Psykiatriområdets uppmärksamhet

Under perioden 1980 till 2006 sände Rapport totalt 685 inslag som berörde psykiatriområdet. Det innebär ett inslag ungefär varannan vecka under de 27 år som undersökts. Men så jämnt fördelar sig självklart inte inslagen över tid (Figur 7.1), vilket inte heller är att vänta eftersom nyhetsrapporteringen påverkas av det som händer i samhället. Det förekommer stora skillnader mellan olika år när det gäller antal inslag om psykiatriområdet, men ökningen från det tidiga 1980-talet och fram till början av 2000-talet är stabil om man ser till trenden för hela perioden (här redovisat som en regressionslinje, den linje som bäst sammanfattar de uppmätta årsvärdena).

126

Figur 7.1 Psykiatriområdets nyhetsvärde – antal inslag i Rapport 1980-2006

6 7 18 10 15 13 13 14 38 7 38 19 9 30 39 25 15 22 24 33 24 15 36 68 70 42 35 y = 1,409x + 5,6439 R2 = 0,4456 0 10 20 30 40 50 60 70 80 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Kommentar: Antal inslag totalt 685.

Från 1980 till och med 1987 sänds mellan sex och arton inslag per år om psykiatriområdet. Den första större ökningen sker år 1988 då 38 inslag berörde psykiatriområdet. 1990-talet uppvisar stora variationer när det gäller hur ofta psykiatriområdet förekommer i nyheterna, mellan 7 och 39 inslag per år. I början av 2000-talet händer dock något. 2002 förekommer psykiatriområdet mer än dubbelt så ofta som föregående år, men detta följs inte av en nedgång utan av en ännu kraftigare ökning. Följande år, 2004, är det år som psykiatriområdet förekommer allra oftast i nyheterna. När minskningen så kommer 2005 är det fortfarande fler inslag än det varit någon gång på 1980- och 90-talen och 2006 innebär visserligen att psykiatriområdet förekommer mindre ofta, fortfarande dock i nästan samma utsträckning som när det var som mest på 90-talet. Över åren är det tydligt att nyhetsvärdet är avsevärt större under de första åren på 2000-talet än under 1980-talet.

Inslagen har med andra ord blivit fler och visar därmed på ett större nyhetsvärde för psykiatriområdet. Men det innebär inte nödvändigtvis att psykiatriområdet har fått ett större utrymme i sändningstid. Inslagen kan ju ha blivit fler – men kortare. Finner vi samma trendutveckling om vi ser till det utrymme psykiatriområdet får i nyheterna mellan 1980 och 2006?

Mönstret är i stort sett detsamma om vi mäter uppmärksamhet i sändningstid (Figur 7.2). Inslagen om psykiatriområdet har i genomsnitt varit drygt två minuter långa, eller 132 sekunder, om man tittar på alla 27 åren. Korta nyheter, upp till en minut, utgör en större andel i början och

mitten av 1980-talet än på 1990- och det tidiga 2000-talet, 2006 förekommer de inte alls. Psykiatriområdet förekommer oftare och nyheterna har inte blivit kortare – vilket innebär att psykiatriområdet har fått ett större utrymme i nyheterna.

Figur 7.2 Psykiatriområdets nyhetsvärde – antal minuter per år i Rapport 1980-2006 16 15 26 20 36 26 28 29 68 16 54 36 19 70 89 68 34 53 56 83 47 33 81 124 150 86 73 y = 3,0995x + 9,792 R2 = 0,5223 0 20 40 60 80 100 120 140 160 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Kommentar: 658 inslag, bortfall 27.

Mönstret från hur ofta psykiatriområdet förekommer i nyheterna återkommer när det gäller hur stor plats det tar i sändningarna i antal minuter. I början och mitten av 1980-talet får psykiatriområdet betydligt mindre utrymme i tid än senare. På 1990-talet varierar det kraftigt; vissa år ges lika litet utrymme som tidigt 80-tal, men ofta tar psykiatriområdet betydligt större plats, och i början av 2000-talet ges psykiatriområdet stort utrymme i nyheterna. I början av 1980-talet sändes en kvart till en halv timma om psykiatriområdet i Rapport per år, ungefär en minut varannan till var fjärde vecka. I början av 2000-talet tar psykiatriområdet större utrymme i sändningarna. Som mest förekom det 2004, då två och en halv timma av Rapports sändningstid hade koppling till psykiatriområdet, vilket innebär nästan tre minuters sändningstid per vecka.

Psykiatriområdets genomslag

Psykiatriområdet förekommer betydligt oftare och får klart större utrymme i nyheterna om man jämför 1980-talet med första halvan av 2010-talet. Kan

128

det större nyhetsvärdet också märkas i det genomslag psykiatriområdet får, det vill säga i vilken utsträckning det presenteras som toppnyhet?

Genomslaget för psykiatriområdet ökar över tid. Under större delen av 1980-talet existerar knappast psykiatriområdet som toppnyhet, med undantag för 1988 – året då psykiatriområdet förekom oftare i nyhets-rapporteringen än annars på 80-talet. På 1990-talet presenteras fler nyheter om psykiatriområdet som toppnyheter än på 1980-talet, men den stora ökningen sker på 2000-talet (Figur 7.3). Skillnaden mellan 1980- och 1990-talen kan delvis förklaras med materialet. Även om Rapport väsentligen behållit sitt format under de 27 år som har undersöks, gäller detta inte riktigt när det handlar om toppnyheter. Här definieras en toppnyhet i Rapport antingen genom att den presenteras som en löpsedelsnyhet i början av sändningen, då programledaren kort nämner sändningens huvudnyheter, eller också som det första nyhetsinslaget i programmet. På 1980-talet presenteras en eller ibland två nyheter som löpsedelsnyheter enligt programprotokollen, från 1992/93 och framåt är det ofta fyra nyheter som presenteras på detta sätt, vilket naturligtvis innebär en större möjlighet för en fråga att presenteras som toppnyhet. Men det förklarar inte skillnaden mellan det sena 90-talet och det tidiga 80-talet.

