Skoldagen och skolans organisation

Indelningen av skoldagen och skoltiden är ett återkommande tema i elevbilderna från olika åldersgrupper. Bilder med almanackor, scheman, filofaxer och klockor i varierande utförande är alla mani- festa uttryck för tidens betydelse i skolan och även tecken som an- ger när man ska vara i skolan och när lektioner börjar och slutar. Dessa tidsmarkörer är mätinstrument och hjälpmedel som rutar in dagen och gör att både lärare och elever kan vara punktliga och hålla tiden. Skolans utformning är ju inte av naturen given, utan är en konstruktion, en ”social artefakt”, där man i enlighet med tradi- tionen försöker samla undervisningen i vissa rum under vissa tim- mar. Denna organisation har lärare och elever ofta svårt att påver- ka. Raster, lektioner, lov och terminer är exempel på ramar som

lärandet är organiserat inom. Bilder på detta förekommer i den ak- tuella kategorin.

Nedan visar jag först en näranalys av en uppslagen filofax (bild 7) som en gymnasieelev gjort och därefter visas en enklare analys av en bild som en nioårig elev gjort (bild 8).

Bild 7: ”Filofaxen”

Bild 7, ”Filofaxen”

Centralt placerad på bildytan finns ett rektangulärt brunfärgat del- tecken för ram. Ramens horisontella delar är betydligt tunnare än de två vertikala. På insidan av ramens horisontella sidor finns del- tecken i rött, grönt, gult och blått. I den bruna ramen finns flera andra deltecken såsom ett streck mitt i ramen som delar denna yta i två lika delar, sex tvärgående deltecken vilka är fördelade tre och tre och sitter i två grupper samt tvärgående linjer av varierande tjocklek på båda sidor om mittstrecket. Här finns också verbala tecken i form av siffror och skriven text. De vertikala deltecknen i mitten är uppdelade i två grupper och anger att det är en öppen

bok som sammanbinds som en ringpärm. Följande verbala tecken

kan uppfattas: Överst på den vänstra sidan i boken läser jag Au-

gusti 1994, vecka 35, och på motstående sida vecka 35, Augusti 1994. Andra verbala tecken som finns är 18 augusti Ma PROV kap 1í6, Hi 206í220, 19 augusti Fil läxförhör (prov), Ty glosor osv. ”23 augusti” är skriven med röd färg (symboliserar helgdag), TY PROV (må) PLUGGA. Dessa olika relaterade deltecken bildar syntagmatiska teckenkedjor, som visar att detta är en uppslagen kalender, en s.k. filofax som omges av en brun pärm med marke- ringar i olika färger. I kalendern kan jag läsa att det är i slutet av augusti och texten berör dels skolarbete men också aktiviteter utanför skolan. Runt detta dominerande tecken finns flera kvadra- tiska och rektangulära tecken placerade. Tre av dessa är delvis dol- da under filofaxen.

I papperets vänstra hörn, delvis skymd av filofaxen, finns ett vitt rektangulärt deltecken med svarta, tunna horisontella linjer, verba- la deltecken för siffror och ord samt ett vertikalt grönt delteck- en/streck i dess mitt. Tecknet är framställt med blyertspenna och är representation för en plusgiroblankett. De övre hörnen är ”av- huggna”, dvs. de ligger utanför papperet och är därmed ett meto- nymiskt tecken. Över plusgiroblanketten finns ytterligare ett litet rektangulärt kort, vars övre del är svart och på den nedre vita de-

len kan man läsa MATKORT Nr 0384.

Till höger i bildens övre kant finns ett långt, spetsigt och smalt tecken som är svagt gulfärgat. Tecknets spets är svart och tangerar precis det förra rektangulära tecknets ena hörn.

