Värvningen av soldater till garnisonen i Göteborg under frihetstiden tycks ha sträckt sig vida omkring hela Norden och Nordeuropa. Inriktningen av rekryteringen förefaller ha varierat under epoken även om Västsverige på det hela taget dominerat bilden, i synnerhet landskapet Västergötland, som utgör den helt övervägande födelse-orten för de rekryterade i område I – se tabell 10 sid 180. Jag vill emellertid återigen här påminna om att födelseorterna naturligtvis i princip aldrig är lika med värvningsorterna. Det är därför alltid mycket vanskligt att uttala sig om vilka faktorer som påverkat de enskilda individerna till värvning. Det är alltså inte möjligt att se ett direkt kausalsamband mellan födelseorten och värvningstillfället. Ändå framstår detta störningsmoment som mindre besvärande i de sammanhang då man vet att värvarna befunnit sig på platsen. Sådan uppsökande värvning pågick som framgått i Västergötland och Närke-Värmland under 1760-talet.272
Kan man i födelseortsfördelningen se spår av konjunktursväng-ningar förorsakade av missväxter ? Missväxter fick ju i agrarsam-hället nästan alltid ett genomslag i alla delar av samhällsekonomin. Missväxter drev upp brödsädspriserna, skapade arbetslöshet och lägre reallöner för de penningavlönade. Ett sådant samband kan möjligen ha förelegat efter de svåra missväxterna i Bergslagsprovin-serna, i synnerhet i Värmland under början av 1740-talet då med viss tidsförskjutning ren hunger kan ha drivit jordlösa och jordfat-tiga till värvning.273 I tabell 10 skulle detta kunna avteckna sig i den kraftiga förhöjningen av andelen födda i dessa områden under fem-årsperioden 1745–1749. Man måste emellertid vara mycket försik-tig med sådana slutsatser. Missväxter på annat håll, till exempel i landets östra delar, tycks nämligen inte ha fått någon effekt på göte-borgsvärvningen. Samtidigt är det viktigt att framhålla att Värmland inte minst ekonomiskt, var knutet till Göteborg via vattenvägarna. Mycket talar för att drabbade befolkningsgrupper i Värmland upp-fattat det som naturligt att söka sig mot Göteborg. En kontroll av
272 Se ovan sid. 133-140
själva rullorna för de aktuella åren visar också att särskilt Värmland dominerade bland födelseorterna.274
Också vid bedömningen av andelen stadsfödda bör man vara försiktig. Här är det uppenbart att egenheter i rullföringen kan ha spelat in. Man kan inte utesluta att mönsterskrivarnas benägenhet att anteckna städer som födelseort kan ha förändrats under slutet av epoken. Den tendens av ökning av andelen stadsfödda som tabell 11 (sid 181)visar kan alltså vara en chimär. Det finns dock viss möjlighet till korrektiv genom de tidigare behandlade kapitulationsjournalerna från 1760-talet. Andelen svenska stadsfödda åren 1763–1766 enligt detta material kan beräknas till 19–20 % av samtliga svenska födelse-orter.275 Uppgifterna i generalmönstringsrullorna skulle alltså vara tilltagna i underkant om vi jämför med journalerna. Några stickprov
År/ region I II III IV V VI VII VIII IX Tot. Tot. antal 1725-29 65,7 11,6 1,4 4,5 11,6 1,9 0,5 1,4 1,4 100 216 1730-34 74,9 4 1,8 2,7 3,6 1,3 0,4 0 11,2 100 223 1735-39 76,1 7,8 1,7 3,9 2,7 0,6 0 0,3 6,9 100 360 1740-44 67 5,4 12,3 1,3 4,9 1 1 0,5 6,6 100 391 1745-49 52,1 23,2 2,2 3,7 13,9 1,1 0,2 0 3,6 100 534 1750-54 32,3 17,3 3 2,3 7,7 1 10,3 0,3 25,7 100 300 1755-59 12,3 8,4 2,6 2,6 12,3 0 43,2 1,3 17,4 100 155 1760-64 37,9 8,7 5 3,8 7,9 1,9 3,3 1,1 30,4 100 369 1765-69 31,2 4,1 0,8 3,6 6,4 0,8 1,4 0,8 50,8 100 362
Tabell 10. De värvades födelseorter 1725–1769. Procent av det totala antalet värvade för varje period.
