Inom 1700-talssamhällets helhet pågick ett växelspel mellan de värvade regementenas rekrytering och garnisonering å ena sidan och detta samhälles förändrande men också återhållande sociala krafter å den andra. På ytan kunde detta växelspel, trots intresse-motsättningar, framstå som balanserat och harmoniskt. Detta tycks för övrigt ha varit den samtida dominerande samhällsideologin, som den framträder i förordningar och liknande texter. Men det verkliga innehållet utgjordes av en rad motsägelser, som delvis också trädde i dagen vid statsledningens maktutövning gentemot bl.a. den värvade krigsmakten. Hotet om tvångsvärvning antogs befästa den starkt reglerade arbetsmarknaden – årstjänstprincipen. Om detta hot finge sin fulla och avsedda verkan skulle emellertid möjligheterna att rekrytera folk med legalt tvång ha varit i de närmaste obefintliga. Motsägelsen här kan sägas vara formell eftersom det är rimligt att anta att statsmakten ändå inte räknade med en fullständigt uppfylld årstjänstprincip. Men den speglar likväl ett dilemma för statsmakten: det var inte möjligt att både till fullo upprätthålla den traditionella, hårt reglerade allmänna arbetsmarknaden och samtidigt tillfreds-ställa de värvade truppernas rekryteringbehov med tvångsmedel. Man tycker sig träffa på ännu en motsägelse i samband med statens lönesättning och försörjning av garnisonsbefolkningen. Militära löne- och personalstater, rullor och regelverk kan ge illusion av en från övriga samhället segregerad garnisonsmilitär. I andra förord-ningar återigen anvisas vägar till soldaternas försörjning och logi genom integration i det icke-militära samhället. Detta ger oss en indikation om en markant skillnad mellan ideal och verklighet i de aktuella sammanhangen under epoken. En sådan diskrepans bör dock inte förvåna. En dominerande samhällsideologi maskerar alltid den konfliktfyllda verkligheten. Handelskapitalismen och manufak-turintressena uttryckte under epoken en sådan ideologi men mötte motstånd från traditionalistiska krafter. Förändringsideologi ställdes mot traditionalism.
Vilken avsedd respektive verklig roll spelade då den värvade krigs-maktens rekrytering och garnisonering i denna motsättning ? Gyn-nade den anhängarna av förändring eller var den en konserverande faktor på det sätt som exempelvis tvångsrekryteringen tänktes vara för den årstjänstreglerade arbetsmarknaden ?
Den följande undersökningen utgörs av två större delar. Den inle-dande behandlar manskapsrekryteringen till Göteborgs garnisonsre-gemente samt dess därpå följande konsekvenser i hela den västsvenska regionen. I den avslutande delen behandlas garnisonsbefolkningens förhållande till det övriga lokalsamhället, till staden Göteborgs led-ning och icke-militära befolkled-ning. Denna tågordled-ning kan ge intryck av två separata undersökningar, vilket inte är fallet. Undersökningen är och dess resultat skall betraktas och bedömas som en helhet med en regional och en lokal aspekt.
Som alltid måste de formulerade frågorna brytas ned till ett antal konkreta frågor som kan besvaras med hjälp av det källmaterial som bevarats. Den första övergripande frågan gäller regementets rekrytering men också den socialekonomiska påverkan garnisonsbe-folkningen i Göteborg sekundärt kan tänkas ha åstadkommit i hela göteborgsregionen: Vilket samband rådde på landsbygden mellan
den värvade krigsmakten, dess rekrytering och arbetsmarknaden under epoken ca. 1720-1772 ?
Frågan rymmer följande konkreta förhållanden:
1. I vilken utsträckning kunde den värvade krigsmakten använda sig av tvångs- värvningsinstitutet i sin rekrytering ?
2. Hur kan det kvantitativa resultatet av tvångsvärvningen tolkas eller förklaras ?
3. Hur stor andel av rekryterna var formellt sett frivilligt värvade och vilka bakgrundsfaktorer till denna värvning ter sig betydelsefulla ?
4. Vilken sekundär effekt hade den värvade krigsmakten på den omgivande landsbygden och dess arbetsmarknad ?
Den andra huvudfrågan är inriktad mot garnisonsstaden Göteborg:
Vilket samband rådde mellan den värvade krigsmakten och urbani-seringens olika aspekter i Göteborg ?
Det tillgängliga källmaterialet erbjuder möjlighet till analys av föl-jande konkreta omständigheter:
1. Hur inkvarterades garnisonsbefolkningen i staden och hur reagerade den övriga stadsbefolkningen på militärens närvaro ?
