Lektioner och klassrum

I den stora bildsamlingen finns många bilder som berättar om lek- tionerna, hur elever sitter i klassrummet och lyssnar på läraren eller tänker på annat. Vissa tecken, som är signifikativa för begreppet ”skola” i vår kultur finns så gott som alltid med. Det är manifesta tecken för skolklockan, svarta tavlan, bänkar och bord, lärare och elever. Nedan följer dels en näranalys av en bild som gjorts av en gymnasieelev (bild 17) och därefter analys av en bild som en yngre elev gjort (bild 18). Därefter kompletteras redovisningen med ytter- ligare bilder från den inre fysiska miljön i skolan.

Bild 17: Det kan bli lite tråkigt ibland…

Bild 17, Det kan bli lite tråkigt ibland…

Två vertikala linjer och en horisontell linje i bildens bakre plan bil- dar på den denotativa nivån manifesta tecken för del av vägg. Från den horisontella linjen löper två linjer som bildar delar av två väg- gar. Utrymmet mellan dessa utgående linjer bildar den fjärde delen av ett rum, en del av ett golv. Till vänster i bilden framträder ett

delvis dolt tecken som är svart och tecknat i perspektiv. På den bakre väggen finns tre likadana uppåtriktade rektangulära delteck- en placerade symmetriskt. Dessa är till största delen blåmålade och omges av en vit och en grå kant. Dessa rektangulära ytor är till hälften ljusblå och till hälften rödmålade.

Den största delen av bildens yta upptas på den denotativa nivån av tre långa bord. De är färglagda i brun färg och ytorna är målade på ett sätt som anger trämaterial. På borden finns uppslagna böck- er, pennor och skolväskor. Bakom och bredvid borden framträder delar av stolar. Övriga manifesta tecken är människor varav två ses bakifrån, elva ses framifrån och två ses från sidan.

Från bildens nedre kant och mitt i bilden finns en mörkmålad gestalt. Denna person är framställd som en siluett. Kläder och hår är svarta medan armarna är omålade. Den vänstra armen hänger rakt ner medan den högra är uppåtriktad. På denna arm finns ock- så ett armband och ett finger pekar uppåt. Vid och på borden finns gestalter/elever, vilka alla till skillnad från den ovan nämnda, är målade i starka och klara färger. Bordens placering visas i perspek- tiv och delar av väggar och golv, vilket ger rummet djup och gör att vi som betraktar ser bilden något från ovan, som i ett fågelper- spektiv.

De på denotationsplanet beskrivna deltecknen och teckenkedjor- na kan på konnotationsplanet uppfattas som en bild över ett klass- rum, vilket bland annat det metonymiska tecknet för svarta tavlan på den vänstra väggen är bildkod för. I skolsalens bortre vägg finns tre fönster, där himmel och del av hustak syns. Vid de tre borden sitter elever och framför dem står läraren som visas bakifrån. I bil- dens nedre högra hörn står Det kan bli lite tråkigt ibland… vilket är ett betydelsbärande tecken för tolkningen av bilden. Onomato- poetiska tecken för sömn (zzz)är tecknade vid nio av eleverna, vil- ka också är positionerade som sovande, vilande eller passiva vid det nedre bordet. Ytterst till vänster på det främre bordet och mitt- bordet finns också två sovande elever. En elev vid nedre bordet har dragit fram en stol, som syns vid högra sidan av bordet, för att vila fötterna på när han/hon sover lutande mot sin bänkkamrat.

En elev placerad näst längst ut till vänster vid mittbordet sitter med ben och fötter på bordet. Eleven har blått hår och är klädd i blå tröja och mörka byxor. På tröjan finns de verbala tecknen

AC/DC, vilket är namnet på en känd hårdrockgrupp. På bordet framför honom finns en stor väska som är gul och röd och place- rad mellan honom och nästa elev, som är en pojke klädd i röd trö- ja. Denne pojke sitter rak i ryggen, har rött hår och tydliga runda glasögon. Del av benen syns på golvet under bordet. På bordet framför honom ligger en uppslagen bok och han räcker upp sin vänstra hand i en gest, som innebär att han vill ha kontakt med lä- raren. Eleven är centralt placerad mitt i bildens skärningspunkt. Det finns i bilden ytterligare en elev som räcker upp handen, en flicka klädd i ljusblå tröja och med gult hår. I likhet med eleven med glasögonen är hennes blick riktad mot läraren. Hon håller sin högra hand på bordet medan den vänstra hålls rakt upp med arm- bågen på bordet. Hon vilar därmed armen samtidigt som hon hål- ler upp den i den för skolmiljön kända gesten/koden när man kan frågan som läraren ställt eller vill fråga om något som man inte förstått. Framför henne finns en uppslagen bok.

Två elever har kontakt med varandra över bordsgränserna. Den ena är visad bakifrån. Hon är klädd i svart tröja och har en gul flä- ta som hänger en bit ner på ryggen. Hon sitter vid det främre bor- det. Vid högra kanten på mittbordet sitter en elev iklädd röd tröja och sträcker fram armen mot flickan med gul fläta som sitter mitt- emot. Denne pojke har mörk hudfärg, vilket skiljer honom från alla övriga elever i klassen. Vid mittbordet något till höger om mit- ten sitter en mycket liten elev.