Två små kvadratiska bilder finns placerade på bildytans högra sida. En bild ligger delvis under filofaxen, medan den andra precis tangerar filofaxens nedre högra hörn. Dessa bilder är detaljrikt tecknade med blyerts och svagt laverade. En vit kant omger varje bild. Delvis dolt under filofaxens nedre vänstra hörn finns den tredje med blyerts tecknade bilden. Denna är något större än de två övriga och har rektangulär form. Plusgiroblankettens nedre vänstra hörn tangerar denna bilds övre vänstra hörn.

De tre bilderna som omger det dominerande tecknet, filofaxen,

kan på denotationsplanet beskrivas som: Bilden i högra övre hör-

net består av del av ett rum vilket definieras genom tunna svarta

papper eller bok. Överkropp av en gestalt syns sittande bakom bordet iklädd vantar, halsduk, tröja och mössa. Den ena handen håller en penna och skriver på papperet medan huvudet vilar i den andra handen. Ytterligare deltecken för del av människa klädd i mössa syns bakom den förra. Den nedre bilden i höger hörn består också av ett hörn av ett rum. I detta hörn finns en ryggsäck place- rad. Ryggsäcken är öppen och delar av en pärm och två böcker sticker upp.

Även den tredje bilden, som är placerad i bildytans nedre vänstra

hörn och är rektangulär, består också av konstruktion av rum. På

väggen längst bak i rummet finns en rektangulär tavla täckt med pilar, siffror och andra verbala deltecken. Framför denna tavla är deltecken för bord/kateder tecknat i perspektiv och främst i bilden finns ytterligare del av bord som på grund av dess rombform anger djup i bilden. På detta bord finns ett randigt anteckningsblock prytt med ett stort frågetecken. Bredvid detta finns deltecken för radergummi och penna placerade. Bredvid katedern och vänd mot svarta tavlan står en mänsklig gestalt. Denne är tecknad från sidan, har vita ben och mörkgrå tröja och pekar med sin högra arm mot de verbala tecknen på tavlan.

Bildens inre kontext består av uppslagen kalender/filofax som omges av tre blyertstecknade bilder, en plusgiroblankett, en gul penna och ett matkort. Alla dessa deltecken har på denotationspla- net beröring eller kontakt med varandra.

På konnotationsplanet kan dessa tecknade små bilder som omger filofaxen tolkas som att det sitter två flickor i ett klassrum. Den främreförsöker skriva något i anteckningsblocket men det är svårt eftersom hon har tjocka tumvantar på. Hon stöder huvudet i den ena handen vilket uttrycker trötthet eller möda. De två eleverna är klädda i mössa och halsduk vilket konnoterar att det i någon me-

ning är kallt. Att ha tumvantar kan också tolkas som symbol för

etthinder att kunna skriva.

Den andra bilden visar en ryggsäck som är fullpackad med

böcker, vilket konnoterar mycket läxor. Den tredje bilden konno-

terar de ovan beskrivna deltecknen som ett klassrum med en un- dervisande lärare framme vid svarta tavlan. Vid bordet sitter ingen elev, utan här är ett anteckningsblock placerat med ett stort fråge- tecken på ovansidan. Läraren står och undervisar inför en tom

bänk.Frågetecknet på anteckningsblocket kan tolkas som negation

och symbol för jag förstår ingenting.

Min tolkning av denna bild är att alla föremålen ligger på ett bord och allt visas genom ett uppifrånperspektiv. Filofaxen är det dominerande tecknet och de små bilderna uppfattar jag som kom- plement eller som kommentarer till texten i den uppslagna filofax- en. Dessa bilder har nära kontakt med filofaxen, vilket visas genom att de tangerar eller överlappar varandra, men de har också kon- takt till elevens liv i och utanför skolan. Jämfört med filofaxen är de små och genom den vita kant som omger dem har de ett uttryck som äldre tiders fotografier. Filofaxen är fullskriven av allt som eleven ska göra under veckan, både i skolan och på fritiden. Jag tolkar de tecknade bilderna som att eleven vill visualisera eller illu- strera vad som står i verbaltexten, vilket också visar på innehålls- närhet. Alla föremål i bilden visar att eleven har mycket att göra i skolan. Kalendern är fullskriven och ryggsäcken är fullpackad av böcker. På svarta tavlan visar läraren så svåra saker att eleven inte förstår och i klassrummet sitter hon och får skrivkramp med mös- san på. En plusgiroblankett visar att 750 kronor ska betalas. Längst ner i högra hörnet av den vita pappersytan står det Ulrika, vilket gör att jag förstår att det är en flicka som gjort bilden.

