Det tidigaste svenska inflytandet på den svenska bilden av Japan står Carl Peter Thunberg för. Han var en av Linnés studenter och besökte Japan under en resa på 1770-talet.182 Japans isolation bidrog fram till mitten av 1850-talet till att en-dast några få källor om landet fanns att tillgå och Thunberg kom därför att läsas under en lång tid. Även om kontaktvägar förbättrades med tiden var resvägarna långsamma så sent som in på 1930-talet. Tehuset tog till exempel 140 dagar att komma till Göteborg från Japan. Möjligheten att resa på transsibiriska järnvägen blev inte tillgänglig förrän på 1910-talet och därmed kom mycket av inflytandet på bilden genom några få förmedlare. Det tryckta ordet, böcker såsom reseskildringar, tidskrifter och tidningar utgjorde den största rösten. Under 1900-talet kom även medier som journalfilm och radio att bidra till ytterligare inflytande.
Bilden av Japan var mer positiv än till exempel den kinesiska. Graderingen i synen på ”de andra” var inte ovanlig under samtiden och kom att bestå under en lång tid framöver. Ottosson talar om ”ras-och kulturdiskursen” där asiater sågs som ”främmande och underlägsna”. I en asiatisk kontext värderas dock japaner bättre än kineser – ”regional politisk diskurs”. Japan framställdes som ett land i utveckling, ledande för den asiatiska kontinenten, medan Kina ansågs bakåt-strävande. Det är först en bit in på 1900-talet som bilden av Japan ändras mot
180 Ottosson 2010: 325–35 181 Edström & Vargö 2000: 16–21
182 Hans reseskildringar publicerades i två volymer under titeln Resan til och uti Kejsaredömet Japan åren 1775 och 1776. De två böckerna är endast en del av Resa uti Europa, Africa, Asia förättad åren 1770–79 (Thunberg 1788–93). I Japan tilläts Thunberg samla in växter samt besöka shogunen
i Edo. Efter resan kom han att publicera verket Flora Japonica (Thunberg 1784) och kom även att hålla ett inträdestal inför Kungliga vetenskapsakademien om det japanska myntsystemet (Thunberg 1779).
KONTExT
mer negativa. Landets utveckling och imperialistiska strävanden medförde att de började ses som ett hot.183
Japans modernisering upptäcktes först på 1870-talet efter fransk-tyska kriget 1870–71. De svenska tidningarna började nämna den japanska utvecklingen och acceptansen av västerländsk civilisation. Den japanska intelligensen fördes än en gång fram som en faktor till framgången. De kunde ta till sig kunskapen, inte bara kopiera den. Den tekniska utvecklingen hade ännu inte tagit fart och det var politiska aspekter som framhävdes – författningen var byggd på den preussiska. Intresset passerade efter en kort tid för att kort komma åter upp till ytan under Satsuma-upproret 1877.184
Efter det sino-japanska kriget, 1894–95, blev Japan mer synligt än någonsin i svensk press. Landet omskrevs positivt och, till skillnad från Kina, kunde några tänka sig att återvända på besök, och kanske bo, i Japan. Kriget kom däremot även att kasta en första skugga på bilden av Japan. Deras framgångar skapade viss rädsla för landets framgångar och den ”gula faran”: Vad skulle hända om Japan väckte Kina? Västerländska makter intervenerade mot Japan som fick se sina vin-ster begränsade. Ambitionen i landet avtog däremot inte trots förnedringen, och i framtiden såg många en kommande strid mellan Ryssland och Japan. Kanske främst på grund av franskt inflytande kom bilden av det utvecklade Japan att bli alltmer negativ. Japanerna framstod mer som lögnaktiga och svårförståeliga.185 Delvis inflytande hade en ökande spänningen mellan Japan och Ryssland, där Frankrike var pro-rysk i försöken att låsa Tyskland med två fronter.
