättade att det

140

skulle gå att ta fram nya effektiva mediciner mot våldsverkare – om staten satsade pengar.

Alla partier var i riksdagsdebatten överens om bristerna i vården. Men regeringen betonade, istället för att lova mer pengar, att pengarna måste användas till rätt ändamål. Anders Milton, som utsågs till regeringens nationelle psykiatrisamordnare trodde dock att mer pengar skulle behövas till den psykiatriska vården. Milton arbetade med sin utredning av psykiatrin fram till hösten 2006 då den nya psykiatriutredningen presenterades. Den hade stora likheter med 1995-års modell, men betonade behovet av arbete för att förbättra den psykiska ohälsan hos barn och ungdomar.

I början av 2004 betraktas mordet på Anna Lindh i princip vara uppklarat, eftersom Mijailo Mijailovic erkänner. Han genomgår rätts-psykiatrisk undersökning och i nyhetsrapporteringen följs de olika alternativen, fängelse eller vård, upp. Det berättas att det är för få platser inom rättspsykiatrin, vilket leder till att människor får fängelse istället för vård, men också att det finns personer som sitter kvar inom rättspsykiatri i onödan eftersom deras kommuner inte kan ta emot dem. Den senaste tidens våldsdåd kopplas också till psykiatrireformen, det har gått tio år sedan den antogs och resultatet är inte lyckat. Enligt SVT:s Uppdrag Granskning får bara var tionde person med psykisk sjukdom den hjälp som de har rätt till. Just påföljd efter brott och rättspsykiatri har förekommit i debatt och nyhetsrapportering av och till under 1990-talet och i början av 2000-talet. I juni 2004 bjuder regeringen in samtliga partier till debatten som bland annat handlar om ifall extremt farliga personer skall kunna låsas in på obestämbar tid. Det har bland annat visat sig att rättspsykiatriska kliniker ger olika behandlingar och gör olika bedömningar, till exempel när det gäller permissioner.

I oktober 2004 inträffar ett dubbelmord i Linköping, en liten pojke och en medelålders kvinna knivskärs till döds. Uppmärksamhet riktas återigen mot de senare årens våldsdåd, där det gemensamma varit att gärningsmannen haft en psykisk störning och inte känt sina offer. Senare på hösten kommer åter psykiatriområdet upp på mediernas dagordning. I november tar före detta brottaren Mikael Ljungberg sitt liv när han vårdas för depression vid den psykiatriska kliniken på Mölndals sjukhus. I nyheterna berättas genast om självmordet, och Ljungbergs anhöriga medverkar i detta. Detta kan jämföras med när artisten Ted Gärdestad tog sitt liv 1997. Även här kom anhöriga att berätta öppet om Gärdestads

sjukdom, men inte direkt; när nyheten om hans död kom beskrevs det att han blivit påkörd av ett tåg. Mikael Ljungbergs självmord 2004 leder till att reglerna kring rapportering om självmord på sjukhus skärps så att alla självmord som sker på sjukhus hädanefter skall anmälas till Socialstyrelsen.

Även 2005 hamnar rättspsykiatri på nyhetsplats, rymningar leder till en diskussion om att säkerheten måste ses över. Men också möjligheten att få bostad för personer med psykiska sjukdomar, något som ju betonats i psykiatrireformen, får uppmärksamhet. I Malmö visade det sig att ett kommunalt bostadsbolag fört register över personer som de inte ville ha som hyresgäster och bland annat psykisk hälsa är något som registrerats. Annars riktades åter stor uppmärksamhet på flyktingbarn – och varför de blir apatiska. Vissa menade att fenomenet bara finns i Sverige. Enligt uppgifter skulle det förekomma att föräldrar vanvårdade sina barn för att få uppehållstillstånd och en polisutredning i frågan kom att även innefatta sexuella övergrepp och misshandel. Enligt andra uppgifter drabbas flyktingbarn av apati även i andra länder i världen och frågan debatteras livligt ur flera aspekter – såväl hur tillståndet uppkommer som vem som bär ansvaret.

I början av 2000-talet lyfts i granskande reportage upp några fall som kan tyckas absurda men som visar på svårigheter kring hantering av påföljd av brott och reglering kring tvångsvård. I augusti 2005 berättas i nyheterna att en psykisk sjuk man ägnat sig åt telefonterror inifrån en psykiatrisk klinik, detta var möjligt eftersom han enligt lagen får ringa hur mycket han vill. Det rapporterades också om en man med pedofili som fortsatt begå barnpornografibrott inifrån rättspsykiatrisk klinik. I början av 2006 rapporteras om en förrymd sexualbrottsling som kvitterar ut sin pension, trots att han är efterlyst får polisen vare sig stoppa utbetalningarna eller spåra dem. Det uppdagas också om pågående hallickverksamhet inifrån rättspsykiatriska kliniken i Helsingborg som kan drivas eftersom intagna har rätt att ha mobil och dator.

Den psykiatriska vården och stöd till människor med psykiska sjukdomar eller funktionshinder ute i kommunerna granskas också. På hösten 2005 följs den tio år gamla reformen upp, kommunerna klarar inte av att ta hand om de psykiskt sjuka och vet inte ens vilka de är. Under 2006 fortsätter frågan om psykiatriområdet att finnas på nyhetsplats. Det handlar åter delvis om brott, brister i vården eller rapportering om förbättringar i vissa fall. I september, strax innan riksdagsvalet, rapporterar regeringen att den arbetar

142

på ett förslag om mer tvång inom psykiatrin och folkpartiet kräver i valrörelsen mer tvångsvård. Men i november handlar nyheterna åter om att ansvaret för människor med psykiska sjukdomar faller mellan stolarna och att krafttag behövs så att människor skall få vård när de söker hjälp.

Den nya psykiatriutredningen, hösten 2006, betonade alltså insatser till unga människor. I december samma år föreslås utredningar om vad samhället kan göra för att hindra att unga tar sina liv.

Sammanfattningsvis är psykiatriområdet i början av 2000-talet en fråga såväl på den politiska dagordningen som på mediernas dagordning. I nyheterna beskrivs olika politiska utspel, där det politiskt korrekta tycks vara att säga att kommunerna måste ta sitt ansvar och att det behövs mer resurser till psykiatri – och ofta också att det behövs olika insatser av tvång, exempelvis även inom öppenvården. Det sker flera våldsdåd i början av 2000-talet där förövaren lider av psykisk sjukdom och dessa händelser får stor uppmärksamhet i nyhetsrapporteringen. Psykiatriområdet förekommer alltså ofta i nyheterna mellan 2002 och 2006, speciellt 2003 och 2004. Vårdfrågor är något fler än våldsinslag 2003 trots de våldsdåd som skedde det året, medan våld dominerar 2004, bland annat därför att rättegången mot utrikesminister Anna Lindhs mördare pågick då. Antalet nyhetsinslag om psykiatriområdet minskar 2005 och fortsätter neråt även 2006, men det intressanta det året är att medan få nyhetsinslag handlar om våld, förekommer nyheter om vård åter oftare på nyhetsplats.