Förståelsen för pedagogiskt arbete som forskningsområde är under utveckling, vilket innebär att dess definition och innebörd är under ständig diskussion. Bakgrunden till utmejslandet av ett nytt forsk- ningsfält ligger i kravet från högskolelagen att all undervisning vid högskolor och universitet ska bygga på vetenskaplig grund och be- prövad erfarenhet. En tydlig forskningsanknytning till lärarutbild- ningen har saknats sedan högskolereformen 1977 då denna infoga- des i högskolans ramverk. Begreppet forskningsanknytning pro- blematiseras av Björklund (1989) där han visar på fem olika inne- börder i begreppet forskningsanknytning. Dels kan forskningsan- knytning enligt Björklund ses som att införa aktuell forskning i un- dervisningen, dels att grundutbildningen är kopplad till ett passande forskningsområde med forskarutbildning och dels att undervisning- en innehåller vetenskaplig metod. Forskningsanknytning kan också innebära att skapa en vetenskaplig attityd och ett vetenskapligt för- hållningssätt hos den studerande och att introducera denne i det ve- tenskapliga samtalet.
Forskarskolar i pedagogiskt arbete och utbildningsvetenskap, som inrättats vid olika universitet runt om i Sverige, tycks vara en fram- komlig och positiv utveckling av lärarutbildningskommitténs för- slag om forskning för att bredda, fördjupa och förstärka forskning i anslutning till lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Även om förslaget att inrätta ett nytt vetenskapsområde avvisades har dessa forskarskolor lyckats formera forskning och forsknings- miljöer med direkt koppling till lärarutbildning och pedagogiskt arbete. Inrättande av forskarskolor i pedagogiskt arbete och utbild- ningsvetenskap är helt i linje med de krav som ålagts varje universi- tet och högskola med lärarutbildning i regleringsbreven från och med 2001. Forskarskolor i pedagogiskt arbete och utbildningsveten-
49
skap är exempel på hur utvecklingen mot ett nytt forskningsområde och en ny forskarutbildning kan bedrivas.
Forskarskolan vid Linköpings universitet
Pedagogiskt arbete ges olika innebörd beroende av vilken verk-
samhet som är utgångspunkt. Flera olika fält som definierar peda- gogiskt arbete urskiljs vid Linköpings universitet (Hultman & Mar- tinsson, 2005). Ett av dessa fält är olika forskare och lärare inom andra discipliner och deras perspektiv på pedagogiskt arbete. Men pedagogiskt arbete kan också beskrivas utifrån ett lärarutbildnings- perspektiv. Här handlar pedagogiskt arbete om en speciell yrkes- verksamhet – pedagogical work. Ytterligare ett sätt att ringa in äm- net är hur olika universitetslektorer i pedagogiskt arbete ger olika definitioner på ämnet utifrån olika forskningsintressen och inrikt- ningar. Även forskarskolan i pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet utgör ett sådant fält. Här översätts pedagogiskt arbete med det engelska begreppet pedagogic practices, vilket inkluderar lärarutbildning och skola men med ett speciellt intresse för den pe- dagogiska praktiken. Både den formella, men kanske i synnerhet den informella sidan av den praktiska verksamheten står i fokus. Olika dokument och utredningar som ligger till grund för forskning knuten till lärarutbildning påverkar förståelsen och definitionen av begreppet. I rapporten Pedagogiskt arbete som forskningsfält (Hultman & Martinsson, 2005) redovisas inte en entydig definition av området. De har en hållning till begreppet att en definition eta- bleras efter hand i interaktion mellan olika intressen. Följande citat ger en vid orientering kring hur begreppet uppfattas och förstås inom forskarskolan pedagogiskt arbete vid Linköpings universitet:
Ett tvärvetenskapligt fält, inom det utbildningsvetenskapliga området, som integrerar olika discipliner för att ge ett nytt perspektiv på olika aspekter av pedagogers arbete och institutioners roll i samhället, i första hand skola och undervisning. Fältet är knutet till lärarutbildningens och skolans verksamhet.
50
I denna beskrivning utgår man ifrån pedagogiskt arbete som tvärve- tenskapligt, sammankopplat med utbildningsvetenskap och inne- hållande nya perspektiv utifrån olika discipliners syn på pedagogers arbete och samhällsinstitutioner samt tydligt kopplat till lärarutbild- ning och skolans praktiska verksamhet. Den tvärvetenskapliga aspekten ses som nödvändig för att förstå fältet och det uppfattas också som en styrka att kunna samverka mellan olika institutioner (Hultman & Martinsson, 2005).
NaPa vid Umeå universitet
Nationella forskarskolan i Pedagogiskt arbete (NaPa) vid Umeå universitet innehåller många delar som förtjänar att lyftas fram som goda exempel på hur en forskarskola och en forskarutbildning kan bedrivas. Genom att strukturera arbetet i forskarskolan utifrån nät- verk läggs en grund för att skapa en stark forskningsmiljö med en bred kunskapsbas. Till forskarskolan knyts olika lärosäten, handle- dare och doktorander inom olika fält.
Den praktiknära forskningen har etablerats sig inom forskningsfäl- tet pedagogiskt arbete genom att flertalet forskningsprojekt bedrivs i närhet till den pedagogiska verksamheten. På så vis synliggörs också vikten av interaktion mellan vetenskap och beprövad erfaren- het. I antologin Forskningsarbete pågår (P-O Erixon, 2005) har olika beskrivningar av avhandlingsprojekt inom NaPa samlats. Des- sa ger en bild av den forskning som bedrivs inom den Nationella forskarskolan i Pedagogiskt arbete vid Umeå universitet. En grov indelning av forskningsprojekten visar att nio arbeten av 22 behand- lar lärares arbete utifrån olika perspektiv. En innehållsaspekt i un- dervisning utgör studieobjekt i sex av projekten, fyra arbeten stude- rar den pedagogiska verksamheten, två arbeten belyser forsknings- processen och ett arbete studerar identitetsskapande hos det lärande förskolebarnet. Av dessa projekt kan flera knytas till aktionsforsk- ning och learning study. Flertalet av projekten hämtar sin empiri i mötet med verksamheten, endast sex arbeten studerar texter av olika slag. Samtliga bidrag bedriver forskning i nära relation till skolans praktik. En antologi som Forskningsarbete pågar (P-O Erixon,
51
2005) ger delvis en bild av vad pedagogiskt arbete kan vara och hur fältet håller på att formeras.