Man tycker sig av kartbilden (sida 134) – se även diagram 1 a-b samt tabell 7 – kunna utläsa att uppehållsplatserna för värvningsoffice-rarna har haft viss betydelse för rekryteringens geografiska utbred-ning, som jag redan antytt. De mera påtagliga exemplen på detta är födelseorterna alldeles i närheten av Mariestad, Skövde och Hjo. Helhetsbilden av födelseorterna för de värvade är emellertid bety-delsefull. Först kan man göra iakttagelsen att inom ramen för hela värvningsdistriktet dominerade de rekryter som hade födelseorter i Skaraborgs län. Orsaken till denna ojämna fördelning kan åtmins-tone delvis förklaras med skillnader i ekonomisk struktur mellan västgötadelen av Älvsborgs län och Skaraborgs läns centrala bygder. Här skulle med andra ord Sjuhäradsbygdens diversifierade närings-struktur ha kunnat ha haft betydelse för de obesuttnas sysselsättning
196 Se tabell 6 sid 123.
Diagram 1 a. Göteborgs garnisonsregementes rekryter 1763–66. Födelseorter i Älvsborgs län: härader och städer. Antal individer.
Diagram 1 b. Göteborgs garnisonsregementes rekryter 1763–66. Födelseorter i Skaraborgs län: härader och städer. Antal individer.
Skaraborgs län Antal Älvsborgs län Antal Barne 2 Ale 1 Gudhem 5 Bjärke 2 Kinne 7 Bollebygd 2 Kinnefjärding 1 Gäsene 3 Kåkind 9 Kind 1 Kålland 1 Kulling 4 Laske 4 Mark 1 Vadsbo 28 Redväg 4 Valle 5 Sundal 11 Vartofta 2 Tössbo 1 Viste 2 Valbo 5 Städer Vedbo 5 Hjo 1 Väne 3 Mariestad 2 Vättle 4 Skara 2 Åse 2 Skövde 4 Städer Alingsås 7 Ulricehamn 1 Vänersborg 3 Åmål 1
Tabell 7. Göteborgs garnisonsregementes rekryter 1763–1766, födelseorter i Skaraborgs och Älvsborgs län. Antal individer. Härader och städer.
Källa: GLA. Göteborgs och Bohus län landskansli, liggare E IX g:1 1763-1766. Anm.: 21 födelseorter ej möjliga att lokalisera, för ytterligare 14 individer anges
endast födelselän.
och därigenom utestängt andra intressenter på arbetsmarknaden. Det viktiga i detta sammanhang är emellertid inte denna skillnad, utan den koncentration av födelseorter som man klart kan observera dels i mellersta Skaraborg och på Dal. Bägge dessa anhopningar finns på slättbygderna. Områden som uppvisade få födelsesocknar var däre-mot vad man kan kalla bland- och skogsbygd. Hur kan skillnaden förklaras ? Sambandet mellan födelseorten och själva värvningen kan vara såväl omedelbart som medelbart. Men i båda fallen har ändå förhållandena på födelseorten på längre eller kortare sikt spelat en roll för värvningen. Det finns en näraliggande förklaring till slätt-bygdskoncentrationerna av födelseorter i Skaraborg och på Dal-boslätten. Man skulle kunna tänka sig att slättområdenas obesuttna inte gavs tillfälle till försörjning i samma utsträckning som de obe-suttna i bland- och skogsbygden. Möjligen kan också olika
benägen-het för hemmansklyvning ha spelat en roll. Man kan anta att det på slätten fanns hinder, bl. a. arvssedvänjor och sammanslagningar, för långtgående klyvning. I skogsbygderna däremot, pågick hemmans-klyvningen obehindrad av sådana förhållanden eftersom ekonomisk differentiering var möjlig där, med utveckling av tjärbränning, skogs-bruk m. m. Det kan vara denna skillnad som avspeglas i födelse-ortsfältet för både Skaraborgs län och Dal. I norra delen av Vadsbo härad, till övervägande delen ett skogshärad, finns endast några enstaka födelseorter medan en större koncentration kan konstateras i södra