Etik handlar om att diskutera och medvetandegöra hur man bör handla inom forskning. Då forskning förhoppningsvis skall ge be- tydelse i verksamheten och i samhället är det viktigt att ta hänsyn till de etiska aspekterna. De etiska riktlinjerna som skall följas i forskningen bör ha grund i de allmänna värderingar som finns i vårt samhälle. De forskningsetiska principerna måste även utvecklas efterhand som utveckling sker inom forskning och i samhället. Forskningen har förändrats då det tidigare ofta var en enskild per- son som bedrev forskningen är det idag ofta flera personer i forsk- ningsprojektet och ofta även personer med olika roller, så som ex- empelvis vid min tänkta studie, forskare och praktiker som skall enas inom forskningsområdet. Det innebär att man måste diskutera nya frågor kring bland annat ansvar och hänsyn. Man kan samman- fattningsvis säga att forskningsetiska principer innebär ärlighet, öp- penhet, ordningsamhet, hänsynsfullhet och rättvisa (Gustafsson, Hermerén & Petersson, 2005).
25 Håkan Thörn, personlig kommunikation 071114, CUL kurs 3, Sociologiska institu-
189
Forskning är viktigt i dagens samhälle vilket medför krav på forska- ren då allmänheten skall kunna lita på att forskaren gjort sitt bästa för att få fram hållbara och betydande resultat. Man tar även för självklart att forskaren inte påverkats av yttre förhållanden och inte går sina privata eller vissa intressenters ärenden. Här kan jag se ett problem då merparten av forskning finansieras av externa parter som är intresserade i egen sak. Är då risken att det görs partisk forskning för att få finansiering är en fråga man kan ställa sig.
Idag finns forskarrollen inbyggd i forskningsprocessen inom exem- pelvis utbildningsvetenskap och pedagogiskt arbete vilket medför kravet på hederlighet som forskare. Det ställs även krav på kvalitet i arbetet så väl som integritet hos forskaren. Ett reflekterande etiskt förhållningssätt för forskaren är viktigt.
Forskningsetik handlar även om att olika förutsättningar och ut- gångspunkter som berör studien beskrivs tydligt och motiveras ge- nom de val man som forskare gör. Ett tydligt syfte bör besvaras el- ler intressanta frågor belysas. Metoden som används skall beskrivas och studier som bygger på empiriskt material bör beskriva en kritisk analys av noggrann insamlad data. Studien bör präglas av klarhet, ordning och tydlig struktur (Gustafsson, Hermerén & Petersson, 2005). Här kan jag se att min aktionsforskning blir tillförlitlig ge- nom att jag noggrant beskriver tillvägagångsättet med projektet och hur data samlas in. Vidare beskriver jag analysen av data under hela processen eftersom jag kan se att analysen sker kontinuerligt under hela studien för att kunna leda projektet vidare och få nya infalls- vinklar. Inom aktionsforskning i projektet kommer vi som jag tidi- gare nämnt att använda oss av olika forskningsverktyg så som dag- bokskrivande, observationer, fokusgruppssamtal och handledande samtal. Olika verktyg i aktionsforskningen ger distans, nya perspek- tiv och förhoppningsvis ny kunskap och ny erfarenhet.
Etik inom aktionsforskning kan jag se ur två aspekter, en aspekt som handlar om hur forskaren och deltagarna arbetat i praktiken och hur de samarbetar. En annan aspekt är hur forskaren sedan han- terar det material som forskaren får tillgång till i praktiken. Tillit och respekt mellan forskare och informanter är viktigt samt forska-
190
rens noggrannhet och ansvarskännande av de datamaterial som samlats in (Gustafsson, Hermerén & Petersson, 2005).
Samtyckeskravet och dess problematik diskuteras av Birch och Mil- ler (2002) och är det krav inom etik som jag funderar över när man som forskare befinner sig i praktiken under en längre tid, dels i form av samtycke med pedagogerna och dels genom samtycke med elever och föräldrar. Ber man om samtycke i starten av projektet är det önskvärt att informanterna känner att de vill delta under hela projektet. Hur förhåller man sig som forskare om någon eller några informanter väljer att avbryta samtycket efter en längre period? Jag som forskare är i en maktposition enbart genom att delta i verksam- heten och risken är kanske att någon eller några informanter inte ”vågar” avbryta sitt samtycke av medkänsla för forskningen, vad blir det för deltagande då och hur påverkar det resultaten?
Slutdiskussion
Pedagogiskt arbete är en viktig koppling mellan lärarutbildningen och verksamheten inom förskola och skola för att förena forskning och praktik. Syftet bör vara att utveckla både lärarutbildningen och verksamheten som deltar. Att de som är i verksamheten och deltar i forskningen kan vara med och utveckla, påverka och delta i lärarut- bildningen och den verksamhet som de arbetar i (Hultman & Mar- tinsson, 2005). Jag kan se pedagogiskt arbete som praxisnära forsk- ning som tar sin utgångspunkt i lärarnas professionella fält och inte enbart i ett avgränsat akademiskt ämne. I Propositionen 1999/2000:135, En förnyad lärarutbildning, framhålls vikten av en satsning på forskningsprojekt som ligger nära studenternas utbild- ningssituation och kommande yrkesverksamhet. Genom en praxis- nära forskning kan man öka samverkan mellan forskaren, den verk- samma läraren och studenten. Med verksamheten i förskolan och skolan i fokus ökar även möjligheten att föra in forskning och forskningsresultat i lärarutbildningen. Det ger en öppning mellan vetenskap (teori) och yrkesverksamhet (praktik) och möjlighet att skapa ett socialt rum med utrymme för dialog och meningsskapan- de.
