• No results found

svensk-japanska relationer

Även om den inte sträcker sig lika långt tillbaka som chanoyu, har Sverige och Japan en lång historia. Den första svensken som steg iland i Japan var, vad vi vet, Johan Olof Berg i augusti 1647. Han var kort följd av Fredrik Coyet i slutet av samma

165 Nordisk familjebok / Uppleupplagan 7 (1907) ”Etnografi”. Artikeln var skriven av Edgar

Reuterski-öld, professor i Uppsala.

166 För mer om det Etnografiska museet i Göteborg, vilket är uteslutet i den här studien, se gärna

Muñoz 2011.

167 Mer om den konflikten kommer att nämnas senare i kapitel fyra.

168 Organisationen startade 1999 och de fyra museerna förutom Etnografiska är, Östasiatiska

muse-et och Medelhavsmusemuse-et i Stockholm samt Världskulturmusemuse-et i Göteborg.

169 Enligt hemsidan över tidigare utställningar, nämns japanska föremål först 1964. Tidigare var det

kinesisk eller ”orientalisk” konst som ställdes ut. (http://www.varldskulturmuseerna.se/ ostasiatiskamuseet/utstallningar/utstallningsarkiv/arkiverade-utstallningar-lista/; 2017-10-12).

46

DÅ HAR JAPAN UPPHÖRT ATT VARA JAPAN

månad.170 I Japan hade nya lagar implementerats under 1630- och 1640-talet som endast tillät anställda, från väst, på holländska handelskompaniet (VOC171) att besöka landet. De var begränsade till den lilla ön Dejima utanför Nagasaki och kunde endast under strikta förhållande gå över bron till det japanska fastlandet. Under de kommande 200 åren var Japan mer eller mindre isolerat från omvärlden samtidigt som det holländska handelskompaniet var den främsta informations-källan om vad som skedde bortom havet. Under 1800-talet var det många länder som sökte sig till japanska hamnar och försökte öppna landet för materiel och handel. Till och med i Sverige ansåg att Japan borde öppnas för sitt ”eget bästa”. Liljevalch förespråkade en liknande handling fem år före det till sist skedde.172

Den amerikanske kommendören Matthew Perry anlände till Edo bukten tillsammans med fyra ångbåtar för att överlämna ett ultimatum år 1853. Ett år senare återkom han för att emotta ett svar på kanonbåtspolitiken och samtidigt visa landet hur mycket omvärlden hade utvecklats. På stranden byggdes en liten järnväg upp för ett ånglok samt en telegraf.173 USA slöt ett avtal med Japan om bland annat öppnandet av hamnar och extraterritoriella egenskaper. Inom kort följde Storbritannien, Ryssland och Holland efter med liknande avtal. Även det förenade kungariket Sverige och Norge såg med intresse mot den japanska marknaden och sökte avtal. Istället för att själva skicka ett krigsfartyg till Japan fick Sverige hjälp av Holland med att förhandla och sluta avtal. Avtalet var det första av dess slag som den nya Meiji-regeringen skrev med utländsk makt, efter dess tillträde 1868.174

Avtalet fick inte lika stor betydelse för den svenska handeln som de hade väntat. Avståndet och kulturskillnaderna kom att ha betydelse under en lång tid men även det faktum att många kolonialvaror redan fanns tillgängliga i Europa. Redan från de tidiga avtalen under 1850-talet ansågs Japan av väst vara en mindre utvecklad nation och som sådan kunde de inte sluta jämlika avtal. De utförde flera resor till Europa för att ta lärdom och skriva en ”modern” – det vill säga en västerländsk – författning.175 Införandet av den år 1889 kom dock inte att ge det resultatet man var ute efter. Under 1870-talet hade arbetet att få till revisioner av avtalen redan börjat, och Sverige fick en förfrågan 1873. Men det var först efter att avtalet med

170 Sugawara 2000

171 Vereenigde Oost-indische Compagnie

172 Liljevalch 1848: 388. Det är även nämnt i Ottosson (2001: 70) och Holmberg (1988: 191).

Burg-man (1986: 20) nämner Liljevalchs bok men har tagit fel på årtalet. Enligt honom publicerades Liljevalch verk 1858 vilket var fem år efter snarare än innan det att Perrys anlände och överläm-nade sitt ultimatum till Japan.

173 Tomes 1857: 238–40

174 För mer om avtalets uppkomst, se Ottosson 1997 och Ottosson 2001. Avtalet är delvis återgivet i

Edström & Vargö (2000: 8–11).