delen av Vadsbo och slättområdet söder därom. Likadant förhåller det sig på Dal: ett stort antal födelseorter finns på slätten, endast ett fåtal i Kroppefjällsområdet norr därom. Graden av hem-mansklyvning i ett område var direkt kopplad till proletariseringen. Där man hade möjligheter att åstadkomma ytterligare bruknings-enheter genom klyvning kunde också antalet helt obesuttna hållas nere. I bygder där brukningsenheterna av olika skäl oftast förblev odelade ökade antalet obesuttna. En tolkning av födelseortsfältet för garnisonens rekryter skulle alltså kunna vara att regementet kunde dra nytta av den högre grad av proletarisering som kan tänkas ha pågått i slättbygderna.198
Tidpunkterna
Av tabell 8 framgår de tidpunkter då kapitulationerna ägde rum. Det skall sägas att i den stora merparten av fallen torde värvning och kapitulation i tid legat nära varandra. Siffrorna tycks vara entydiga. Värvningarna och kapitulationerna har inträffat med två höjdpunk-ter – en i månadsskiftet april-maj och en i månadsskiftet augusti-september. Dessa höjdpunkter kan givetvis ha hängt samman med rutinerna i själva garnisonen. Vårvärvningen kan ha föranletts av den förestående exercisperioden som pågick under sommarmånaderna, medan höstvärvningen kan kopplas till avgångar vid mönstringarna i slutet av exercisperioden. Det finns ytterligare en förklaring till kon-centrationen på hösten. Enligt lagen skulle all uppsägning av
tjänst ske ungefär vid denna tidpunkt. Men detta förklarar inte den högre frekvensen under våren. Och kanske bör man söka en gemen-sam icke militär faktor bakom de båda höjdpunkterna. Här kan man givetvis peka på de under jordbruksåret viktiga tidpunkterna – sådd och skörd – som en förklaring. Dessa tidpunkter var vändpunkter då passivitet gick över i aktivitet. Byte av sysselsättning kunde då te sig lägligt. Men med hänsyn till att kulmen under våren var ”olaglig” till skillnad från den på hösten krävs här en generell faktor som förkla-ring. Och en sådan finner man i de fluktuationer som priskurvan för brödsäd – baslivsmedlet – beskrev under året. I en länsbeskrivning över Skaraborgs län, sannolikt från mitten av 1700-talet, talas om de under året betydande prisskillnader på brödsäd som uppkom till följd av större tillgång på hösten efter skörden och sinande tillgång
Månad tid i månad R P O
Januari t.o.m .15 efter 15 4 5 2 1 4 1 Februari t.o.m . 15 efter 15 37 22 21 Mars t.o.m . 15 efter 15 31 47 31 April t.o.m . 15 efter 15 29 06 26 Maj t.o.m . 15 efter 15 115 51 22 Juni t.o.m . 15 efter 15 7 4 3 3 3 1 Juli t.o.m .15 efter 15 22 41 21 Augusti t.o.m . 15 efter 15 34 45 32 September t.o.m .15 efter 15 96 70 81 Oktober t.o.m . 15 efter 15 5 0 3 1 2 2 November t.o.m . 15 efter 15 23 32 11 December t.o.m . 15 efter 15 22 20 21
Tabell 8. Tidpunkter för värvning under året (det sammanlagda antalet åren 1763-1766). Antal individer.
Källa: GLA. Göteborgs och Bohus läns landskansli, liggare E
IX g:1 kapitulationsjournaler 1763-1766. R = Skaraborgs län O = Göteborgs och Bohuslän P= Älvsborgs län
på våren. Den högre värvningsfrekvensen i slutet av april och början av maj men även strax före skörden i september kan alltså ses som konsekvenser av den årligen återkommande prisstegringen på spann-mål. Den jordlöse och jordfattige har tvingats att skaffa pengar till bröd. Att ta värvningspengar framstod som en utväg.199