Källa: Göteborgs garnisonsregemente (175), generalmönstringsrullor 1725-1769, mikrofilm,
KrA. W1466-W1475.
Anm.: Regionindelning för födelseorterna:
I: Halland, Bohuslän, Västergötland, Dalsland. II: Värmland, Närke, Västmanland, Dalarna. III: Skåne, Blekinge.
IV: Småland, Öland, Gotland.
V: Uppland, Södermanland, Östergötland. VI: Norrlandslandskapen
VII: Finland
VIII: Svenska besittningar IX: Utlandet
274 KrA. Göteborgs garnisonsregemente, generalmönstringsrullor 1744, 1748, 1749: WA 1469, WA 1470, mikrofilm.
275 GLA. Göteborgs och Bohus läns landskansli, inkomna handlingar: kapitulationsjournaler E IX g: l.
År / Region I-VI Gbg, Sthlm VII VIII I-VIII= % IX IX= % Totalt % 1725-29 2 5 0 1 3,2 1 0,5 3,7 1730-34 2 1 0 0 1,3 4 1,8 3,1 1735-39 3 6 0 1 3 4 1,1 4,1 1740-44 8 12 1 1 5,6 10 2,6 8,2 1745-49 8 27 0 0 6,6 5 0,9 7,5 1750-54 7 13 3 3 8 10 3,3 11,3 1755-59 7 8 8 8 15,5 3 1,9 17,4 1760-64 30 17 4 4 15 24 6,5 21,5 1765-69 13 18 1 1 10 53 14,6 24,6
Tabell 11. Andelen stadsfödda av det totala antalet värvade perioden 1725–1769. Procent och antal.
Källa: Göteborgs garnisonsregemente (175), generalmönstringsrullor 1725-1769,
mikrofilm, KrA. W1466-W1475.
Anm.: Regionindelning för födelseorterna:
I: Halland, Bohuslän, Västergötland, Dalsland. II: Värmland, Närke, Västmanland, Dalarna. III: Skåne, Blekinge.
IV: Småland, Öland, Gotland.
V: Uppland, Södermanland, Östergötland. VI: Norrlandslandskapen
VII: Finland
VIII: Svenska besittningar IX: Utlandet
År Region l. I s. l. II s. l. III s. l. IV s. l. V s. l. VI s. l. VII s. l.VIII s. l. IX s.
1725-29 4 0 0 3 3 1 0 1 0 1730-34 1 0 1 8 0 0 1 0 1 2 1735-39 0 0 1 7 1 0 0 0 1 2 1740-44 1 1 7 11 3 1 1 1 1 3 5 1745-49 - - - - - - - - -1750-54 - - - - - - - - -1755-59 1 4 1 1 1 1 1 0 3 4 0 3 1 1760-64 7 5 1 1 1 12 4 5 1 2 2 1 2 1 20 9 1765-69 3 3 5 1 17 7 4 1 0 0 2 26 23
Tabell 12. Soldathantverkarnas födelseorter på landsbygd och i stad 1725–1769. Antal individer. (l..= landsbygd, s.= stad)
Källa: Göteborgs garnisonsregemente (175), generalmönstringsrullor 1725-1769, mikrofilm, KrA. W1466-W1475.
Anm.: Regionindelning för födelseorterna: I: Halland, Bohuslän, Västergötland, Dalsland. II: Värmland, Närke, Västmanland, Dalarna. III: Skåne, Blekinge.
IV: Småland, Öland, Gotland.
V: Uppland, Södermanland, Östergötland. VI: Norrlandslandskapen
VII: Finland
VIII: Svenska besittningar IX: Utlandet
Diagram 2 a. Göteborgs garnisonsregemente. De värvades födelseorter 1725-1769. Procent av totala antalet värvade per femårsperiod
Diagram 2 b. De nyvärvades födelseorter i Västsverige (I) 1725-1769. Procent
på enstaka individer visar också att exempelvis angivelsen ”Väster-götland” i rullan ibland motsvaras av angivelsen ”Mariestad”, ”Skara” m. m. i journalerna. Detta underslev får dock antas ha före-kommit också under tidigare femårsperioder under epoken, varför tendensen av allt fler stadsfödda inte gärna förstärks utan kan tänkas ha haft den karaktär som tabell 12 utvisar.