KONTExT

Storbritannien hade reviderats 1894 som andra länder började acceptera Japans önskningar om revision. Sverige följde efter 1896 och det skulle vara till 1911.176

Japan strävade efter att bli en stark nation och Meiji-regeringen satsade på modernisering i landet. Enligt preussisk tanke stärktes den egna armén, medan de sökte stöd hos britterna för att utveckla flottan. Ambitionerna mot fastlandet ledde till konflikt med Kina och Ryssland rörande kontrollen över först Korea och sedan Manchuriet.177 Japans seger över Ryssland 1905 kom att bidra till ett stort uppsving för landet på den politiska arenan. Med tanke på den politiska prestige som Japan vunnit ansåg Sverige det vara lämpligt att etablera ett kon-sultat i Japan. Den förste konsuln som skickades dit var Gustaf Wallenberg 1906 och kom att stanna i 12 år. Wallenberg var inte en diplomat utan en medlem av elitfamiljerna inom näringslivet vilket gjorde att handeln sattes i första hand. Han sökte få svenska företag att investera i Japan och Kina men utan någon större lycka. Vidare skaffade han sig även flera fiender när han öppet kritiserade Gadelius och Brusewitz -företagen och Sveriges politiska ledare. Utifrån vårt nutida perspek-tiv ansågs han vara före sin tid då han var emot rasism och försökte tillsätta en japansk vice-konsul.178

Historikern Ingemar Ottosson ger en nyanserad bild på relationerna då han nämner framgångar under samma period. Gadelius som, enligt Edström, hade kritiserats av Wallenberg kom att nå stor framgång i landet och få en särställning. Från 1907 etablerades linjetrafik mellan Göteborg och Yokohama, och 1911 var Sverige femte största exportland till Japan. Importen från Japan var dock obetydlig. En stationerad minister, Akizuki Satsuo (秋月左都夫), placerades i Stockholm 1905 och med tiden expanderade uppgifterna. 1921 slöts beskickningen i Helsingfors till förmån för Stockholm som nu blivit ett centrum för norden.179

Med Japans ökade export och militarisms under 1930-talet skapades spänningar mellan länderna. Den japanska exporten sågs som ett större hot mot Sverige än vad Japans militära expansion gjorde. Sverige hade ett handelsöverskott gentemot Japan men inom olika områden, bland annat såg sig de svenska porslins- och textilindustrierna hotade. Sverige avbröt inte sin handelskontakt med landet då de politiska ståndpunkterna hölls fria från handelsrelationer, såsom tidigare gjorts med Tyskland. Sverige var en liten nation och även om de kritiserade Japan fick det

176 Ottosson 1997

177 Det fanns samtida böcker som gavs ut i Sverige om krigen. Om Japans krig mot Kina nämns

detaljerat i en översättning av Müllers (1895) bok Kriget mellan Kina och Japan 1894–95. Det var den fjärde upplagan som översatts och givits ut redan samma år som kriget avslutades vilket tyder på ett visst intresse. I den framstår Japan som den ”bättre” nationen, speciellt då boken avslutas med följande: ”Vid alla tillfällen utmärkte sig kineserna dessutom för barbarisk grym-het”. (Müller 1895:157) En liknande pro-japansk framställning kan finnas i Heurlins (1905) Kriget

mot Ryssland.

178 Edström 1999; Nittzell 1986 179 Ottosson 2010: 15–19

48

DÅ HAR JAPAN UPPHÖRT ATT VARA JAPAN

liten betydelse. Vidare ska det inte glömmas att Sverige var ett viktigt vapenexport-land även om vi höll huvudet högt i moraliska frågor. Japan var självförsörjande medan Sverige levererade vapen till deras fiender i Kina och Manchuriet. Med Japans krig på fastlandet och utträdandet ur Nationernas Förbund kom misstro mot landet att växa i Sverige. Men händelser i Europa kom att ta överskölja det som skedde i Kina och Japan.180

Under andra världskriget var Sverige ett av de neutrala länder som bibehöll kontakten med Japan under hela krigsperioden. Den japanske ministern i Stock-holm besökte den svenske utrikesministern den 10 augusti 1945 för att be honom överlämna Japans underkastelse till Potsdam-deklarationen till Ryssland och Storbritannien. Ministern i Schweiz fick motsvarande uppgift att överlämna samma svar till USA och Kina.181