Före och efter skoldagen

Äldre skolelever har ofta berättat i bilderna om läxläsning, att plugga till prov, prata med skolkompisar, åka skolbuss och fritids- aktiviteter efter skolans slut. Det finns också bildexempel på tankar före och efter skoldagen som berättar om hur skolan ockuperar den fria tiden. Nedan analyseras bild 33 och bild 34, som förts till denna kategori.

Bild 33: Min skolväg

Bild 33, Min skolväg

I bildens centrum finns ett manifest tecken för cykel/moped. Den är placerad i perspektiv så att det främre hjulet är något större än det bakre, vilket förstärker mopedens körriktning mot oss. På mope- den sitter en pojke klädd i kortärmad tröja, byxor och skor. Hans hår är tecknat med raka streck i horisontell riktning. Från pojkens

mun finns en tankebubbla, med de verbala tecknen Fortare, forta-

re. Från fordonet finns streck eller linjer som möts i en punkt långt bak i horisonten i riktning mot en annan person. Denna är tecknad med en arm uppåt och en nedåt, med ett ben sträckt och ett ben bakåt. Personen är således framställd springande och har genom de tecknade deltecknen för streck kontakt med mopedisten. Denna person befinner sig inte på körbanan och det gör inte heller mope- disten.

Bredvid mopedisten och till vänster i bilden finns en bil med två personer i. Dessa har blickar och huvuden riktade mot pojken på mopeden. I deras ansikten finns deltecken för snedställda ögon och upp- och nedvända munnar vari tandraderna syns. I bildens vänst-

ra hörn står texten ”Min skolväg” med en linje under. Deltecken

för körbana och trottoar/cykelbana är markerade genom manifesta deltecken. Här finns i bildens främre kant, placerat direkt på trot- toarens kant, ytterligare ett betydelsebärande deltecken, nämligen ett trafikmärke. Trafikmärket har rund form, vilket innebär för- bud, och med ett snett streck över en symbol av en cykel/moped.

På det konnotativa planet erbjuds flera tolkningsmöjligheter. Linjerna bakom mopeden och under hjulet tolkar jag som fart- streck, vanliga inom serieteckningsgenren. Dessa deltecken till- sammans med mopedistens hår och pratbubblan ger en teckenked- ja, som jag tolkar som att pojken på mopeden kör väldigt fort och tänker, vilket framgår av ”pratbubblan”, att han måste köra ännu fortare. Pojken med mopeden kör på trottoaren, vilket visas genom att trottoarkanten är markerad mot gatan och att mopedisten är i färd med att köra över den svängda trottoarkanten ut på gatan.

Bilisten som kör bredvid blir väldigt arg på honom, vilket visas i ansiktsuttrycket på dem som sitter i bilen, vilket bland annat sättet att teckna tandraderna i munnen visar. Mannen längst bak i bil- den, som har en springande position, är också arg vilket framgår av hans gestik och han kastar grus eller stenar efter den alldeles för fort körande mopedisten. Denne har så bråttom att han struntar i trafikmärken och hur och var man får köra. Helhetstecknet ger mig associationer till att eleven är sent ute, kanske kommer han för sent till skolan. Det visar också på att mopeden är viktig i bilden eftersom den är mycket detaljerad och vältecknad samt placerad mitt i bildens centrum. Mopeden ger styrka och makt och möjlig- het att köra ifrån bilisten och den arge mannen.

Eleven visar på flera sätt motstånd, dels genom att köra väldigt fort, dels genom att bryta mot trafikreglerna. Trafikmärke är ett entydigt eller renodlat tecken till skillnad mot de flesta andra bilder som är mångtydiga. I bilden finns exempel på att media och popu- lärkultur ingår i elevers repertoar när det gäller bildkommunika- tion (se t.ex. Pedersen, 1991).

Bild 34, I sista minuten

Bilden ovan är gjord av en 15-årig flicka. Bilden består av två delar som är relaterade till varandra och utgör en diptyk. De båda bil- derna är vertikalt uppmonterade på svart kartong. På den denota- tiva nivån (betecknande) finns på den övre bilden (delen) en gestalt som visas bakifrån med mörkgrön tröja, blå byxor och mörkbrunt hår som når till axlarna. Ljusgula små deltecken, syns på var sida tröjan vid armbågarna. Ett turkosfärgat fält som har en triangulär form, vars yttre kant är ”taggig” omger gestalten. Resten av pap- persytan är målad i ockrafärg och är täckt av runda eller äggfor- made deltecken. I alla dessa finns placerade två mörka prickar som ibland är omgivna av röda ringar. De är 52 till antalet och bildar enyttre kontext till flickan.

