Besöket i Japan är nog så viktigt att kort ge en återblick på, framförallt då Stolpe fick uppleva den kultur han senare kom att skriva om och ställa ut för beskådning. För att förstå det han kom att göra ur ett bredare perspektiv är det av lika stor vikt att kort se på den resa han företog i Europa åren före den med Vanadis. I Sverige var inte etnografin utvecklad vilket för Stolpes blev lärorikt. Även om han
562 Sino-Franska kriget 1883–85. Konflikten var begränsad i omfattning och stora delar av Kina var
oberörda av striderna.
Bild 4 : Målning av fregatten Vanadis av Jacob Hägg (1839-1931) (Wikimedia commons)
EN IDé ÄR FÖDD
säkerligen hade både läst in sig och träffat andra etnografer, gav den 15 månaders långa resan en utan tvivel solid bas att stå på. Han hade sett de samlingar som fanns, visste vad som samlades in och vad som var av intresse. Även om inget material hittats, tog han troligtvis med sig material såsom kataloger åter hem, med vars hjälp han kunde skriva eget. Det var inte bara framställningen av chanoyu, vars introduktion börjar med Vanadis-utställningarna, som utvecklades utan den övriga presentationen av Japan. Men inte ens i hans anteckningsböcker från resan återges hans kunskap om alla berörda kulturer.563
Resultatet av resan till etnografiska museer i Europa blev tre artiklar publicerade i Stockholms Dagblad och därefter i särtryck tillsammans som en mindre bok.564 I boken gav han ingen presentation om Japan eller någon annan nation heller för den delen, utan det var istället samlingarna som var i fokus. Till exempel nämns Deutsches Gewerbe museum i Berlin och Etnografiska riksmuseet i Leiden ha stora japanska samlingar. Inget nämndes däremot om vilka föremål det innehöll eller hur de presenterades. I Sverige fanns inget motsvarande etnografiskt mu-seum – men Stolpe talade varmt om det danska – och tog tillfälle i att kritisera hanteringen av samlingarna vid Vetenskapsakademin, vilka han eftersträvade men inte hade kontroll över än.565
Beväpnad med syftet att ”skydda” föremål från att försvinna från utvecklande länder, samt kunskaperna om etnografins principer, kom till nytta när Stolpe följde med Vanadis jorden runt med uppdrag att samla in etnografiska föremål. Det var tänkt att de skulle föras in i Vetenskapsakademins samlingar – ett antal gick däremot till försäljning för att återbetala kredit – efter att de vederbörligt ställts ut. Stolpe följde, som tidigare nämnt, endast med till Indien. Resvägen via Sydamerika och Stilla havet hade vid det tillfället redan fört dem till Japan.566 Besöket varade mellan den 27 augusti - 11 november 1884. Med på färden fanns ytterligare två personer av närmare intresse: Prins Oscar och fotografen Oscar Ekholm.
Prins Oscar, var andra sonen till den sittande Kung Oscar II. Mötet mellan prinsen och den japanska kejsaren Meiji (明治天皇),567 är troligtvis det första mellan en japansk och svensk kunglighet. Dock finns det mycket lite material tillgängligt om besöket – då det enligt uppgift gått förlorat eller ej varit tillgängligt.568 Det
563 Ö1 : 10, Etnografiska museets arkiv
564 Stolpe 1882. De tre artiklarna publicerades den 13, 16 & 20 juni 1882. (Rietz 1984: 16). Stolpe
publicerade även fler beskrivningar av etnografiska museer i Europa långt senare i tidskriften Ymer. (Stolpe 1895b: 190–94).
565 För mer information om strävan att ta kontroll över samlingarna från Smitt, som då var ansvarig,
se Rietz (1984) eller Svensson (2002).
566 En karta över Vanadis resfärd kan finnas i Rietz 1984: 8–9. 567 明治天皇; 1852–1912
568 Lite om besöket kan finnas omnämnt i Natt och Dag 1887, Bernadotte 1886, Jövinger 1949,
Cedergren & Bengtson 1953 samt Widén 1962. Texten av Cedergren har med vissa stycken och citat ur dagboken från tiden i Japan men inte tillräckligt för att kunna dra några slutsatser.
En-118
DÅ HAR JAPAN UPPHÖRT ATT VARA JAPAN
är därmed inte möjligt att avgöra hur prinsens syn och inställning till Japan var vid besöket, men oavsett intryck, positivt eller negativt, sprids hans syn till övriga familjemedlemmar och närmsta omkrets. Prins Oscar hade fått stanna vid den japanske kejsarens sommarpalats, Enryōkan (延遼館),569 där han själv kunde fått se ett tehus. Det var även flera andra som fick träffa kejsaren, om än mycket kort. Däribland finns vi skeppets chef, officerare och civila som fick buga inför honom.570
Den andre medpassageraren var fotografen Oscar Birger Ekholm, som vi vet mycket lite om.571 I en lista med deltagarna på Vanadis expedition som gavs ut nästan 50 år senare står det kort beskrivet om vad som förfarit med varje deltagare efteråt.572 Ekholm fanns med på listan, dock utan sitt fullständiga namn. Det står även att han gick bort kort efter resans slut. Via Fotografregistret (Sverige), Nordiska museet, får vi reda på, förutom hans fulla namn, att han föddes 1861 och gick bort endast 29 år senare, 1890.573 Han är mest känd för resan med Va-nadis, vilken för honom avslutades i Indien tillsammans med Stolpe. Ekholm tog flera hundra bilder från resan, många av dem finns kvar än idag vid Etnografiska museet i Stockholm.574
Efter de två resorna skulle Stolpe, än en gång, skriva kataloger och beskrivningar inför en utställning men även artiklar under åren som följde. Skillnaderna i den nya bilden från den tidigare ger ett hum om hur mycket Stolpe hade lärt sig om Japan bland flera andra nationer. Det, för undersökningen, mest intressanta är givetvis hans syn på chanoyu och däribland den kopia på det terum han uppför-de i samband med utställningen. Stolpe kom att skriva om samlingarna unuppför-der de kommande nästan två decennierna – även om det inte var ofta eller mycket. Stolpe skrev även som den förste intendenten vid etnografiska museet en artikel om samlingarna så sent som 1903. Det materialet tas upp senare tillsammans med Ida Trotzigs.
ligt brev från Ingemar Carlsson vid Bernadotteska Arkivet 2007, är Prins Oscars dagbok och brev otillgängliga. I vissa fall satta under sekretess fram till och med 2035.
569 Under Japans ansträngningar att visa sig som en ”civiliserad” stat under sent 1800-tal, var
Enryōkan en av få tidiga byggnader i västerländsk stil. Byggnaden hade blivit renoverad inför Ulysses S. Grants, bland annat president i USA mellan 1869–1877, besök i Japan 1879. Ansvarig för anpassningen av byggnaden för statsbesöket ålades ingen annan än Inoue Kaoru. (Chang 1969: 375–376)
570 Kiellman-Göransson nämner även att det var mycket ovanligt att man fick möta kejsaren och
att det ansågs som en ynnest av de närvarande. (Kiellman-Göransson, Avsnitt xIII, M313:4:3, Kungliga Biblioteket).
571 Kostnaden för att föra med en fotograf på resan var betald av en viss ”Mr. Pontus Fürstenberg”.
(Stolpe 1887: 3)
572 lagerholm 1929: 28
573 http://kulturnav.org/390f7e41-c0fb-4c7b-bac7-9112ceb69c39
574 Lagercrantz (2002: 81) uppger att det var så många som 700 stycken. I Stolpes egna ord var det
EN IDé ÄR FÖDD