När jag lämnade en förskola där jag genomförde en observations- studie i samband med min D-uppsats, tyckte jag mig se att det fanns en närhet mellan lärarna och barnen. De fanns till hands för barnen hela tiden. Samtidigt kändes det som om de var övervakade av lä- rarna. På en annan förskola fick jag intrycket att det fanns en di- stans emellan lärarna och barnen. De kom till barnens undsättning när något inträffade som barnen själva inte klarade av att lösa. Å
37
andra sidan fanns på denna förskola en frihet där barnen självstän- digt eller tillsammans fick utforma sin vardag. Barnen tycktes dock vara lika engagerade i lek och verksamheten oavsett vilket bemö- tande de fick på de olika förskolorna (Bigsten, 2004).
Utifrån denna studie väcktes tanken om att studera lärares erfaren- heter av och deras bevekelsegrunder för det egna handlandet i mo- raliska situationer8. I min avhandlingsstudie skall interaktionen
mellan lärare och barn videofilmas. I samtal/intervjuer skall lärare ges möjlighet att granska och reflektera över det egna handlandet. Eftersom fokus ligger på samtalet/intervjun mellan forskare och lärare kan det bli möjligt att få en djupare kunskap om hur lärarna ger mening åt det egna handlandet i förskolans moraliska praktik. Därigenom vill jag vinna kunskap om de möjliga innebörder de ger om den komplexitet som finns i spänningsfält bestående av etiska dilemman som berör självständighets- och ansvarsfostran. För att kunna göra detta är studien begränsad till den del av barnens och lärarnas livsvärld9 som levs i förskolan. Merleau – Ponty (1962)
hävdar att vi som människor ingår i många sammanhang i den livs- värld som vi delar med varandra. Vi är ömsesidigt beroende av var- andra. Det är den levda kroppen som erfar världen. Eftersom män- niskan är både subjekt och objekt kan hon aldrig reduceras till att antigen vara subjekt eller objekt. Genom våra kroppar befinner vi oss alltid i världen interagerande med våra medmänniskor. Detta möjliggör för oss att förstå andra. Trots att vi i denna intersubjekti- va värld kommunicerar med varandra kan vi aldrig till fullo förstå den andre (Merleau – Ponty, 1962) Livsvärlden rymmer en kom- plexitet som är omöjlig att studera i dess helhet, dvs. i alla de olika delarna av den som vi tar för given (Bengtsson, 2005).
8 Moraliska situationer handlar i denna studie om situationer där självständighets- och
ansvarsfostran synliggörs.
9 Mina ontologiska utgångspunkter finns inom livsvärldsansatsen, hos den franske
filosofen Maurice Merleau-Ponty men främst den tyske sociologen Alfred Schütz’ vardagliga livsvärld. Den livsvärld Schutz (2002) talar om kallar han för vardags- värld. Enligt honom består livsvärlden av många olika sorters världar (subvärldar) till exempel dröm- och fantasivärlden, teater- och konstvärlden, lekvärlden och ve- tenskapsvärlden. Den vardagliga världen är dock överlägsen alla andra världar. Även den är en subvärld. Detta är den förgivettagna världen som vi tror på tills nå- gon kan bevisa motsatsen.
38
Genom att detta är en empirisk studie kan det bli möjligt att lyfta fram hur lärarna själva upplever och erfar etiska dilemman i det egna handlandet. Jag hävdar att det är viktigt att låta lärares röster få höras på deras egna villkor. Genom att jag vill komma in i lärares värld, dvs. praktiken hävdar jag att denna studie även kan ses som ett bidrag till utvecklandet av pedagogiskt arbete. Det övergripande syftet med denna studie är att ge en bild av den etiska dimension som finns i en specifik aspekt av fostran i den i pedagogiska verk- samheten i förskolan. Den aspekt jag tänker studera rör hur barnen fostras till att bli självständiga och kunna ta ansvar för andra. Enligt Lpfö 98 (2006) har förskolan som mål bland annat att fostra barnen till ansvarsfulla medborgare som tar ansvar både för sig själva men även för andra. I samtal/intervjuer mellan lärare och forskare är för- hoppningen att i lärarnas beskrivningar synliggörs hur de fostrar barnen. Med utgångspunkt från det egna agerande motiverar de vil- ken sorts moralisk människa barnet ska fostras till för att klara av att bli en självständig och ansvarstagande individ. I detta skede är det lärarnas tolkningar av det egna handlandet som ger mening åt det studerade fenomenet. Den moral som lärarna lägger i det egna handlandet i moraliska situationer blir därefter utgångspunkten för forskarens tolkningar.
