För att förstå aktionsforskningen inom utbildningsvetenskap och pedagogiskt arbete börjar jag med att beskriva utbildningsvetenska- pen och dess uppkomst. Sandin och Säljö (2006) menar att samhäl- lets mest omfattande och arbetsintensiva verksamhet är utbildning. Författarna beskriver att en fjärdedel av Sveriges befolkning är verksamma inom någon skolform. Lägger man även till dem som deltar i frivillig skolform samt barn och elever inom förskola och skola inser man att vi lever i ett utbildningssamhälle som Nilsson (2006) konstaterar.
Utbildningsvetenskap har sitt ursprung som ett förslag i samband med att Lärarutbildningskommittén (LUK) presenterade ett förslag på en förnyad lärarutbildning i det underlag som kom till reforme- ringen av lärarutbildningen 2001. Det var ett förslag för att främja forskning av hög vetenskaplig kvalitet med relevans för lärarutbild- ning och pedagogisk verksamhet. Utbildningsvetenskap innebär att forskning och forskarutbildning skulle vara i nära anslutning till lärarutbildning, pedagogiskt yrkesverksamhet och lärande i arbets- livet. Vidare skulle vetenskapsområdet markera samhällets syn på lärarutbildning som professionsutbildning och skapa förutsättningar för en forskning och forskarutbildning på lärarutbildningens och den pedagogiska yrkesverksamhetens område. Skolans utveckling är beroende av att lärarna själva är delaktiga i kunskapsutveckling- en inom sitt eget verksamhetsområde. Lärarna skall själva delta i utvecklingen av ny kunskap om det egna arbetet, den egna yrkes- kunskapen och den egna verksamheten istället för att enbart vara passiva studieobjekt (Askling, 2006).
Askling (2006) beskriver utbildningsvetenskap som ett samlingsbe- grepp som innefattar olika inriktningar av forskning som berör ut- bildning. Det kan noteras två konkurrerande principer för hur sådan forskning som är utbildningsvetenskap skall kunna särskiljas från vad som inte är utbildningsvetenskap. Utbildningsvetenskap är den forskning som gör att vi bättre kan begripa oss på bildning, utbild- ning, undervisning, fostran och lärande, begreppet vi innebär i detta sammanhang forskare, lärare, administratörer, politiker och alla
183
andra medborgare. Vidare beskrivs de områden som är centrala i yrkesutbildningen till lärare de områden som uppfattas som utbild- ningsvetenskapliga kärnområden.
Jan Bengtsson23 menar att vi idag använder begreppet utbildnings-
vetenskap istället för pedagogik och att pedagogisk verksamhet be- nämns utbildningsvetenskap. Utbildningsvetenskap utgör en av- gränsning från bildning enligt Bengtsson, som poängterar att det handlar om utbildning. Utbildningsvetenskap beskriver lärares arbe- te och lärares arbete vid förskolan och skolan.
Den utbildningsvetenskapliga grunden blir en skolning i kritiskt tänkande och förmåga att välja stoff. Fransson & Lundgren (2003) beskriver en utveckling av begreppet utbildningsvetenskap från att utbildningsvetenskap var likställt med pedagogik och didaktik. För att sedan beskriva begreppet utbildningsvetenskap som närmast ut- bytbart med pedagogik och slutligen beskrivs utbildningsvetenskap som överordnat pedagogik och didaktik.
Sammanfattningsvis beskrivs att utbildningsvetenskap skall utveck- la forskning som har anknytning till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Utbildningsvetenskap skall främja forskningsan- knytning till den grundläggande lärarutbildningen. Vidare skall forskningen vara praktiknära och innefatta verksamhetsfältet inom utbildning.
Utgår man från beskrivningen av utbildningsvetenskap och för in aktionsforskning inom pedagogiskt arbete kan jag se relevans att använda aktionsforskning i min tänkta studie. Skillnaden mellan exempelvis aktionsforskning och en etnografisk forskning är att ak- tionsforskning utförs utan att man som forskare försöker distansera eller separera sig från den verksamhet eller det område som är sub- jekt för forskningen. Syftet med aktionsforskningen är att ha en di- rekt och omedelbar påverkan på forskningsområde. Målet med ak-
23 Jan Bengtsson, föreståndare för forskarskolan CUL vid Göteborgs universitet.
Personlig kommunikation 071115, CUL kurs 3, Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet.
184
tionsforskning är att bidra till att praktiker ställer frågor som de kan söka kunskap om och därefter pröva egna lösningar på det angivna problemet, i mitt fall pedagogernas arbetsmetod med elevernas läs- och skrivutveckling. Om man skall beskriva och förklara begreppet aktionsforskning, så måste detta ske inom kontexten av de aktörer och miljöer som deltar i aktionsforskningen. Begreppet förekommer flitigt inom skolans och utbildningens områden (McNiff, 2001; Rönnerman, 2004).
Aktionsforskning innebär att man behandlar frågan kring teori och praktik genom att forskaren gemensamt med verksamma i praktiken bildar en social organisation som relateras till den praktik som man vill utveckla och förändra men det handlar även om att införskaffa kunskap om hur förändringen går till och vad som händer under processen. Det är praktikerna som ställer frågorna till praktiken och som iscensätter en handling. Processen följs och deltagarna och forskaren reflekterar över vad som händer. Relationen mellan hand- landet och förståelsen vad som händer är centralt. Praktikerna blir deltagande och får en bättre förståelse av vad som sker och kan på så sätt agera utifrån det. Genom aktionsforskning erbjuds verktyg för att skapa förhållanden där olika deltagare, forskaren och prakti- kerna har ett kollektivt ansvar att utveckla och reformera verksam- heten (Carr & Kemmis, 1986; Rönneman, 2004).
Jag kan se min roll som forskare och mitt intresse att följa proces- sen när pedagoger i ett arbetslag tillsammans med eleverna tillämpa en ny arbetsmetod, att arbeta med IT i läs- och skrivutveckling. Frå- gor som jag som forskare kan reflektera över under projektet är möjligen följande: Var befinner sig pedagogerna vid projektets start när det gäller IT som metod vid läs- och skrivutveckling? Vilken metod/metoder arbetar de med idag inom området och vad är det som gör att de vill förändra sitt arbetssätt? Vad är det som händer under projektets gång? Vad är det som gör att vissa pedagoger är positiva till att delta medan andra är mindre positiva? Vad är det som gör att det fungerar eller inte fungerar och vad är det i så fall för hinder som uppstår? Vad kunde vi ha gjort annorlunda under processen?
185
Forskning kring barns läs- och skrivutveckling visar att barn i för- skoleåldern ofta lär sig läsa genom skrivandet och då ofta genom leken. Det visar sig även att det ofta är i förskoleklassen som barnen ”knäcker läskoden” även om man inte ägnar sig åt formell läs- och skrivinlärning (Eriksen Hagtvet, 1990; Trageton, 2005; Dahlgren m.fl. 2006). Tragetons (2005) studie visar att elever lär sig läsa och skriva genom att använda datorn som ett redskap och att skrivandet kommer före läsandet för barn i förskoleklassåldern. Detta kan jäm- föras med Säljös (2000) fundering kring hur stor betydelse barns handskrift kommer att ha framöver i undervisningen i skolan och Säljö menar likt Trageton att det är enklare och naturligare att pro- ducera texter och identifiera bokstäver med hjälp av datorn.