Svenska initiativ och den internationella klimatprocessen

För att Sverige skall bevara sin relativt höga trovärdighet på klimatområdet och allra helst stärka den gäller det att arbeta på flera områden. För det första gäller det att leva upp till de krav klimatkonventionen och Kyotoprotokollet ställer. Sverige måste visa att ansvar tas för klimatproblemet. För det andra gäller det att på ett effektivt sätt kunna påverka EU-linjen. Ett effektivt svenskt delegationsarbete krävs således. För det tredje gäller det för Sveriges förhandlare att engagera sig i informella forum där prioriterade områden och andra sakfrågor kan diskutera. Sve- riges engagemang i policyprocesser som CCAP:s policy dialogues och OECD AIXG är därför viktigt men man bör även vara öppen för andra initiativ speciellt sådana som har ett stort deltagande av representanter från icke-Annex I-länder. Sverige bör även arbeta för ett större deltagande av utvecklingsländer i de forum man redan engagerar sig i. För det fjärde är det möjligt att man i vissa fall bör för- söka integrera klimatfrågan i andra policyfora, både nationella, bilaterala och mul- tilaterala. Som redan nämnts kan detta vara viktigt eftersom det kan driva klimat- frågan i en positiv riktning. Man bör således se över vilka synergier och konflikter det finns med andra fora. Det kan till exempel innebära att förbättra integreringen av klimatåtgärder i biståndsverksamheten och i diskussionen om millenniummålen. Slutligen är det väldigt viktigt att Sverige har internationellt gångbar forskning på klimatområdet. Idéer och resultat från klimatforskning, genom IPCC men även andra initiativ, har i alla fall historiskt drivit klimatförhandlingarna framåt. Fram- förallt är det den klimatpolitiska forskningen som bidrar till utvecklingen. Energi- myndigheten har ett klimatpolitiskt forskningsprogram som genererat några ledan- de forskare på området men inte i den utsträckning som önskats. Få av dessa svenska forskare har engagerats i IPCC arbetet, den viktigaste vägen för forskare att påverka förhandlingsprocessen. Det har även varit tunt med svenska klimatpoli- tiska forskningsprojekt med ett aktivt deltagande från icke-Annex I-länder. Med

MISTRA:s nya klimatpolitiska forskningssatsning kan man förvänta sig att detta förbättras samt att Sverige förhoppningsvis får fram fler internationellt verksamma forskare på området. Sverige bör öka engagemanget bland svenska forskare att delta i IPCC-arbetet. För att ytterligare stärka forskningskommunikationen mellan finansiärer, forskare och avnämare bör Sverige, precis om rapporten som klimat- forskning till regeringen (Formas, 2003) föreslår, överväga att bilda ett klimat- forskningsinstitut, centrumbildning, sekretariat eller liknande. Detta skulle kunna stärka svenska forskares förmåga att göra relevanta inspel i de internationella för- handlingarna.

3.7 Diskussion

Klimatprocessen är en komplex process som innefattar en mängd frågor samt aktö- rer som har olika prioriteringar och intressen. Trots den rådande stiltjen, och rela- tivt sett blygsamma framsteg, visar utvecklingen fram till idag att det finns en vilja att söka efter vägar att angripa problemet. Det tilltagande antalet intressenter under de senaste åren indikerar inte bara ett ökande intresse, utan också att aktörsbasen breddas.

Trots den senaste tidens osäkerhet om Kyotoprotokollet kommer träda i kraft har det funnits fortsatta ansträngningar att diskutera hur processen ska kunna fort- skrida från det nuvarande läget och för att behålla den rörelsemängd som byggts upp inom processen så att så många som möjligt av parterna ska engageras.

Det allra viktigaste för att detta skall kunna realiseras är att hålla igång arbetet med klimatkonventionen och försöka bygga på några av de viktigaste delarna i Kyotoprotokollet, framförallt rapporteringssystemet, de flexibla mekanismerna och efterlevnadssystemet. När USA och andra parter är villiga att ansluta sig till det internationella klimatsamarbetet igen måste det finnas en process igång för att påskynda förhandlingarna. Samtidigt med arbetet att hålla förhandlingsprocessen igång måste man se till att länderna som inte har åtaganden för utsläpp av växthus- gaser begränsar sina utsläpp i viss utsträckning ändå. För att kunna åstadkomma detta bör klimatfrågan integreras i andra områden. Eftersom klimatfrågan är bred och berör samhällsstrukturen finns det möjliga synergier och konflikter med andra samhällsfrågor. Sådana diskussioner kan bidra med momentum till UNFCCC- processen. Av speciell vikt är att klimatfrågan integreras i biståndspolitiken då finansiering av anpassningsprojekt, kapacitetsuppbyggnad och tekniköverföring redan idag är en viktig fråga i förhandlingarna och kan förväntas bli än viktigare i framtida åtagandeperioder. Vi tror också att diskussionen om ett framtida klimat- samarbete i andra fora är särskilt viktig eftersom frågan just nu inte är möjlig att diskutera på ett effektivt sätt inom ramen för UNFCCC.

Många utvecklingsländer har en begränsad förhandlingskapacitet och att sätta klimatfrågan på agendan i andra forum skulle sannolikt medföra en alltför stor belastning. Detta kan givetvis också gälla för små i-länder som t ex Sverige. Att klimatfrågan diskuteras i fora som normalt inte har klimat på agendan gör också att frågan inte hanteras av gängse klimatexpertis. Detta kan vara en nackdel (t.ex. om viktiga frågor diskuteras av förhandlare utan egentlig sakkunskap) men i vissa

lägen också en fördel (frågor kan t.ex. lösas av förhandlare utan koppling till tidi- gare konfliktsituationer). Det kan finnas en vits med att koppla klimatfrågan till andra viktiga frågor utan att flytta förhandlingarna dit. Man skulle kunna använda andra frågor, som ligger utanför klimatområdet, som hjälp/stöd för att åstadkomma det man vill i klimatförhandlingarna. För att förhandlingarna skall kunna drivas vidare krävs dock även andra forum, med ett friare utbyte av idéer och tankar som kan ge input till den formella förhandlingsprocessen.

Många av de idéer och förslag som diskuteras i klimatförhandlingarna kan stödjas genom forskarinitiativ. Det svenska forskningsengagemanget i IPCC behö- ver därför intensifieras. För att ytterligare stärka forskningskommunikationen mel- lan finansiärer, forskare och avnämare bör Sverige precis om rapporten om klimat- forskning till regeringen föreslår överväga att bilda ett klimatforskningsinstitut, centrumbildning, sekretariat eller liknande.

Sverige har aktivt deltagit i klimatprocessen sedan den inleddes. Ett flertal fak- torer har påverkat den roll som Sverige har spelat. Den ställning som landet har innebär en möjlighet att spela en nyckelroll både formellt och informellt inom såväl klimatprocessen som andra processer. På så vis kan Sverige bidra med att rörelse- energi till den fortsatta utvecklingen av klimatöverenskommelser.