I den svenska nyhetsrapporteringen av rysk-japanska kriget blandades exotiska bilder av Japan med krigsrapportering. Plötsligt publicerades näst intill tio artiklar under de första tre månaderna av 1904 och förutom kriget var det även Lafcaido Hearns bok Exotica som tog plats.186 Hearn kom till Japan 1891 och skulle vara där tills hans bortgång 1904. Under sin tid kom han att hinna med att arbeta som både journalist, lärare och till slut professor. Han var en av de som tidigt introducerade Japan för väst, och hans verk innehåller flera översatta japanska berättelser. Lafcaido Hearns tre volymer av Exotica (1901–04) blev översatta till svenska och bidrog till starkt till den exotiserande bilden på det äldre Japan.187 Även i tidningarna framstår Japan under det tidiga 1900-talet i mer positiv dager. Men det fanns även diskussioner om effekterna av den japanska industrialisering-en: kapitalismens behov av socialism och utnyttjandet av kvinnor och barn som
183 Ottosson 2010
184 Holmberg 1988: 389–407. Trots det omfattande arbete som Holmberg (1988 samt 1994)
utfört finns det flera luckor i studien. Till exempel har han mer om Kina på 1930-talet än Japan (Ottosson 2010: 33) samt tidningsmaterial som använts i den här studien har inte återfunnits i Holmbergs studie. Holmbergs studie är oavsett en översiktsstudie av stort värde.
185 Holmberg 1988: 389–406 186 Burgman 1965: 234–45
50
DÅ HAR JAPAN UPPHÖRT ATT VARA JAPAN
arbetskraft. Men bilden av Japan skapas inte enbart av röster från väst. Boken
Japan skildrat av japaner översattes och publicerades samma år som det engelska
originalet.188 I den finns flera framstående japaner som skrivit om olika perspektiv av sitt land. De försvarar bland annat sin modernisering och kritiserar den väster-ländska bilden av landet. Deras ståndpunkter ska ses ur ljuset av det rysk-japanska krig som pågick vid dess publicering. De stod i förbund med England, sedan 1902, och kampen mot Ryssland handlade om att skydda Kina. Ryssland hade brutit löften och tvingat Kina till eftergifter i fråga om Manchuriet. De japanska författarna framhäver starkt att ens utveckling inte ämnades överges,189 samt att de även ställer sig högre än andra nationer:
Det är sant, att Japan har undergått en stor förvandling, men utan att på minsta sätt vilja skryta kan jag säga, att Japan alltid haft ett slags egenartad nationell civilisation och samhällsorganisation, som i förening med en betydande förberedelse gifvit det en särskild mottaglighet för den västerländska upplysningen. Det är, vågar jag påstå, ett misstag, om man tror, att några naturfolk eller ociviliserade stammar i någon trakt af jorden skulle kunna, i likhet med Japan, svinga sig upp på samma sätt som det gjort, på så kort tid.190
Den japanska självbilden är starkt påverkad av västs världssyn, själv-orientalismen, vilket starkt lyser igenom i uttalandet. I boken tas främst ämnen upp där moder-nisering och västerländskt inflytande kan synas, som till exempel bankväsen och militären. De har även med ett kort avsnitt om religion och kvinnornas ställning. Värt att nämna är dock en frånvaro av den japanska kulturen. Trots intresset för japansk konst är det inte ett ämne öppet för diskussion. Japan sökte erkännande för att bli en medlem av de utvecklade civiliserade länderna, där de själva ansåg sig tillhöra. I den diskussionen var inte kultur en fråga för samtal – likt vår bild av dem där den politiska diskussionen och den gamla kulturen studeras separat. I Sverige hölls främst en pro-japansk hållning, där Ryssland var en gammal fiende vilken ännu kunde ses vara ett framtida hot. Japan besegrade Ryssland i kriget något som dock enskilt inte bidrog till gula faran. Det var endast om Kina och Japan slog sig ihop och bildade en gemensam front som hotet skulle
188 Enligt förordet är det Alfread Stead som samlat ihop och editerat artiklarna. Jag har däremot
valt att låta honom stå efter titeln såsom den är funnen i Göteborgs Universitetsbiblioteks äldre katalogsystem. På baksidan av omslaget till Heurlins bok (1905) Kriget mot Ryssland, finns det reklam för just boken Japan skildrat af Japaner men även om ett kommande arbete uppdelat i 12 häften där Ryssland står i förgrunden: Ryssland skildrat af Ryssar. Enligt databasen Libris finns ett verk utgivet 1906 med just namnet Ryssland: skildrat af ryssar.