191
Som aktionsforskare är jag inte bara intresserad av att samla in data, jag är även intresserad av att delta i en utveckling av verksamheten. Resultatet är intressant men även processen. Noggrannhet och är- lighet är viktiga aspekter för en forskare enligt min mening. Dels för forskningens resultat men även gentemot informanterna för att skapa och behålla deras förtroende. Problematiken med forskarrol- len och deltagandet är inte enkel. Jag ser i min roll som forskare vikten av att hålla distans även om jag påverkar processen genom min närvaro och genom att vara den som är delaktig i implemente- ringen av arbetsmetoden. Som forskare är jag observerande och iakttagande av vad som händer i processen.
Jag kan se att aktionsforskning och forskning överlag är en komplex process som kräver mycket av mig som forskare men även av in- formanterna. Tillit och acceptans att få delta i praktiken är en nöd- vändighet för att kunna bedriva utbildningsvetenskaplig forskning och säkerligen en hel del annan forskning också. Genom aktions- forskning kan jag se praktikernas möjligheter att bli delaktiga både i en forskningsprocess men även i utvecklingen av sin egen verk- samhet. Fördelen är att aktionsforskningen belyser frågor som är relevanta och intressanta för just praktikernas verksamhet och som är pågående vid det tillfället då problemet verkligen är aktuellt för dem. Som praktiker blir deltagarna de som forskar med och inte de som man forskar om eller på. Aktionsforskning är en möjlighet att göra forskning intressant och tillgänglig för praktikerna.
192
Referenser
Askling, B. (2006). Utbildningsvetenskap – ett vetenskapsområde
tar form. Vetenskapsrådets rapportserie 2006:16. Stockholm:
Vetenskapsrådet.
Birch, M. & Miller, T., Encouraging Participation: Ethics and Re- sponsibilities. In Birch, M., Miller, T., Mauthner, M. & Jessop, J. (2002). Ethics in qualitative research. ( s. 91-106). London: SAGA.
Carr, W. & Kemmis, S. (1986). Becoming Criticial: Education,
Knowledge and Action Research. Basingstoke: Falmer Press.
Dahlgren, G., Gustafsson, K., Mellgren, E. & Olsson, L-E. (2006).
Barn upptäcker skriftspråket. Stockholm: Liber.
Davidsson, B., Limberg, L., Lundh, A., & Tyrén, L. (2007). Infor- mationssökning som diskursiv och social praktik i de yngsta skolbarnens rum för lärande. Human IT 2007:9 (s 76-133). [online] http://www.hb.se/bhs/ith/humanit.htm [läst 080425] Eriksen Hagtvet, B. (1990). Skriftspråkutveckling genom lek. Stock-
holm: Natur och Kultur.
Fransson, K. & Lundgren, U. (2003). Utbildningsvetenskap – ett
begrepp och dess sammanhang. Vetenskapsrådets rapportserie
2003:01. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Gannerud, E. (1999). Genusperspektiv på lärargärning: om kvinn-
liga klasslärares liv och arbete. Acta Universitatus Gothobur-
gensis 137. Göteborg: Göteborgs universitet, institutionen för pedagogik.
Gustafsson, B. Hermerén, G. & Petersson, B. (2005). Vad är god
forskningssed? : synpunkter, riktlinjer och exempel. Veten-
193
Hultman, G. & Martinsson, B-E. (2005). Pedagogiskt arbete som
forskningsfält. Några forskningsinriktningar vid Linköpings universitet. Linköpings universitet: Forskarskolan i Pedago-
giskt Arbete.
Kuhn, T. (1962). (sv. övers. 1981). De vetenskapliga revolutioner-
nas struktur. Stockholm: Bokförlaget Thales.
Ljung-Djärf, A. (2004). Spelet runt datorn. Datoranvändandet som
meningsskapande praktik i förskolan. Malmö: Studies Educa-
tional Sciencis No 12.
McNiff, J. (2001). Action research: principels and practice. Ba- singstoke: Macmillan Education.
Myndigheten för skolutveckling. (2008). Effektivt användande av
IT i skolan. Analys av internationell forskning. Stockholm:
Liber Distribution.
Nilsson, A. (2006). Utbildningsvetenskap i ett ekonomiskt och so- cialt sammanhang. I Sandin, B. & Säljö, R. (2006) (red.). Ut-
bildningsvetenskap – ett kunskapsområde under formering.
(s 253-273). Stockholm: Carlssons bokförlag.
Propositionen 1999/2000:135, En förnyad lärarutbildning. Stock- holm: Utbildningsdepartementet
Rönnerman, K. (2004) (red.).Aktionsforskning i praktiken – erfa- renheter och reflektioner.Lund: Studentlitteratur.
Schön, D. A. (1983). The Reflective Practitioner. How Professinals
Think in Action. USA: Basic Books.
Sandin, B. & Säljö, R. (2006) (red.). Utbildningsvetenskap – ett
kunskapsområde under formering. Stockholm: Carlssons bok-
förlag.
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Trageton, A. (2005). Att skriva sig till läsning: IKT i förskoleklass
194
Tyrén, L. (2006). Pedagogen, datorn och elevens informationssök-
ning: perspektiv på IKT – användning i yngre skolbarns klass- rum, (Projektrapport från Institutionen för pedagogik/ Högsko-
lan i Borås, 2007:2). Borås: Institutionen för pedagogik, Hög- skolan i Borås.