Thomas Kuhn (1962) beskriver hur observationer och datans tolk- ningar inom ett paradigm påverkas av medlemmarna, det vill säga de vetenskapsmän i det paradigm där forskningen bedrivs. Likaså menar kritiker av aktionsforskning att forskaren påverkar data och analysen av denna vid en aktionsforskning.
Reflexivitet innebär att ett föremål har en relation till ett annat och beskriver den kunskap som skapas. Det vill säga resultatet från de symmetriska studierna av vetenskapen. Kuhn (1962) beskriver re- flexivt med opartiskhet och där symmetri blir nyckelordet. Kuhn var även den som la fram att all forskning kanske inte är sann och att all forskning inte går att se ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Jag väljer att fokusera på tesen kring reflexivitet och reflektion. Re- flektion för mig är att tänka ordentligt på någonting, tänka en gång mer och att tänka en gång till. Vidare menar jag att reflektion inne- bär att man inte bara handlar på rutin utan att man tänker efter hur man handlar och varför. En reflekterande forskare är för mig en forskare som diskuterar, analyserar, beskriver, granskar kritiskt och försöker utveckla nya tankar. Reflexivitet för mig innebär ett ömse- sidigt förhållande mellan forskaren och själva studieobjektet.
186
Om vi tar fasta på begreppet reflexivitet i beskrivningen av opar- tiskhet kan jag se problem med aktionsforskning eftersom man inte är opartisk i den formen av forskning vilket inte heller är syftet. Däremot kan man vara en reflekterande forskare vilket bland annat skulle innebära att jag som forskare funderar över vilken maktrela- tion det finns mellan mig som forskare och de som jag studerar, in- formanterna. Vidare är det viktigt att ha en god självkritik som forskare. Hur påverkar jag verksamheten genom att finnas och delta i den? Syftet med aktionsforskning är att även deltagarna skall vara reflekterande och reflektera över det som händer i praktiken. Schön publicerade 1983 texten The Reflective Practitioner där han disku- terar hur praktiker successivt skolas in till en praktik, reflection-in- action, vilket innebär att erfarna praktiker har en speciell typ av tänkande förenat i sitt handlade, det vill säga de reflekterar medan de handlar. Genom att utveckla sin reflection-in-action blir prakti- ker alltmer kunniga inom sitt fält menar Schön. Vidare menar Schön att praktikern lär sig situerat, på plats, vilket innebär att deras kunskaper inte nödvändigtvis är överförbara på någon annan praktik eller i någon annan situation. Vid aktionsforskning är det viktigt med reflekterande forskare men även med reflekterande praktiker.
Eftersom jag är intresserad av pedagogernas inställning till att an- vända IT i sin verksamhet med yngre skolbarn ser jag mig som den reflekterande forskaren då jag analyserar data och följer hur peda- gogerna arbetar med IT i verksamheten. Viktiga frågor att reflektera kring under studien är vad som händer när pedagogerna skall börja använda IT i praktiken. Vad är det som gör att en del eventuellt inte vill delta i detta arbetssätt eller inte vill delta under en viss period? När och om det uppstår problem eller hinder vad är de av för slag i så fall, varför uppstår de och hur påverkar det arbetsmetoden? Ge- nom att använda dagbokskrivande, observationer, handledning ge- nom fokusgruppssamtal blir även lärarna reflekterande över sin egen verksamhet och sitt eget handlande. Dagbokskrivandet är ett redskap för att följa det egna tänkandet och handlandet i verksam- heten vilket kan innebära en väg till självinsikt och att upptäcka den egna praktiken. Observationer används som redskap för att iaktta vad som händer i vardagen och det handledande samtalet innebär att handleda de yrkesverksamma pedagogerna genom exempelvis fo-
187
kusgruppssamtal och reflekterande samtal. Dessa olika verktyg kan ge distans och leda till nya perspektiv och ny kunskap både för mig som forskar och för de medverkande lärarna.
Upprepade intervjuer med informanterna likt Gannerud (1999) le- der förhoppningsvis till att samarbetet mellan deltagarna och fors- karen fördjupas vilket ger möjligheter till att deltagarnas erfarenhe- ter och kunskaper i inledningen av studien kan användas som grund eller för att bredda i nästa steg. Upprepade intervjuer ger mjölighet till djupare och mer information. Det som skiljer min metod från Gannerud är att jag avser att använda mig av fokusgruppssamtal istället för enbart individuella intervjuer. Återkommande fokus- gruppssamtal ger deltagarna möjlighet att samtala och reflektera kring ett bestämt ämne. Då jag som forskare analyserar fokus- gruppssamtalet innan nästkommande gruppsamtal kan jag formule- ra nya ämnen som ger deltagarna en fördjupning och en möjlighet att bygga vidare på tidigare diskussioner och reflektioner.
Vid en föreläsning av Peter Erlandson24 väcktes nya funderingar
kring begreppet reflektion. Schöns beskrivning av reflection-in- action innebär att praktiker reflekterar över sitt professionella gö- rande samtidigt som de utför handlingen (Schön, 1983). Erlandson menar att reflektion först kan ske när man fått distans, en distans som är svår att få i klassrummet, först i efterhand kan man se tillba- ka och reflektera. När läraren är i en undervisningssituation finns det små utrymmen för reflektion. Det är reflection-on-action som lärare har möjlighet att göra menar Erlandson. Mina frågeställning- ar i min tänkta studie medför reflection-on-action vilket innebär att pedagogerna reflekterar över sitt handlande och sin praktik före och/eller efter handlandet. För mig som forskare är reflection-on- action det intressanta, hur pedagogerna reflekterar utifrån det som har hänt i praktiken och i deras handlande.
24 Peter Erlandson, personlig kommunikation 071204, kursen Pedagogiskt arbete vid
188
Thörn25 menar att objektivitet idag innebär att forskaren upprättar
distans och reflektion. Vidare beskriver Thörn att relevanskriteriet är ett viktigt begrepp inom forskningen vilket innebär att forskning- en inom utbildningsvetenskap och pedagogiskt arbete för min del skall vara relevant för fältet och för lärarutbildningen. Det skall även finnas en speciell relation mellan forskare och praktiker. Di- stans kan vara svårt att upprätthålla inom aktionsforskning men jag menar att det är viktigt att ha med det i sina tankar ändå. Det är även viktigt att beskriva de val och de metoder man som forskare använder sig av för att öka tillförlitligheten. Relevansen för fältet ser jag tydligt då det är fältet och praktikerna som ställt en del av forskningsfrågan även om jag vill ta med pedagogernas inställning till att använda IT då jag har en förförståelse av att alla pedagoger inte är positiva till IT i undervisningen.