189 Takii 2007: 131–43
190 Japan skildrat av Japaner 1904: 511. Avsnitt är skrivet av ”Baron Suyematsu”. Baronen är med all
sannolikhet Suematsu Kenchō (末松謙澄), 1855–1920, som studerade vid Cambridge och skrev flera verk på engelska om Japan. Några är The Risen Sun (1905a) och A Fantasy of Far Japan (1905b). I den tidigare nämns ”tea ceremony” enbart en gång utan vidare förklaring eller om-skrivning och har därmed uteslutits ur studien.
KONTExT
bli verkligt. Japan själv försökte framhäva sig i positiva ordalag men hade för lite påverkan på svensk media. Osäkerheten kring huruvida Japan kunde klara rollen som världsmakt eller inte kvarstod.
Det fanns även de som framhävde Japan som ett utvecklat land vilket väl kunde jämföras med väst. Till exempel skrev Herman A. Ring sin bok, med den talande titeln Det civiliserade Japan,191 utifrån brittiska källor. Britterna var liksom svenskarna pro-japanska i kriget mot Ryssland vilket säkerligen påverkade hans framställning. Men det är inte bara mot Ryssland som kritik riktas utan även mot väst som helhet.
Så länge Japan, med tillägnande af alla dess vetenskapliga resultat, allt det som är godt i vår kultur, håller sig fjärran från allt däri, som är ondt, främst från den i alla lifvets former framträdande själfviskhet, som är ett med västerns hela civilisation, så länge har västern blott att hoppas ökaad lycka af ökad makt för folket från den uppgående solens land.192
Fram till 1930-talet kom det att ske mycket lite förändring i bilden av Japan, sna-rare att intresset i landet minskade. En liten sidonotis är att den första svenska boken – eller snarare en mindre broschyr – i japansk historia gavs ut postumt av Harald Hjärne 1923,193 professor i historia i Uppsala, politiker, samt invald i Svenska Akademin 1903. Han hade dock varit delaktig i en motsvarande text i
Nordisk familjebok, som gavs ut som ett särtryck 1910.194 Från och med Japans
annekterande av Korea 1910, tillika deras behandling av de såsom andra behandlat japaner tidigare – koreaner ansågs lägre stående195 – började bilden av Japan att försämras. I Japan börjar en däremot en bild av Sverige svagt att framträda först under 1920-talet. Landet ses som en jämlik välfärdsstat dock med kallt klimat och hög alkoholkonsumtion.196
Japanska aggressioner i Asien kom under 1930-talet inte bara att påverka bilden av landet, utan även den europeiska självbilden. Japan visade på initiativtagande som Europa saknade, där framtiden fanns i Amerika och Afrika. Asien lämnades därav åt Asien. Svensk media var till en början delad i synen på kriget mellan
191 Ring 1904 192 Ring 1904: 295
193 Hjärne 1923. Bokens, Japan – historisk öfversikt, skulle vara ensam i över 80 år. Först med boken Japans historia (Ottosson & Ekholm 2007) bröts trenden, följd av en bok om den äldre japanska
historien kort därefter i Barws (2010) Trollsländans land. Lars Vargös (2006) Japan: Makt och
tanke, är en mer statsvetenskaplig inriktad bok mot Japans historia 194 Hjärne 1910
195 Henry 2005
196 Ottosson 2010: 20–21. ”Det brukar sägas att den internationella bilden av den jämlika
välfärds-staten Sverige uppstod under 1930-talet men i Japan existerade den redan tidigare.” (Ottosson 2010: 21) Rapporteringen ökade då kronprins Gustaf Adolfs besökte landet, med fru, 1926. I realiteten var det sällan det skrev något om Sverige.
52
DÅ HAR JAPAN UPPHÖRT ATT VARA JAPAN
Kina och Japan, men skulle få mer sympati från 1937 när grupperingarna i Kina hade enats.
2.6 japonisme
Termen myntades 1872 av Phillipe Burty som relaterade den till den japanska konsten. Numera används termen för det inflytande som fanns i väst under sent 1800- till tidigt 1900-tal. Men trots isolation lyckades holländare importera föremål till Europa som skulle väcka intresse tidigare. ”Japanning” blev en term som syftade till att imitera den japanska lack-stilen. Den österrikiske kejsarinnan Maria Theresa samlade på japanska lack-föremål och gav även en samling till Marie Antoinette före hennes avresa till Frankrike.197 Det var inte bara föremålen som tas med i Japonisme, få kan väl ha undgått ”Madame Buttefly”, Giacomo Puccinis opera från 1904.