Ett säkert tecken på att ett område oftare blir toppnyhet är om det har presenterats som förstanyhet, med eller utan löpsedel. Under de 27 åren har 89 nyhetsinslag om psykiatriområdet inlett en Rapportsändning. För-ändringen över tid motsvarar i mycket den som presenteras i Figur 7.3 med en första ökning 1988, fler nyhetsinslag på 1990-talet än på 1980-talet och en topp 2003 och 2004. Jag kommer fortsättningsvis att presentera mitt material kring toppnyheter inklusive löpsedelsnyheter, eftersom det är så tittare möter nyhetsinslagen.

Figur 7.3 Psykiatriområdets nyhetsvärde – antal toppnyheter per år i Rapport 1980-2006

0 0 1 1 0 ^{2 1 1} 9 1 ^{3 3 3} 7 15 10 8 7 8 ¹⁰ 8 6 17 25 37 19 7 0 5 10 15 20 25 30 35 40 1980 1985 1990 1995 2000 2005

Kommentar: Toppnyhet innebär nyheter som presenterats som förstanyhet och eller med vinjett i sändningarna. Av de 658 inslag där det varit möjligt att koda för genomslag har 209 klassificerats som toppnyheter.

Allra vanligast är psykiatriområdet som toppnyhet 2004. Det året genomfördes rättegångarna efter mordet på Anna Lindh vilket leder till flera toppnyheter. Bland annat handlade det då om hur sjuk Mijailo Mijailovic varit när han knivskar utrikesministern. Fler våldsdåd toppar nyheterna samma år: dubbelmord på behandlingshem i Svenljunga, dubbelmord när en 8-årig pojke och en medelålders kvinna dödas i Linköping och dramat i Knutby. Men det är långt ifrån enbart våld som leder till toppnyheter 2004. Flera nyheter handlar på olika sätt om vård och insatser till människor med psykiska sjukdomar. Behandling mot depression leder till toppnyheter, det gör också nyheten om överförskrivning av ångestdämpande medicin på vissa håll i landet. Att ny teknik nått psykiatriområdet märks när nyheten att terapi via Internet fungerar presenteras som toppnyhet. Brister i kommunernas insatser fortsätter att engagera, det handlar om att människor får vara inlåsta inom rättspsykiatri eftersom deras hemkommuner inte ordnar boende. Ungas psykiska ohälsa toppar flera nyhetssändningar: självmordstankar blir vanligare, särskilt bland flickor, utseendefixering leder till ångest och isolering och att unga mår allt sämre är orsaken till det ökade antalet förtidspensionärer i 20-årsåldern. Att det är särskilt svårt för människor med psykiska funktionsnedsättningar att komma tillbaka till arbetslivet blir en annan toppnyhet. Flyktingbarns särskilda utsatthet blir också toppnyheter: de långa handläggningstiderna leder till att framför allt

130

unga mår dåligt. En 15-årig flicka tänder eld på sig efter besked om att hon och hennes familj skall utvisas. I slutet av 2004 blir frågan om hur den svenska psykiatrin skall klara av att möta de hemkommande efter tsunamin en toppnyhet.

År 2004 presenterades mer än dubbelt så många toppnyheter om psykiatriområdet än under hela 1980-talet. Tre toppnyheter handlar på olika sätt om självmord. Rädda Barnen presenterar en undersökning 1985 som visar att ett av 25 skolbarn har försökt att ta sitt liv. Samma år berättas det att rädsla för AIDS leder till självmord. Även nyheten om krigsmaterialinspektören Carl Algernons självmord toppar en nyhets-sändning. Ett par toppnyheter handlar om speciella sjukdomstillstånd. År 1983 handlar en toppnyhet om att öppenheten om anorexia nervosa ökat och att en pjäs som tar upp sjukdomen har premiär. Fem år senare handlar en toppnyhet om amningspsykos. Kirurgi mot ångest är en annan toppnyhet 1988. Andra toppnyheter om psykiatriområdet under 1980-talet gäller en konferens om spädbarnspsykiatri i Stockholm, olika våldsdåd och att en förvirrad man tagit sig in på Drottningholms slott. Men också de förändringar som skett i vården till människor med psykisk sjukdom blir toppnyhet. Ett inslag handlar om en psykiskt sjuk man som levt i misär, en uppföljning om hemtjänstpersonalens arbete med människor som slussats ut i samhället från mentalsjukhusen.

Psykiatriområdets nyhetsvärde ökar kraftigt mellan 1980 och 2006. Trots att variationer förekommer mellan olika år är trenden tydlig såväl när det gäller hur ofta psykiatriområdet förekommer, som vilket utrymme och vilket genomslag nyheter om psykiatriområdet får. I stora drag kan tre tidsperioder urskiljas: 1980-1987 då nyhetsvärdet var lågt, 1988-2001 då nyhetsvärdet varierade och 2002-2006 då nyhetsvärdet var högt. I följande avsnitt beskrivs nyheternas innehåll översiktligt, uppdelat på dessa perioder och kopplat till skillnader i nyhetsvärde. Detta skall ses som en bakgrund till följande kapitel där innehållet i nyheterna undersöks mer ingående.