Mitt forskningsintresse rör sig kring IT och lärande med yngre skolbarn. Myndigheten för skolutveckling (2008) har gjort en ana- lys med utgångspunkt från svensk och internationell forskning för att ge en bild av vilka förutsättningar IT kan bidra positivt till ele- vers lärande och måluppfyllelse. Rapporten belyser olika positiva effekter med IT i skolan så som att elevernas motivation ökar och att skolarbetet blir mer självständigt. Genom elevers ökande moti- vation ökas även uppmärksamheten och engagemanget under lek- tionerna vilket främjar lärandet. För att skapa lärmöjligheter via teknik spelar lärarnas pedagogiska syn en viktig roll. De behöver kunskap om IT för att kunna välja lämpliga lärarresurser, de behö- ver förstå hur IT integreras i undervisningen och kunna utveckla en ny pedagogik för att uppnå en ökad integration. Här finns ofta bris- ter hos lärarna vilket även forskningsprojekt, Lärandets innehåll och redskap – en studie av barns informationssökning och lärande (LIR), visar. Projektet påbörjades i augusti 05 där syftet var att ut- forska hur IT-redskap utnyttjas i förskoleklass och år 1-2 för att stödja barns lärande. I nära koppling till projektet skrev jag min D- uppsats. Det övergripande syftet för min D-uppsats var att beskriva och analysera elevers möjligheter att använda IT i undervisningen i förskoleklass till år 2 i grundskolan. Studien genomfördes i fem klasser vid två skolor. Dataproduktionen skedde med hjälp av fo- kusgruppsintervjuer, deltagande observationer och elevintervjuer (Tyrén, 2006; Davidsson m fl. 2007).
180
Några av resultaten i studien visar att pedagogerna anser sig tillhöra fel generation när det gäller informationssökning och IT. De är inte vana vid tekniken och har därför svårt att känna sig bekväma med datorn tillsammans med eleverna. Inte ens de relativt nyexaminera- de lärarna använder sig av IT i undervisningen. Resultatet visar även att datorn används som en form av belöning för de elever som snabbt är klara med annat arbete och som anses ”duktiga”. I dessa fall är det flickorna som får använda datorn och det är pedagogerna som väljer vilka som ska använda datorn. Flickorna är de ”duktiga”, snabba och dem som pedagogerna känner att de kan lämna ensam- ma vid datorn och de jobbar lugnt och tyst. Datorn används även för de elever som inte kan koncentrera sig, sitta tysta och arbeta, som en lugnande effekt. Pedagoger säger att i vissa fall är det enda sättet att få eleven att överhuvudtaget sitta ner på stolen. I dessa fall hand- lar det om pojkar (Tyrén, 2006; Davidsson m fl. 2007).
Det har också framkommit i studien är att pedagogerna har behov av kontroll över vad eleverna läser och ägnar sig åt i skolan. De vill ha kontrollen och veta att eleverna läser rätt böcker och använder rätt material. Det gäller även när eleverna får välja att arbeta vid datorn. Pedagogerna utser vad eleverna ska jobba med vid datorn och i vilka program. Pedagogerna väljer program som uppfattas som lämpliga. Datorn används som någon form av belöning och tidsfördriv när eleverna arbetat klart med annat. Liknande resultat har Ljung-Djärf (2004) presenterat i sin studie. I resultaten från LIR projektet menar pedagogerna att det viktigaste är att alla elever lär sig läsa och skriva först, sedan kan man kanske börja använda da- torn. Det kan få som konsekvens att vissa barn får vänta länge. Mot bakgrund både av tidigare studier och vår studies resultat som jag tagit upp, kan man fråga hur detta påverkar barns möjligheter att använda IT i sitt lärande? Om det är så att pedagoger är osäkra om sin kompetens och rädda för att använda datorn får detta konse- kvenser för den lärmiljö barnen erbjuds. Dessa frågor väckte min nyfikenhet att få undersöka detta område vidare.
181
Som doktorand vid forskarskolan CUL22 vid Göteborgs universitet
och pedagogiskt arbete vid IPD, Institutionen för pedagogik och didaktik, har jag ännu inte helt klart för mig vilken forskningsansats jag kommer att använda mig av i min kommande studie. De ansat- ser som jag funderar kring är aktionsforskning eller etnografisk an- sats. Aktionsforskning blir ibland ifrågasatt på grund av sin närhet till studieobjektet och forskarens delaktighet. Ju mer jag har läst och tagit del av aktionsforskning kan jag se värdet av ansatsen i förhål- lande till utbildningsvetenskap och pedagogiskt arbete så som ett perspektiv för bildning, utbildning, undervisning och lärande och vikten av att forskningen skall vara praxisnära.
I mitt tänkta avhandlingsarbete skulle det vara intressant att följa arbetslag vid en grundskola då de planerar att utveckla sitt arbetssätt vad gäller läs- och skrivutveckling med barn i 6-9 årsåldern. Frågan initierades av pedagogerna vid skolan efter en föreläsning som jag hade då en av pedagogerna från omnämnd skola deltog som kurs- deltagare. Föreläsningen ingick i en fristående kurs ”Att stimulera barns läs- och skrivutveckling” som gavs vid Högskolan i Borås hösten 2007. Föreläsningens innehåll baserades på forskningspro- jekt LIR som jag tidigare relaterat till, pedagogernas inställning till att använda IT i undervisningen för yngre skolbarn. Praktiska ex- empel visades vid föreläsningstillfället på hur pedagogerna arbetade med datorn som ett redskap i läs- och skrivutvecklingen med 6- åringar vilket inspirerade pedagogen att försöka tillämpa denna me- tod vidare vid sin egen skola. Kontakt togs från skolan med en för- frågan att delta i deras utvecklingsarbete och min idé uppkom att göra det genom aktionsforskning inom min tänkta studie. Huvud- frågan som pedagogerna i verksamheten ställer är följande: Hur kan vi använda datorn som redskap i läs- och skrivutveckling med yngre skolbarn, 6-9 år?
182