Samhällsföreträdarna

Psykiatriområdet är en fråga som berör olika myndigheter, organisationer och självklart det politiska området. Jag kommer här att huvudsakligen presentera resultaten utifrån olika huvudgrupper av samhällsföreträdare. Vilka aktörer dessa huvudgrupper representerar presenteras i Tabell 9.3. Indelningen är inte självklar. Jag skiljer till exempel på vårdgivare och myndigheter, väl medveten om att det finns ett myndighetsansvar även för vårdgivarna. Hos de olika aktörer som jag här sammanför till ”Rättsväsendet” finns naturligtvis också myndighetsansvar, men jag vill undersöka rättsväsendet speciellt med tanke på tidigare jämförelse mellan nyhetsrapporteringen kring vård och våld. Jag vill kunna jämföra olika gruppers förhållande till varandra, som vårdtagare mot vårdgivare och vårdgivare i relation till myndigheter och politiker.

Rättsväsendet utgör den största andelen av samhällsföreträdare som intervjuas i Rapport under de 27 åren (Tabell 9.3). Var fjärde intervjuperson kommer från denna grupp, som domineras av representanter för polis och domstolar. Den näst största huvudgruppen är ”Myndigheter” och här är Socialstyrelsen den vanligaste aktören. Socialstyrelsen som aktör i nyheter om psykiatriområdet får ses som naturlig eftersom det är en tillsynsmyndighet som utreder och ger ut föreskriften om vården. I september 2005 toppas en Rapportsändning av: ”Gokväll! Ja, Sveriges

172

granskningen som hittills gjorts av den tio år gamla psykiatri-reformen. Efter snart ett decennium vet många kommuner inte ens vilka dom sjuka är.” (636). Med anledning

av utredningen intervjuas såväl en projektledare på Socialstyrelsen som en utredare vid Sveriges kommuner och landsting. En representant från Fountain House liksom ordföranden för RSMH intervjuas också. Representanter för brukarorganisationer förekommer annars i relativt liten utsträckning i psykiatrinyheterna.

Tabell 9.3 Samhällsföreträdare som intervjuas i psykiatrinyheterna i Rapport 1980-2006 – huvud- och undergrupper

Huvudgrupp Procent Antal Undergrupp Antal

Vårdtagare 7 25 Patient- och brukarorganisationer 25

Psykiatri 9

Hälso- och sjukvård 9

Landsting 9 Socialtjänst 13 Kommun (ej specifikt socialtjänst) 3

Sveriges kommuner och landsting (nationellt) 3

Vårdgivare 14 49 Behandlingshem / gruppbostad 3 Statsråd 20 Politiker 14 52 Övriga politiker 32 Polismyndighet 45 Kriminalvård 10 Rättsväsende 27 99 Domstol 44 Socialstyrelsen 26 Försäkringskassan och Riksförsäkringsverket 4

Arbetsförmedlingen 0 Länsstyrelsen 6 Statliga och övriga utredningsväsendet 20

Myndigheter 20 73

Andra centrala myndigheter 17

Facklig organisation 7

Andra 18 64

Övriga 57

Summa 100 362 362

Under de 27 åren som undersöks har flera utredningar om psykiatriområdet pågått, bland andra utredningar om tvångsvård, utredningen som ledde fram till psykiatrireformen och den nationella psykiatrisamordnarens utredning 2003-2006. Företrädare för utrednings-väsendet är den näst vanligaste aktören bland företrädare för myndigheter. Med tanke på att det i psykiatrireformen påpekades att människor skulle ha

bostad och daglig sysselsättning ville jag undersöka om företrädare för Arbetsförmedlingen intervjuades. Så var inte fallet. Om daglig sysselsättning diskuteras i psykiatrinyheterna så är det inte med företrädare för Arbets-förmedlingen.

Politiker och vårdgivare utgör lika stor andel av samhällsföreträdarna, 14 procent vardera. Bland vårdgivarna förekommer företrädare för socialtjänst något oftare än företrädare för psykiatri. Men psykiatri tillsamman med hälso- och sjukvård, som det ju är en del av, förekommer något oftare än socialtjänst och övriga kommunrepresentanter och betydligt oftare om man räknar med landstingen. Även om representanter för lands-ting, hälso- och sjukvård och psykiatri är vanligare som intervjupersoner i psykiatrinyheter än företrädare för kommun och socialtjänst, så intervjuas ändå båda huvudmännen i psykiatrinyheterna.