Andelen svenska stadsfödda under tioårsperioden 1755–1764 uppgick till omkring 15 % enligt rullorna vilket alltså får ses som ett minimum. Motsvarande andel låg under frihetstidens början på blott några få procent. Hur kan denna tendens tolkas ? Svaret kan endast bli spekulationer i brist på källor. Bortsett från att hantverkare men också handlande i städerna kan ha proletariserats under tilltagande social differentiering såväl inom som utom skråsfären, är man benä-gen att här se ett samband med en växande andel fattiga familjer i städerna, fattiga i meningen utan mat för dagen. Att storstädernas underklasser haft betydelse för värvningen antyds för övrigt av tabell 12. Det är inte otänkbart att man i siffrorna för 1760-talet kan se resultatet dels av en tidigare invandring från landsbygden av utblot-tade människor men dels också naturligtvis en naturlig tillväxt av soldatbefolkningarna i garnisonsstäderna, inte minst i Göteborg.276
Slutligen en kommentar kring tillväxten av andelen hantverkare bland rekryterna – diagram 3. Här tycks det som om den internatio-nella krisen efter 1763 har fått effekter på rekryteringen. De yrkes-angivelser som förts in i rullan kan ha sin bakgrund i att åtskilliga manufakturarbetare avskedats som en följd av krisen och sökt sin tillflykt till regementet. Exakt hur stor andel av hantverkarna som kan sägas ha varit manufakturarbetare är inte möjligt att exakt avgöra, eftersom yrkestitlarna i en del fall kan ha avsett både manu-fakturyrke och skråtillhörighet. Men också med ett radikalt avdrag framstår tillväxten av andelen hantverkare som huvudsakligast en ökning av ”vanliga” hantverkare. Denna andelstillväxt kan ha hängt samman med en viss överetablering och proletarisering men också med den pull-faktor som soldaternas hantverksrättigheter utgjorde för många anställda inom skråhantverken.277
276 Se tab. 12. De två stora städerna ökade påtagligt sin andel av födelseorterna i slutet av epoken.
277 se KrA. Göteborgs garnisonsregemente, generalmönstringsrullor 1763, 1769, WA 1472 mikrofilm.
Diagram 3. Andelen soldater med angivelser om hantverksyrke av det totala antalet per femårsperiod,1725-1769. Procent.
Källa: Göteborgs garnisonsregemente, generalmönstringsrullor 1725-1769.
Mikrofilm, KrA.
Anm. : Uppgifter om hantverkskunskap saknas i rullorna 1745-1754.
Enligt generalmönstringsrullorna rekryterades under perioden 1725–1769 omkring 2 800 individer till infanterigarnisonen i Göte-borg, rekryter som alltså på sitt sätt invandrade till Göteborg.278 I genomsnitt flyttade 62 rekryter per år in i staden, ibland med hustrur och barn, med andra ord minst en i veckan. Detta medeltal är emel-lertid missvisande. Som störst var denna ström av invandrare under 1740-talet då nästan 100 nyblivna garnisonssoldater varje år drog in i staden. Det är dock viktigt att tillfoga att begreppet invandring här har en delvis annan innebörd än den gängse. Merparten av garniso-nen kom efter inkvartering hos borgerskapet att de facto bo i staden. Men delar av den rörde sig, som sagt, som ett obestämbart element fram och tillbaka mellan staden och landet, ibland i lagliga ärenden men ofta också som rymmare. Den urbaniserande och kommersia-liserande effekt som garnisonsbefolkningen därigenom kan ha haft på landsbygdsmänniskorna kan inte gärna mätas men bör därför
278 Med invandring brukar man i allmänhet mena stadigvarande vistelse på destinations-orten.
inte underskattas. Samtidigt kunde rekryteringen till garnisonen innebära en invandring till staden i vedertagen mening, nämligen i de många fall då de avdankade med eventuella familjer stannade kvar i Göteborg. Att de avskedade sökte bo kvar i staden är uppenbart. En brandsynslängd från 1765 vittnar om det liksom de upprepade kraven från borgerskapet om att de avskedade skulle ”uthävas” ur staden.279 Av brandsynslistan är det givetvis möjligt att addera fram antalet avskedade. Problemet är att det bakom flera andra yrkestitlar i listan med säkerhet döljer sig ytterligare f. d. garnisonssoldater. Något exakt tal är med andra ord inte möjligt att beräkna. Det enda man under alla förhållanden vågar hävda är att garnisonsrekryte-ringen kontinuerligt bidrog till stadens inflyttningsnetto.