Under de senaste decennierna har kunskapsbegreppet alltmer kom- mit i centrum för pedagogikämnet men också i samhällsutveckling- en förövrigt. Ord som samhällsproduktion nyttoaspekt, kunskapsin- tensiv är ord som återkommit dagligen sedan 1970-talets början. Inom OECD lanserades tanken att kunskap är en produktionsfaktor. Tekniska och ekonomiska innovationer gav tillsammans med poli- tiska och ideologiska förändringar upphov till nya analyser av kun- skapsbegreppet. Ständiga förändringar påverkar våra föreställningar om kunskapens natur och hur vi får tillträde till den (Gustavsson, 2000). Nittiotalet har fört med sig ett antal skilda teknologier som synliggör produktionstänkandet i skolan, vilka kan relateras till det ökade kravet på dokumentation och administration för lärare och skolledare. Det finns nationella krav på att upprätta individuella ut- vecklingsplaner, åtgärdsprogram, handlingsplaner, kvalitetsredovis- ningar m.m. Kunskapsproduktionen riktar fokus mot mätbarhet och resultat, instrumentella och strategiska handlingar. Att ensidigt fo- kusera en analys av den pedagogiska praktiken på basis av en tek- nisk rationalitet kan uppfattas som en begränsning av det professio- nella kunnandet. Men å andra sidan har lärare och övriga professio- nella ett frirum att tolka skolans uppdrag med utgångspunkten tagen i en kommunikativ rationalitet. Och att verka för att återigen upp- värdera den pedagogiska verksamheten som praxis.
We ultimately have to make a choice about what the right thing to do is without knowing for sure if we are actually making the right decision.
156
We will always be judging gaps and making leaps across a void. We can never be safe, or secure, but we can exercise courage and hold onto our faith. (MackLin, 2008, p 14)
Att välja det rätta, den goda moraliska handlingen är inte alltid det lättaste. Ofta och återkommande uppstår dilemman som gör hand- landet komplext. Rätt för vem eller rätt för vilka? Moraliskt rätt handlande för någon kan vara moraliskt fel för någon annan. Därför måste vi också hålla den kritiska reflektionen och argumentationen vid liv. Praxisbegreppet har fått stor spridning, men vi bör förhålla oss kritiska till Aristoteles tolkning av praxisbegreppet. Om praxis endast anses vara den goda moraliska handlingen, vad återstår då av den kritiska reflektionen (Lander, 2008)? Om den kritiska reflektio- nen anses bära upp läraryrket, vad återstår då av den inre kärnverk- samheten, det vill säga förmågan att genomföra god undervisning med god kvalitet med barn och ungdomars bästa för ögonen, om den naggas i kanten på bekostnad av ökad administration och do- kumentation? Och frågan som följer per automatik är givetvis hur det nya forskarutbildningsämnet pedagogiskt arbete kan bidra till att stärka lärares, fritidspedagogers, skolledares med fleras professio- nella kunskapsbas? Oavsett om man är professionell och verksam i skolan, eller professionell och verksam inom akademin bör man som jag ser det ha respekt för, och tillit till olika former av vetande men också viljan att mötas och blötas i olika dispyter kring sättet att bedriva undervisning och forskning.
157
Referenser
Alexandersson, M. (2006). Praxisnära forskning och läraryrkets vetenskapliga bas. I (ed), Sandin, B.; & Säljö, R. (2006).
Utbildningsvetenskap – ett kunskapsområde under formering.
Stockholm: Carlssons Bokförlag.
Askling, B. (2006). Utbildningsvetenskap – ett vetenskapsområde
tar form. Stockholm. Vetenskapsrådets rapportserie,
nr 16:2006.
Bengtsson, J. (1997). Didaktiska dimensioner: Möjligheter och gränser för en integrerad didaktik. I Pedagogisk forskning i
Sverige. (1997) årg 2, nr 4, s241-261.
Carlgren. I. (2006). Utbildningsvetenskap - en vetenskap om ut- bildning eller den vetenskap utbildningen behöver. I (ed), Sandin, B.; & Säljö, R. (2006). Utbildningsvetenskap – ett
kunskapsområde under formering. Stockholm: Carlssons Bok-
förlag.
Callewaert, G. (2005). Utbildningsvetenskap, en vetenskap eller
professionsvetande? Paper presenterat på Uppsala Universitet,
den 26 januari 2005.
Carr, W. (2006). Philosophy, Methodology and Action Research. In Journal of Philosophy of Education, Vol.40, No, 4, 2006. Carr, W., & Kemmis, S. (1986). Becoming critical: education
knowledge and action research. London: Falmer Press. Dahllöf, U. (1989). Tredje gången gillt: En ny start för svensk ut-
värdering. I S. Franke-Wikberg (red), Skolan och utvärdering-
en. Fem professorer tar ordet. Stockholm: HLS Förlag.
Dale, R. (1997). The state and the Governance of Education: An Analysis of the Restructuring of the state - Education
Relationship. In (Eds.), A. H. Halsey, H. Lauder, P. Brown & A. S. Wells Education Economy Society (pp. 273-282). Oxford: Oxford University Press.
158
Dovermark, M. (2004). Ansvar-Flexibilitet-Valfrihet: En etnogra- fisk studie om en skola i förändring: Göteborg studies in Educational Sciences, 223.