Det är intressant att representanter för patientföreningar och brukarorganisationer intervjuas nästan lika ofta som representanter för landsting, hälso- och sjukvård och psykiatri sammantaget intervjuas. Tyder det på att människor med psykiska sjukdomar har blivit synligare i medierna i och med förändringarna från slutna institutioner till samhällsbaserad psykiatri? Både ja och nej, om man jämför tiden före och efter psykiatrireformen.

I absoluta tal ökar antalet intervjuer med företrädare för vårdtagare, däremot utgör de en mindre andel bland intervjuer med samhällsföreträdare. Samma tendens gäller för vårdgivarna (Tabell 9.4). De som utgör något av psykiatriområdets kärna blir alltså å ena sidan mer vanligt förekommande som intervjupersoner i psykiatrinyheter, men å andra sidan är det andra samhällsföreträdare som gör det än mer. Företrädare för rättsväsende och myndigheter är vanliga intervjupersoner och de blir det i större utsträckning efter psykiatrireformen. Men den stora skillnaden står politiker för. Perioden som föregår psykiatrireformen, 1980-1993, intervjuas endast fem politiker totalt i psykiatrinyheterna i Rapport. En av dessa representerar regeringen. Perioden efter psykiatrireformens införande, 1994-2006, intervjuas 19 statsråd och 28 andra politiker och sammantaget utgör politiker en större andel av intervjupersonerna bland samhällsföreträdarna än vårdgivarna.

174

Tabell 9.4 Samhällsföreträdare som intervjuas i psykiatrinyheter i Rapport, före och efter psykiatrireformen (procent)

1980-1993 1994-2006 Vårdtagare 11 6 Vårdgivare 16 13 Politiker 7 16 Rättsväsende 26 28 Myndigheter 18 21 Andra 22 16 Totalt 100 100 Antal 76 286

De olika grupperna av samhällsföreträdare uppvisar intressanta skillnader när det gäller hur framträdande de är under perioderna med varierande nyhetsvärde. Åren 1980-1987 förekom i genomsnitt endast tre samhällsföreträdare per år medan det 2002-2006 intervjuades 37 till 38 samhällsföreträdare per år. Andelen mellan de olika grupperna har för-skjutits (Tabell 9.5). Perioden med lågt nyhetsvärde var det alltså generellt få intervjuer med samhällsföreträdare, men nästan hälften av dessa var företrädare för vårdtagare eller vårdgivare. Perioden med högt nyhetsvärde är inte ens var femte intervjuperson företrädare för dessa grupper. Däremot är var femte samhällsföreträdare politiker, av dessa är 16 statsråd och 21 någon annan typ av politiker. Politiker är den grupp som stadigt ökar sin andel period för period om man ser till perioderna med varierande nyhetsvärde.

Tabell 9.5 Samhällsföreträdare som intervjuas i psykiatrinyheter i Rapport, tre perioder med varierande nyhetsvärde (procent)

1980-1987 lågt 1988-2001 varierande 2002-2006 högt Vårdtagare 21 9 4 Vårdgivare 25 10 14 Politiker 4 9 20 Rättsväsende 12 33 25 Myndigheter 21 24 17 Andra 17 15 20 Totalt 100 100 100 Antal 24 152 186

Det statliga utredningsväsendet representeras flera gånger mellan 2002 och 2006. Som efterverkan på våldshändelserna kom nyheten om den nya psykiatriutredningen den 9 oktober 2003: ”Efter kritiken mot psykvården utsåg

regeringen idag Anders Milton till nationell psykiatri-samordnare. Milton ska i samråd med regeringen förbättra vården och han tror att det behövs mer pengar till kommuner och

landsting.” (527). I Rapport intervjuas såväl den nye psykiatrisamordnaren

som socialminister Lars Engqvist.

Eftersom nyheter om våld har ett nyhetsvärde är det inte konstigt att företrädare för rättsväsendet också förekommer i större utsträckning under perioder med högre nyhetsvärde. Åren 1988-2001, då nyhetsvärdet varierade kraftigt, kom var tredje samhällsföreträdare som intervjuades från rättsväsendet. Följande period var fjärde. Däremot ökar gruppen i absoluta tal; 1988-2001 intervjuades tre till fyra företrädare för rättsväsendet per år, 2002-2006 nio per år. Politiker ökar samma perioder från en per år till sju per år. Även myndighetsföreträdare blir vanligare sett till absoluta tal. Men den grupp bland samhällsföreträdarna som kliver fram under perioden med högt nyhetsvärde är politikerna.