39
Referenser
Bengtsson, J . (red.). ( 2005). Med livsvärlden som grund. Lund:Studentlitteratur
Bergendal, L. (2006). Om gemensamma värden i ett pluralistiskt samhälle. Lärarutbildares syn på arbete med gemensamma värden i den nya lärarutbildningen. Tidskrift för lärarutbild-
ning och forskning 13(1), 17-41. (Tema: värdegrund). Umeå
universitet.
Bigsten, A. (2004). Har du glömt hur man äter en smörgås? – en
studie om pedagogers förmedling och gestaltning av moral i förskolans praktik. D-uppsats i pedagogik. Högskolan i
Skövde.
Carr, W. & Kemmis, S. (1986). Becoming Critical: Education,
Knowledge and Action Research. London: Falmer Press.
Colnerud, G. (1995). Etik och praktik I läraryrket. Stockholm: HLS Colnerud, G. (2006). Nel Noddings och omsorgsetiken. Utbildning
och demokrati 15(1). 33-41.
Colnerud, G. & Granström. K. (2002). Respekt för läraryrket. Stockholm:HLS
Dahlberg, G. och Lenz Taguchi, H.(1994). Förskola och skola – om
två skilda traditioner och om visionen om en mötesplats.
(Särtryck ur SOU 1994:45). Stockholm: HLS.
DeVries, R., & Zan, B. (1994). Moral Classrooms, Moral Children.
Creating a Constructivist Atmoshere in Early Education. New
York: Teachers College.
Dovermark, M. (2004). Ansvar – flexibilitet – valfrihet. En
etnografisk studiom en skola i förändring. (Göteborg Studies
in Educational Sciences, 122). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
Fjellström, R. (2004). Skolområdets etik. En studie i skolans fost-
40
Gannerud, E. (1999). Genusperspektiv på lärargärning Om kvinnli-
ga klasslärares liv och arbete. Göteborg: Göteborgs universi-
tet.
Hargreaves, A. (1998). Läraren i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur.
Henriksen, J-O. & Vetlesen, A. (2001). Etik i arbete med männi-
skor. Lund: Studentlitteratur.
Johansson, J-E. (1992). Metodikämnet i förskollärarutbildningen.
Bidrag till en traditionsbestämning. Göteborg: Acta
Universitatis Gothoburgensis.
Kennedy,M. M. (2002) Knowledge and Teaching (1). Teachers and
Teaching:theory and practice, vol. 8, no. 3/4.
Lauvås, P. & Handal, G. (2001). Handledning och praktisk yrkes-
teori. Lund:Studentlitteratur.
Lortie, D. C. (2002). Schoolteacher. Chicago: The University of Chicago Press.
Läroplan för förskolan (Lpfö 98). (2006). Västerås:Fritzes.
Merleau-Ponty, M. (1962). Phenomenlogy of Perception. New York: Routledge.
Molander, B. (1993). Kunskap i handling. Göteborg: Daidalos. Noddings, N. (1984). Caring: A feminine approach to ethics and
moral education. Berkley: university of California press.
Orlenius, K. (2001). Värdegrunden – finns den? Malmö: Runa. Orlenius, K. & Bigsten, A. (2006). Den värdefulla praktiken.
Stockholm: Runa.
Schutz, A. (2002) . Den sociala världens fenomenologi. Göteborg: Daidalos.
Steedman, C. (1985). ”The Mother Made Conscious”: The Historical Development of a Primary School Pedagogy.
41