Japonisme hade sin höjdpunkt under 1870- och 1880-talet men kom att ha
infly-tande både före och efter. Slutet på perioden räknas första världskriget vara men nedgången började redan vid rysk-japanska kriget då synen på Japan ändrades: ”…from nation of flowery to that of might”.198 I centrum för japonisme fanns Paris, varifrån allt spreds, men den hade redan tidigare börjat i England. Det var japanska träsnitt som först fascinerade. Träsnitt från ”den flytande världen”, ukiyoe (浮世 絵) – vilka var prostitutionskvarteren i Edo-periodens Japan – och Hokusais 北斎 漫画 (Hokusai manga) nådde stor uppmärksamhet under sent 1800-tal, men som effekt kom japonisme att påverka litteratur och teater också.199
Världsutställningarna spelade stor roll i det Japan som visades upp. Landet kom först med officiellt i Paris 1867, men hade tagit del i London redan 1862.200 I London hade en hel avdelning tilldelats japansk konst, men den var utvald och utställd av en brittisk minister.201 Även i Australien under 1870-talet hade det fun-nits mindre utställningar skapade av inhemska samlare. Vid världsutställningen i Sydney 1879 var det dock Japan självt som tog aktiv del.202 I utställningarna hade föremål för chanoyu ansetts som konstföremål och därmed blivit utställda. I Philadelphia 1876 blev även föremålen omskrivna i en artikel, dessvärre dock sedda som basala. De förstod inte hur de kunde användas för teceremonin. Det exotiska Japan som visionerades var inte det som visades. Den japanska konstens
197 Lambourne 2005: 17 198 Chiba 1998: 3 199 Chiba 1998
200 I London kom även den japanska modernisten Fukuzawa Yukichi (福澤諭吉) att närvara.
201 Stavenow-Hidemark 2001: 81; Lambourne 2005: 27 202 Morrow 2015
KONTExT
skillnad från väst kom att få några att kalla det ”estetisk barbarism”. Samtidigt fanns det de som såg positivt på konsten – de hade en känsla för det naturliga.203 Intentionerna hos Meiji-regeringen hade därmed inte varit att exotisera sig själva. För att skapa handel hade vardagligt te, ryokucha (緑茶), tidigt introducerats. De försökte även introducera det japanska sättet det dracks på, det vill säga utan mjölk och socker. I världsutställningen i Chicago 1893 satts det första caféet för japanskt te upp, och även i St. Louis 1904 försöktes det göras likadant. I det senare fallet kallade man cafét 金閣寺喫茶店 (Kinkakuji kissaten).204 De spelade medvetet på det exotiska genom att låta ”Geisha Girls”, klädda i kimono, servera te till besökare. Tillställningen som kom att dra till sig mycket uppmärksamhet från besökare och tidningar,205 gjorde ingen nytta i att försöka ändra bilden på Japan i väst.
De japanska teföremålen skulle, trots försöken från den japanska regeringen, inta en betydande plats hos samlare av japansk konst i Europa. Imais Yūko stu-die över franska samlares föremål visar på en övergång från porslin till keramik. ”Raffinerad exoticism” skulle från 1870-talet övergå till en smak med specifika intressen under mitten av 1880-talet och framåt. Under 1850- och 1860-talen hade det för att utveckla flottan främst varit porslin som attraherat köpare. Detta ändrades dock från 1880-talet då teskålarna blev de mest numerära föremålen i samlingarna. Enligt Imai var det kulmineringen av japonisme som väckte samlare till det ”estetiska värdet” av chanoyu föremål.206
Japonisme kom också att påverka oss i Sverige. Bland annat fanns det en affär i
Stockholm med namnet Japanska Magasinet som sålde just japanska föremål. Under det följande decenniet öppnades även en affär med namn Sub Rosa, även den i Stockholm, och började sälja japan-influerade engelska föremål – ”anglo-japonisme”. Det kom även andra typer av influenser såsom tapeter och design i menyerna. En av de mest kända svenska målarna, Carl Larsson, blev också influerad av Japan. Enligt Elisabet Stavenow-Hidemark härstammade inflytandet inte från Japan utan kopplar det till en omväg via västerländska källor, till exempel den franska tidskriften Le Japon Artistique 1888–90.207