På konnotationsplanet består denna bild av en flicka som är vi- sad bakifrån. Hon tittar neråt i en bok (gula deltecken) som om hon läser upp något. De 52 runda deltecknen är 52 ansikten varav fyra bär glasögon. De är alla riktade så att de tittar eller stirrar på flickan. Ansiktena saknar kroppar och utgör en anonym massa.

På den nedre bilden (delen) är den högra tredjedelen av pappers- ytan svartmålad och här finns en ljusgul halvmåne. Den vänstra de- len av bilden har gråbrun bakgrundsfärg. Centralt på denna bildyta finns en gul triangulär form vars nedre del mot basen är brun. Tri- angelns spets är mörkblå. Till höger om denna finns ett vitt, runt deltecken för väggklocka. Det finns små svarta deltecken på den runda klockan samt två deltecken för visare. Visarna anger tiden till klockan ett. I det gula fältets mitt finns en gestalt som sitter vid ett brunt bord. Gestalten visas framifrån och är klädd i mörkblå byxor, ljusblå tröja med långa ärmar och svarta stövlar eller strumpor. Händerna omsluter huvudet och ögonen stirrar rakt fram mot oss som betraktar bilden. På varje sida om personen finns staplar med böcker. På böckernas ryggar finns verbala teck- en. Nederst på den svarta kartong, som de två delarna är monte- rade på, finns ett litet vitt deltecken. Här finns titeln på bilden ned- skriven genom det verbala deltecknet.

De dominanta deltecknen är framförallt de kromatiska. Den gula ytan med 52 runda deltecken på övre delbilden och det triangulära mindre deltecknet på den undre tillsammans med månskivan utgör en stark manifest kromatisk teckenkedja.

Den denotativa beskrivning som jag gjort ovan kan på konnota- tionsplanet tolkas som att diptyken visar att det är en och samma flicka i olika positioner. På den nedre bilddelen finns en flicka, som är klädd i likadana byxor som flickan på den övre bilddelen har. Färgen på tröjorna skiljer sig åt vilket jag tolkar som att flickorna visas under olika tider och i olika situationer. Hon sitter vid ett bord under en lampas mycket starka sken, vilket den kraftigt gula färgen anger. På varje sida om henne finns boktravar, som jag tol- kar som skolböcker, och händerna håller hon om huvudet. Ögonen stirrar framåt. Dessa boktravar, månen, tiden som klockan visar, ljusskenet från lampan mot den mörka bakgrunden tolkar jag som en teckenkedja som visar en flicka som sitter uppe sent på natten, klockan är ett, och hon har många böcker som ska läsas. Gesten med händerna kring huvudet och de vidöppna ögonen förstärker denna tolkning.

Utifrån den övre bilddelens denotationer kan dessa konnoteras som att flickan som ses bakifrån och står och läser ur en bok fram- för en publik. Boken konnoteras av de små ljusgula deltecken som finns på båda sidor om henne. Hon är något framåtböjd vilket gör att tolkningen att hon läser ur en bok kan göras. Hela hennes figur omges av ett starkt blått deltecken, som är formerad med en ”tag- gig” kant (jfr serietecknargenren). Detta sätts mot den starkt gula bakgrunden där 52 huvuden ses. Dessa huvuden är vita med svarta ögon. Tre av dem har glasögon varav en har röda glasögonbågar och de andra blå och svarta. Dessa huvuden är klotformade och svävar fritt på den gula ytan, dock har de ”blickarna” riktade mot den uppläsande flickan.

Utifrån min erfarenhet, både som elev och som lärare, tolkar jag denna diptyk (tvådelad bild) och de associationer jag får utifrån de diskurser jag är inskriven i. Det är sent på natten vilket klockans visare och månen visar. Bilden berättar om en skolelev som sitter uppe på natten och pluggar till ett föredrag, läxa eller till prov. Hon är ute i sista minuten vilket den medföljande rubriken visar. De 52 stirrande huvudformationerna tolkar jag som kontrolleran- de, bevakande, bedömande och kanske fördömande personer för vilka hon ska framföra sitt föredrag eller läxa. Finns det kanske 52 lärare på hennes skola, som hon upplever stirrar på henne, eller är det också skolkamrater? Stress, rädsla och tidspress visas genom de

olika tidsangivelserna, uttrycket i flickans ögon och händernas och armarnas gestik. Endast ett fåtal färger används och dessa går igen och sammanbinder de båda bilderna som diptyken består av. Detta sätt att använda mycket starka uttryck ger bilden en mycket upp- fordrande och väckande efterklang. Färg och form bidrar tillsam- mans med den verbala texten till att bilden blir övertygande och påträngande.

Nedan visas exempel på andra bilder som visar vad som sker före och efter skolan (bild 35–38).

Bild 36: ”Hemma efter skolan”

Bild 37: Före och efter skolan