Flera teckenkedjor anger att eleverna intagit olika positioner vid de tre borden. Flera elever omges av onomatopoetiska tecken för sömn, vilket tillsammans med deras kroppsställning och gester för- stärker intrycket av att de är trötta eller uttråkade. Två elever är bara intresserade av varandra medan de som sitter raka i ryggen och räcker upp handen positionerar sig som aktiva och intresserade elever. De flesta eleverna verkar i någon mening vara frånvarande. Detta sätt att uppträda är ett sätt att göra motstånd. Genom tydli- ga manifesta deltecken för frisyrer och kläder visar bilden på en mångfald ur ungdomskulturen. Blått hår, rött hår, punkfrisyr och långt gult hår är exempel på detta. Att en elev har brun hudfärg och en elev är intresserad av hårdrock är ytterligare exempel på att ”alla elever i en skolklass är olika”.

Beroende på bildens komposition ser vi som betraktar bilden lä- raren bakifrån och eleverna framifrån. Denna positionering av lä- raren gör att vi kan identifiera oss med läraren, som står och tittar på eleverna, medan eleverna (de som är vakna) betraktar oss och läraren.

Lektionen är bara intressant för ett fåtal och läraren ser inte res- ten av eleverna, trots att de på olika sätt försöker få uppmärksam- het. Samtidigt som tiden står stilla i detta klassrum, är det så trå- kigt att merparten somnat. Detta är också ett överdrivet och iro- niskt sätt att skildra en lektion. Om man är ointresserad eller om lärarens undervisning inte är intressant kan det bli lite tråkigt. Re- lationen mellan eleverna är fysisk mellan några som sitter bredvid varandra och mellan dem som söker varandras händer. Relationen mellan läraren och eleverna utgörs endast av dem som hon har ögonkontakt med, vilket är de som räcker upp handen och pojken med fötterna på bordet. Samtliga elever är gestaltade på ett mycket färggrant och detaljrikt sätt medan läraren är helt svart och ses bakifrån. Fönstren på den bakre väggen visar på att denna skolsal finns i ett sammanhang. Fönstren associerar jag också till ett liv

utanför skolan eller en utgång. Eleverna och fönstren bildar en

kromatisk teckenkedja medan läraren är relaterad till svarta tavlan. Mitt intresse riktas särskilt mot den lilla, nersjunkna knappt synli- ga flickan som sitter centralt i bilden vid mittbordet. Vill hon inte bli sedd eller är hon liten till växten eller symboliseras det att hon inte är sedd?

Läraren är gestaltad både som synlig och osynlig (bakifrån och svart) person. Detta visar på avståndet mellan eleverna och läraren. Bilden uttrycker och markerar också elevers identitetsskapande på ett tydligt sätt medan lärarens identitet inte visas. Eleverna repre- senterar också en värld som är främmande för läraren vilket bland annat kommer till uttryck i elevernas klädsel, frisyrer, kroppsspråk och andra attribut från ungdomskulturen. Medan vissa elever sam- spelar med läraren visar resten på motspel (Fuglestad, 1993; Hans- son, 2002). I denna bild finns exempel som visar på inslag av po- pulärkulturen. Tecknen för sömn (zzz) är ett sådant. I fysisk be- märkelse är läraren och eleverna nära varandra, men bilden visar på stor distans dem emellan. Även om det finns en överdriven ton i

bilden är detta förmodligen en bild som är lätt att känna igen och identifiera sig med, både som elev och som lärare.

Bild 18: ”Klassrumsliv”

Bild 18, ”Klassrumsliv”

Bildens denotativa nivå består av en blå yta. Inga tecken anger rumslighet förutom att hela ytan är ojämnt och ”flammigt” färg- lagd. Att inte definiera deltecken för rumsbildning utan att ”lägga” ut berättelsen på bildytan förekommer ofta i yngre barns bilder. Olika deltecken bildar två rader som är horisontellt lagda över den blå ytan. Dessa manifesta tecken är bord eller bänkar som är sam- mansatta två och två och de bildar dessutom två rader bord som är placerade på bildytan. Det finns också stolar. Vid de bord som är närmast papperets nedre kant finns fyra stolar varav en är omkull- kastad. Flera manifesta tecken utgörs av gestalter/elever.

På det första bordet (mot papperets vänstra kant) har en elev klättrat upp och slår en annan elev, som ramlat ner mot golvet, med en linjal. På bänken bredvid promenerar en elev uppe på bor- det. Bredvid denne på bordet finns en bandspelare. Vid bordet som

finns nära papperets övre kant sitter två elever inbegripna i ett ges- tikulerande samtal och vid bordet till höger i bild har en elev som- nat och en annan elev har gömt sig under bordet. Samtliga elever har kläder i starka färger som blått, grönt, gult och rött. I bildens övre kant och mitt i bilden hänger en blå lampskärm.

Bilden har inga tecken som visar golv, tak och väggar. Istället ”flyter” samtliga deltecken såsom elever, bord och stolar på en ljust blå målad yta. På konnotationsnivån kan detta tolkas som att bilden ger uttryck för fart, aktivitet och icke-kontroll i ett klass- rum. Inget i bilden ger uttryck för om det är rast eller lektion. En elev har somnat och de andra utför olika aktiviteter som för de flesta skulle kunna definieras som kaos. Likheterna med den förra bilden (bild 17) är påtagliga. Men det finns också skillnader. Det är en lärarlös lektion och i denna klassrumssituation har eleverna ta- git makten och tagit egna pauser. Det är farten, aktiviteten och att det flyter som utgör skillnaden mot den förra bilden som gjorts av en betydligt äldre elev.

Nedan visar jag exempel från andra lektioner och klassrum. Här finns väntan på att lektionen ska ta slut och drömmar om världen utanför skolan (bild 19–22).

Bild 21: ”Elev drömmer sig bort”

Bild 22: ”Andra tankar”