Elevens svar på min fråga hur är det att vara elev är att det är fullspäckat med prov och läxor. Till och med under helgen arbetar hon med skolarbete. Jag uppfattar att de olika tingen runt denna filofax är representationer av olika tankar kring hennes vardag. Genom att visa dessa bilder, hur läraren undervisar ”ett frågeteck- en”, hur ryggsäcken ser ut och hur kallt det är i klassrummet bildar de en kontext till den skrivna texten i filofaxen som kompletterar och förstärker dess innehåll. De blir inte bara en illustration utan också ett komplement i bildkommunikationen, för att vi bättre ska kunna förstå. Hennes vardag består inte bara av att läsa till prov, utan också i att betala räkningar. Jag tolkar bilden så att de olika tecknen är representationer för ett aktivt, stressigt och tidsreglerat liv för en skolelev i gymnasiet. Genom att noggrant skriva allt som ska göras i en kalender/filofax kan känslan av kontroll över tiden upprätthållas – tiden som annars är utom elevens kontroll och in- flytande och som även ockuperar fritiden.

Nedan visar jag ett bildexempel på hur en nioårig elev skildrat skolans organisation.

Bild 8: ”Skoltårtan”

Bild 8, ”Skoltårtan”

En cirkelrund bild utgör helhetstecknet, som omges av en vit kon- text. Detta runda tecken är indelat i åtta lika stora segment. Två av dessa segment är gula, två är bruna och de övriga är blå och svarta.

I övre kanten på varje segment finns de verbala tecknen: Slöjd,

Matte, Musik, Historia, Miljöutställning, Bild, Idrott och Rhen. För att kunna läsa dessa verbala tecken är det nödvändigt att snur- ra på bilden. I de beskrivna segmenten finns olika symboler, som representerar olika skolämnen (t.ex. såg och symaskin i slöjdfältet, vindkraftverk i miljöutställningsfältet, en fiol och en trumpet i segmentet för musik, en del av idrottssal i idrottsfältet och ett teck-

en som kan tolkas som bord med en skulptur för benämningen bild, böcker för historia och matte). I varje segment finns också ett delltecken, ansikte, som på konnotationsnivån kan tolkas som ”ut- värderingsansikte”, vilket visas genom att munnarna i dessa ansik- ten har antingen en nedåtböjd form eller en uppåtböjd form – ett symboliskt tecken för att något är ”roligt/bra” och ”trå- kigt/dåligt”.

Denna bild ger mig associationer till ett lyckohjul eller en kost- cirkel. I klassrum för yngre elever har jag ofta sett att det hänger denna typ av planscher. I klassrumskontexten är det troligt att ele- ven har inspirerats och påverkats av just sådana planscher (jfr Køhler, 1991). Jag ser också detta sätt att visualisera som ett sätt att utvärdera skoldagen eller skolveckans innehåll. Av denna bild kan jag lära mig att eleven tycker det är roligt med slöjd, musik, bild och idrott, men det är tråkigt med historia och att arbeta med miljöutställningen.

Eleven har använt både visuella och verbala tecken för att för- tydliga. Till exempel står det såväl SLÖJD med bokstäver som en symaskin och såg tecknat. Symbolerna och de verbala tecknen kompletterar och är här likvärdiga som betydelse. Yngre barn blandar ofta bild och text och använder det skrivna språket för att förstärka det som kommuniceras i bild (Björn, 1997; Lind & Åsén, 1999). I denna bild har framförallt bild som symbol använts.

Nedan kompletterar jag denna kategori med ytterligare tre ex- empel (bild 9–11).

Bild 11: Flicka i klockan