2. Vilken roll spelade garnisonsbefolkningen på den lokala arbetsmarknaden ? 3. Vilket samband rådde mellan garnisonsbefolkningen och den lokala
Ett par av de begrepp jag använt i frågeformuleringarna ovan bör preciseras. Med ”roll” och ”samband” implicerar jag inte enkelrik-tade kausalsamband utan i första hand växelspelet mellan av varan-dra beroende men samtidigt motstridiga instanser inom samhällets helhet. Begreppet ”sekundär effekt” som också förekommer i ett par formuleringar ovan, syftar konkret på garnisonsbefolkningens sociala och ekonomiska inverkan på hela regionen utanför Göteborg. Ordet sekundär skall då förstås i den enskilde soldatens perspektiv: rekryteringen inträffar först, därefter eventuell aktivitet i regionen I avsikt att hålla undersökningens sidantal inom rimliga gränser har vissa rumsliga begränsningar måst göras. I centrum står Göteborg och Västsverige. Huvuddelen av det bearbetade källmaterialet finns bevarat i arkiv som bildats i staden Göteborg och i Skaraborgs län. I viss utsträckning har också länsstyrelsearkivet för Göteborgs och Bohus län utnyttjats. Däremot är Älvsborgs länsstyrelsearkiv för den aktuella epoken dessvärre inte bevarat. Utöver nämnda arkivbildare har också relevanta civila och militära arkivserier på riksnivå tagits i anspråk. Länsstyrelsematerialet och de militära domböckerna har mig veterligen inte tidigare bearbetats i särskilt stor utsträckning av forskningen, i varje fall inte de serier som är aktuella i denna under-sökning. Länsstyrelsernas utslagsserier och krigsrättens domböcker liknar varandra i viss mån. I båda fallen dömde myndigheten och motiverade för det mesta också sina domar. Länsmyndigheterna uppträdde ju under den aktuella tiden många gånger som dömande instans och i själva verket är det svårt att här dra någon skarp gräns mellan förvaltning och rättsskipning. Som de flesta äldretidshisto-riker vet är domboksmaterialet svårhanterligt eftersom register till böckerna oftast saknas. Detta gäller dessvärre för vissa perioder även länsstyrelsematerialet. Jag har därför tvingats utnyttja det material i länstyrelsearkiven som faktiskt har register men också i några fall utnyttjat diarier o. likn. Domböcker är ett källmaterial som på senare år tillvunnit sig allt större uppmärksamhet inom historieforskningen. De källkritiska problemen med detta material är samtidigt uppen-bara och väl kända för de flesta. Kvantitativa såväl som kvalitativa representativitetsproblem har aktualiserats av bl.a. Eva Österberg.25
Jag vill dock betona de fördelar som detta material kan ha också för rent realhistoriska frågeställningar, inte bara för studier rörande atti-tyder och mentaliteter. Det är i det förra fallet dock självklart att det är sidoinformationen i protokollstexterna som är den pålitligaste. Ju närmare man cirklar in sig mot skuldfrågan i varje enskilt fall, desto osäkrare blir slutsatserna om själva fakta.
Man kan naturligtvis fråga sig om mina resultat kan vara repre-sentativa också för andra garnisonsregioner i det svenska väldet under epoken. Det är inte möjligt att ge ett definitivt svar på frågan. Å ena sidan varierade självfallet de ekonomiska och demografiska förutsättningarna för den värvade krigsmaktens rekrytering och gar-nisonering från region till region. Å andra sidan föreskrevs i stort sett likartade administrativa och juridiska villkor överallt i riket. Det finns emellertid, såvitt jag kan förstå, ingen anledning att utgå ifrån att göteborgsregionen i detta sammanhang på något fundamentalt sätt skulle ha avvikit från andra regioner. Men någon representati-vitet i gängse bemärkelse gör undersökningsresultaten inte anspråk på.
Undersökningen har en begränsning i tiden till åren 1721–1772. Huvudskälet är att de fenomen som spelar en central roll i undersök-ningen – handelskapitalismen, merkantilismen – var så tätt knutna till styrelseskicket under denna epok, en förbindelse som på sitt sätt bröts i och med statskuppen: de makthavande använde öppet stats-makten i sina försök att hävda egna intressen. Ett sådant intresse framträdde i det urbaniseringsperpektiv jag tecknat i det föregå-ende.
Som redan framgått består min tolkningsram av motsättningen mellan de framväxande kapitalistiska och kommersiellt inriktade samhällskrafterna och de konservativa, traditionalistiska krafter som rådde i frihetstidens stånds- och privilegiesamhälle. Jag inläg-ger inte någon specifik betydelse i de aktuella begreppen. Med kapitalism avser jag således det ekonomiska tvångsinslaget i produk-tionsförhållandena. Detta innebar kapitalistiskt lönearbete utfört av arbetare som för sin överlevnad helt eller delvis tvingades sälja sin arbetsförmåga. Kommersialism definieras oftast som ett allmänt förvaruligande. Konkret uttryckt kan den beskrivas som de kom-mersiella intressenternas allt påtagligare utnyttjande av en produkts
bytesvärde, arbetsresultatet blir alltmer en vara på bekostnad av bruksvärdet. Jag har i undersökningen till stor del fokuserat på kommersialiseringen av arbetskraften eller rättare separationen av arbetskraften från människan. Jag har i det sammanhanget sparsamt använt begreppet lönearbete, eftersom det knappast med tillräcklig precision beskriver den förändring på arbetsmarknaden som jag tidigare skisserat. Här har jag istället mestadels använt begreppen årstjänstprincipen och marknadsprincipen såsom två motstående krafter på denna marknad. Jag är självfallet medveten om att alla här anförda begrepp är teoretiska och att de knappast utgör realistiska beskrivningar av det förindustriella samhället. De skall ses som ide-altyper och som analytiska instrument. Den historiska verkligheten – inklusive det mänskliga medvetandet om verkligheten – var oänd-ligt mycket mer komplicerad. Merkantilismen rymde moment av både frihetlighet och tvång, av regleringsmani och ekonomisk libera-lism. Det gamla stånds- och privilegiesamhället bar också på sin egen motsats i form av exempelvis ett visst modernt marknadstänkande. Ändå trädde motsättningen mellan de två samhällstyperna tämligen väl i dagen under frihetstiden. Särskilt tydligt framträdde, tycks det, den morallösa, traditionsfria inställningen hos de genuina merkanti-listerna i kontrast till den ”folkliga” moraliska ekonomin.