Det är väl känt att arbete med analyser av samtal är tidskrävande och vanligtvis innefattar mängder av text. Jag har i delstudie två analyserat gruppsamtal och individuella reflektioner. De senare är nedskrivna, medan samtalen är inspelade på band, vilka jag orda- grant har transkriberat. Jag har dock haft för ögonen att det är just
vad lärarna och lärarstudenterna talar om, som är det väsentliga. Det skrivs inte fram några harklingar, snyftningar eller andra ut- rop, men när rösterna är ohörbara, till exempel på grund av skratt eller att alla talar i mun på varandra, framgår det av utskriften.
De utskrivna banden och nedskrivna individuella reflektioner har jag läst igenom ett antal gånger och funnit vissa teman som går igen. Dessa teman eller fokus har jag utvecklat till kategorier och underkategorier. Kategoriseringarna är utkristalliserade ur vad lä- rare och lärarstudenter reflekterar och samtalar om utifrån elever- nas bilder om skolan. Efter nya genomläsningar har vissa juster- ingar och omflyttningar skett. Slutligen har jag valt ut ett antal ci- tat som exempel på samtal och reflektioner, som förts till respekti- ve kategori och underkategori.
Läsningen och analysen av de individuella reflektionerna och samtalen har huvudsakligen skett i en induktiv–deduktiv pendelrö- relse. Med tankar i bakhuvudet som ”att se med nya ögon” och ”att vara öppen för det oväntade” har jag i en första fas försökt läsa samtalen (texterna) så förutsättningslöst som möjligt. Väl medveten om det svåra i denna situation, eftersom min bakgrund är lärarens och att jag själv är fast inskriven i skoldiskursen. Dock har jag försökt att distansera mig och få syn på min egen förförstå- else. Till saken hör att det har gått några år sedan jag senast stod på ett klassrumsgolv. Jag har alltså inte i första omgången letat ef- ter något speciellt, utan läst med intresse och nyfikenhet utifrån
följande frågor: Vad pratar de om? Vilka tankar föder bilderna? Vad pratar de inte om?
Boel Englund (1997) skriver att konfrontationen med det främ- mande kan leda till att man ser det man annars inte skulle ha sett. Ett induktivt närmande till det studerade innebär möjlighet till nya upptäckter. Detta sätt har varit vägledande när jag i en första fas läst igenom reflektionerna och samtalen. Den induktiva metoden bygger på att man vid det vetenskapliga sökandet efter generella relationssatser börjar med observationer och dessa ska vara teori- neutrala.
När man analyserar de teorineutrala observationerna finner man att det råder relationer mellan det observerade företeelserna. Dessa relationer kommer att utgöra hypoteser som har formen av gene- rella relationssatser (Hartman, 1998). Om man i analysen exem- pelvis ser väldigt många bilder som på ett eller annat sätt visar tid
kan detta vara en observerad regelbundenhet som man inte kände
till från början. Utan förutsättningar och utan teori om elevers uppfattningar om tid kan man se att tid förekommer så pass fre- kvent att man utifrån dessa observationer kan formulera en hypo- tes om att tiden har stor betydelse för eleverna i skolan. Invänd- ningar mot detta är att man kan varken observera teorineutralt el- ler förutsättningslöst.
I en första fas har individuella reflektioner och samtal kategori- serats genom att jag fört samman utsagor som liknar varandra och fokuserar samma saker. Utifrån denna kategorisering har jag läst igenom materialet på nytt i syfte att söka mönster i form av skill- nader, likheter och gemensamma drag. Mina ursprungliga katego- rier har senare förändrats och förskjutits genom att jag samman- fört utsagor som inte bara liknar varandra utan där kategorierna också kan relateras till teorier om samtal och reflektion och tidiga- re forskning.
I detta skede har mitt arbete blivit mer deduktivt och min blick mer kontrollerande: Hur kan vissa typer av reflektioner och utsa- gor relateras till min teoretiska ram? Vilka subjektspositioner intar man i samtalen? Finns det skillnader mellan lärares och lärarstu- denters sätt att samtala om skolan utifrån elevernas bilder? Genom att ”lyfta på lager efter lager” med vägledning av min teoriram har därför arbetssättet blivit mer deduktivt ju längre analyserna fort-
skridit. Detta sätt, pendlingen mellan induktion och deduktion, har likheter med en abduktiv analys. Teori och empiri har utvecklats och växt fram tillsammans och är beroende av varandra.
Mats Alvesson och Kaj Sköldberg (1994) menar att en induktiv ansats utgår från en mängd enskilda fall och hävdar att ett sam- band som observerats i samtliga dessa också är generellt giltigt. En deduktiv ansats utgår tvärtom från en generell regel och hävdar att denna förklarar ett visst enskilt fall av intresse. Abduktion innebär att ett, ofta överraskande, fall tolkas med ett hypotetiskt övergri- pande mönster som om det vore riktigt förklarar fallet.
Abduktionen utgår, i likhet med induktionen, från empiriska fakta men avvisar inte teoretiska föreställningar och på det sättet ligger den nära deduktionen. Därför är det tillämpligt att kombine- ra analysen av empirin med studier av olika teorier. Detta kan ut- göra inspirationskälla för upptäckt av mönster som ger förståelse (Alvesson & Sköldberg 1994). Mitt analysarbete kan i stora drag även relateras till Kvale (1997), som tar upp tre olika steg i tolk- ningssammanhang:
x Självförståelse – uttolkaren försöker formulera vad informan-
terna (lärarna och lärarstudenterna) själva uppfattar som me- ningen i vad de säger och där inga försök görs att tränga under ytan eller sätta in deras utsagor i ett större sammanhang.
x Kritiskt sunt förnuft – informanternas (lärarna och lärarstu-
denterna) uttalanden sätts in i ett större sammanhang och där förståelseramen är vidare än informanternas egen.
x Teoretisk förståelse – tolkningen går utöver både självförståel-
sen och det kritiska sunda förnuftet och där man utnyttjar en teoretisk ram för analysen.
I analyserna av reflektioner och samtal måste jag vara vaksam på att jag själv ingår i den diskurs som lärarna gör, vilket inte bör vara något hinder i denna form av analyser. De olika stegen i tolk- ningen som Kvale tar upp liknar i grova drag den pendelrörelse från induktion mot deduktion som förekommit i mitt analysarbete.