Det yngre militära indelningsverket, Sveriges militära organisa tion från 1680-talet fram till 1800-talets slut, har genom åren intresserat många forskare. Under i synnerhet de sista tre de cennierna har det publicerats ett mycket stort antal avhand lingar, uppsatser och artiklar om indelningsverket som organi sation och om dess anställda.1 Som en följd av denna omfat tande forskningsinsats är idag kunskapsläget om indelningsver kets historia också förhållandevis gott. Som Gunnar Arteus och Lars Ericson visat i forskningsöversikter finns det emellertid vissa områden som ännu framstår, för att använda Ericsons formulering, som "vita fält". 2
Ett av dessa "vita fält", som både Arteus och Ericson fram håller som ett viktigt framtida forskningsområde, är indelnings verkets ekonomiska, sociala och kulturella förhållanden på re gional och lokal nivå. 3 Sådan forskning saknas förvisso inte, men studiernas varierande kvalitet, disparata frågeställningar samt ojämna fördelning geografiskt och kronologiskt medför att det är svårt att få grepp om de allmänna, mer generella för hållandena. Det saknas därför fortfarande grundläggande kun skap om officerarnas och soldaternas liv och leverne, deras 1 Arteus, Gunnar: "Svensk militärhistorisk forskning under 1900-talet",
i Militärhistorisk tidskrift 1985.
2 Arteus (1985); Arteus, Gunnar: "Några frågor för forskningen om det yngre militära indelningsverket", i Med spade och gevär. Rapport från symposium om det militära indelningsverket, Axevalla 1988. Krigsar
kivet, Stockholm 1989: s 10-13; Ericson, Lars: "Forskning kring det yngre militära indelningsverket igår - idag - imorgon", i Militärhisto risk tidskrift 1987.
verksamhet på boställen och torp, liksom om den militära orga nisationens interaktion med det omgivande civila samhället.
Den här uppsatsen syftar till att försöka sammanfatta forsk ningsläget avseende indelningsverkets officersboställen. Jag skriver "försöka", för det har genom åren publicerats åtskilligt i ämnet och det är fullt möjligt att jag inte lyckats överblicka hela fältet. Det är emellertid av stort intresse att göra en sam manfattning av vad som skrivits, och detta av främst två anled ningar. För det första så har det de senaste åren gjorts en del studier av boställenas ekonomiska funktion, där boendet och brukandet stått i fokus, och dessa studier har delvis förändrat bilden av boställena som ekonomiska enheter, vilket ger upp hov till nya frågor.4 För det andra så är det av intresse att för söka sammanfatta vad som skrivits om boställenas bebyggelse. Flertalet av de studier som gjorts av boställen har kretsat kring just deras arkitektur- eller bebyggelsehistoria, och även på detta område har det skett en hel del ny forskning.5
Avsikten är också att diskutera boställena mot bakgrund av den agrara utvecklingen under 1700- och 1800-talen. Under dessa sekler genomgick det svenska samhället omfattande förändringar, både politiskt och ekonomiskt. En mycket viktig 4
5
Se t ex Fredriksson, Berndt: "Folk och försvar. Agrarsamhället och det militära indelningsverket i Närke 1680-1901 ", i Från bergs/ag och
bondebygd 1997; Danielsson, Peter: "På Götruda sergeantsboställe en
majdag år 1837. En pilotstudie i militära husesynsprotokoll", i Att
komma till tals. Nedslag i den nordiska historiens vardagslunk och konflikter. Rapporter från Växjö universitet. Humaniora, 5. Växjö
1999; Ulväng, Göran: Landsberga gård. Rapport till RAÄ om Lands
bergas ägare, brukare, jordbruk och bebyggelse 1690-1880. Stencil.
2001 (2001a); och Ulväng, Göran: "Majorsbostället Gryta. Ett mili tärhistoriskt byggnadsminne sett genom syneprotokollen 1698- 1881 ", i Uppland 2001 (2001c).
Se t ex Granmark, Margareta: "Överstebostället Gran och Överste löjtnantsbostället Böleå vid Västerbottens regemente", i Karolinska
förbundets årsbok 1988; Gerhardsson, Björn: "Boställen och karak
tärshus. Något om boställssystemet i Örebro län och dess avveckling under 1800-talet", i Från bergs/ag och bondebygd 1997; Ulväng, Göran: "Landsberga gård - ett översteboställe ritat av Tessin", i Med
delande. Armemuseum 1997, nr 57. Stockholm 1998; Ulväng (2001a);
del av detta var det som idag brukar benämnas den agrara revolutionen. I korthet innebar den ett kraftigt ekonomiskt uppsving, som inte bara ledde till ökat välstånd för befolk ningen i gemen utan även till ökad marknadsintegration, urba nisering och i slutändan även industrialisering. Liksom all sam hällsförändring bestod den av en mängd olika samverkande faktorer. I stora drag har man velat se två parallella processer. Dels en institutionell där lagar och förordningar gradvis ut vecklades för att underlätta för en produktionsökning, som exempelvis stärkt äganderätt, skiftesstadgor, avskaffandet av handels- och skråtvång m m, dels en agrar som innefattade ökad produktion, arbetsdelning, specialisering och marknads integration. Den agrara processen omfattade också en kraftig befolkningsökning i kombination med nyodling, jordskiften, förbättrade odlingssystem, nya typer av redskap och grödor, samt social skiktning och regional specialisering. 6
Det är väl känt att indelningsverket som skattesystem spelade en stor roll för det ekonomiska uppsvinget, åtminstone inled ningsvis. De till mantalet fastlåsta skatterna bidrog till att skat tetrycket hölls på en relativt låg nivå, vilket gynnade framförallt jordbruk:arna.7 Däremot är kunskapen begränsad vad gäller den agrara revolutionens påverkan på boställenas och officerar nas ekonomi.
Uppsatsen är disponerad i tre avsnitt. Det första kretsar kring frågorna om boställena som boplats, lantbruk och lönehemman för officerarna, medan det andra behandlar boställenas bebyg gelse. Uppsatsen avslutas sedan med några reflektioner över bo ställenas historia och utveckling. Innan dess vill jag bara göra en kort redogörelse för indelningsverket och dess boställen. Vad var ett boställe, hur uppstod de, och hur skulle de fungera?
6 För en sammanfattning, se Gadd, Carl-Johan: Det svenska jordbrukets
historia. Bd 3. Den agrara revolutionen. 1700-1870. Natur och kul
tur/LT, Stockholm 2000; eller Magnusson, Lars: Sveriges ekonomiska
historia. Stockholm 1996.