Eklund, H. (2000). Vart är pedagogikforskningen på väg? Ämnes- områden och forskningsmönster i svenska doktorsavhandlingar under en femårsperiod. I Pedagogisk Forskning i Sverige årg 5 nr 2 s. 131-150.
Englund, T. (2004). Nya tendenser inom pedagogikdisciplinen under de tre senaste decennierna. I Pedagogisk forskning i
Sverige. (2004) årg 9, nr 1, s. 37-49.
Eriksen, E. O., & Weigård, J. (2000). Habermas politiska teori. Lund: Studentlitteratur.
Erixon Arreman, I. (2002). Pedagogiskt arbete. En social konstruk- tion för att fylla en social funktion. I Tidskrift för lärarutbild-
ning och forskning. Nr 1-2, 2002, årg. 9: Fakultetsnämnden för
lärarutbildning vid Umeå universitet.
Erixon, P-O,; & Weiner. (2002). Redaktionellt. I Tidskrift för lärar-
utbildning och forskning. Nr 1-2, 2002, årg. 9: Fakultetsnämn-
den för lärarutbildning vid Umeå universitet.
Fransson, K.; & Lundgren, U.P.(2003). Utbildningsvetenskap – ett
begrepp och dess sammanhang. - Vetenskapsrådet. Stockholm,
2003 - (Vetenskapsrådet. Rapport.; 2003:1).
Gustavsson, B. (2000). Kunskapsfilosofi. Tre kunskapsformer i
historisk belysning. Smedjebacken: Wahlström & Widstrand.
Handal, G., & Lauvås, P. (2000). På egna villkor : en strategi för
handledning (2., [rev.] uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.
Hargreaves, A., & Andersson, S. (1998). Läraren i det postmoderna
samhället. Lund: Studentlitteratur.
Higgs, J.; Mcallister, L. & Whiteford, G. (2008). In Green, B. (ed) (forthcoming). Understanding and Researching Professional Practice. Rotterdam: Sense Publications.
Hultman, G.; & Hultman, B-G Martinsson. Pedagogiskt arbete som
forskningsfält. Forskarskolan Pedagogiskt arbete. Linköpings
159
Kemmis, S.; & Smith, T J. (2008). Enabling Praxis: Challenges for
Education.: Rotterdam. Sense Publications.
Lander, (2008) (forthcoming). Theory and practice in cases of
practicum. Sense Publications.
Liberg, C. (2006).Skolan är fattig! – att utforska utbildningsverk- samhetens innehåll. I (ed), Sandin, B.; & Säljö, R. (2006).
Utbildningsvetenskap – ett kunskapsområde under formering.
Stockholm: Carlssons Bokförlag.
Lindblad, S. (2006). Om internationell utbildningsvetenskaplig publicering från svensk horisont. I (ed), Sandin, B.; & Säljö, R. (2006). Utbildningsvetenskap – ett kunskapsområde under
formering. Stockholm: Carlssons Bokförlag.
Lindensjö, B., & Lundgren, U. P. (2000). Utbildningsreformer och
politisk styrning. Stockholm: HLS förl.
Lundgren, U.P. (2006). Utbildningsvetenskap-kunskapsområde eller disciplin? I (ed), Sandin, B.; & Säljö, R. (2006). Utbild-
ningsvetenskap – ett kunskapsområde under formering. Stock-
holm: Carlssons Bokförlag.
Macklin, R (2008). Moral judgement and practical reasoning in professional practice. In Green, B.(ed) (forthcoming). Understanding and Researching Professional Practice. Rotterdam: Sense Publications.
Rönnerman, K. (2005). Participant knowledge and the meeting of Practitioners and Researchers. In Pedagogy, Culture and
Society. Vol. 13. No. 3, 2005. (p, 291-311).
Sandin, B.; & Säljö, R. (2006). Utbildningsvetenskap – ett kun-
skapsområde under formering. Stockholm: Carlssons
Bokförlag.
Saugstad,(2002). Educational theory and Practice in an Aristotelian Perspective. In Scandinavian Journal of educational Research, Vol. 46. No 4, (p, 373-390).
Saugstad,(2005). Aristoteles’ contribution to scholastic an non- scholastic learning theories. In Pedagogy, Culture and Society. Vol. 13. No. 3, 2005. (p, 347-366).
160
Schön, D. A. (1991). The reflective practitioner: how professionals
think in action. Aldershot: Avebury.
Utbildningsdepartementet. (1985). Skollag. SFS 1985: 1100 med ändringar till och med SFS 2003:405.
Utbildningsdepartementet. (1990). Ansvaret för skolan, prop.1990/91:118.
Utbildningsdepartementet. (1997). Skolfrågor - Om skola i en ny
tid. Statens offentliga utredningar. SOU 1997:121.
Utbildningsdepartementet. (1997). Regeringens skrivelse. Utveck-
lingsplan för förskola, skola och vuxenutbildning – kvalitet och likvärdighet. Skr: 1996/97:112.
Utbildningsdepartementet. (1997). Förordning om kvalitetsredovis-
ning. SFS 1997:702 med ändring SFS 2001: 649.
Utbildningsdepartementet. (1999). Att lära och leda – En lärarut-
bildning för samverkan och utveckling. SOU 1999:63. Lärar-
utbildningskommittén. U 97:07.
Wenger, E.(1998).Communities of Practice: learning, meaning and
161