ARF och dess nätverk

Inom ARF utgör nätverket kärnan i organisationen. Arrangörsgruppen som består av representanter från olika föreningar och enskilda individer, är verksamma hela året med planering och nätverket står på så vis för kontinuitet. Under de antirasistiska filmdagarna knyts också ett flertal funktionärer till verksamheten. Dessa kommer delvis från de organisatio- ner som är representerade i arrangörsgruppen, men också från andra håll. T.ex. ställer kompisar till arrangörerna upp och personer som inte har tid att vara med i planeringsprocessen hjälper till vid genomförandet. Kring de antirasistiska filmdagarna samlas ett större tillfälligt nätverk av indivi- der. I mindre skala finns det på så vis en likhet med det som Peterson kall- lar regnbågskoalitioner (Peterson 1995:17ff). Nätverket agerar gemen- samt i sakfrågan, antirasism, under kortare perioder och är en förutsätt- ning för att ARF:s verksamhet ska kunna genomföras. En av arrangörerna berättar om nätverkskaraktären på engagemanget i ARF på följande sätt:

Jag ser ju att folk engagerar sig under en period och sedan faller ifrån och det är min erfarenhet av föreningsarbete över huvud taget. Jag ser också att det alltid är ett problem för vem som än är projektledare att få de här arbets- grupperna att fungera under året, alltså i perioden mellan [de antirasistiska filmdagarna, förf. anm.]. Det lättaste är ju att engagera funktionärerna just när det händer. Jag tror ändå att det är viktigt att hålla kvar den här kon- struktionen. Den är ju tungrodd […] och de som är anställda […] måste ju hela tiden förankra det de gör hos arrangörsgruppen. […] Jag tror att det positiva i det, även om de är tungrott, det är att det bildas ett starkare nät- verk och att själva botten i det här är att de som jobbar ideellt påverkar de anställda som har lön för sin arbetstid. […] Det här jobbet handlar om det personliga engagemanget oberoende av om du jobbar ideellt eller är an- ställd. Jag är inte säker på att det hade varit alls likadant ifall man hade varit en grupp anställda.

I citatet lyfts flera aspekter av engagemanget i ARF. Det finns på olika ni- våer och somliga är tillfälliga funktionärer, medan arrangörerna planerar verksamheten kontinuerligt. Projektledare driver det löpande arbetet. Ge- mensamt skapas ett nätverk mellan dessa nivåer som driver filmdagarna framåt. Att människor går ut och in ur nätverk är en del av de ideella vill- koren, under perioden mellan de årliga filmdagarna svalnar engagemang- et för att blomma upp igen året därpå. Nätverksformen skapar kontinui-

tet och gör att det är lätt för individer att engagera sig kortare eller längre perioder utifrån egna preferenser och möjligheter, eller som en arrangör uttrycker det:

Redan innan ARF bildades har jag varit mer utomlands än hemma i Sverige så därför blir det ju lite till och från, men de ser glada ut och accepterar när jag kommer och då dyker jag upp i projektgrupper eller i arrangörsgruppen och så vidare.

Det är över huvud taget påtagligt i intervjumaterialet att många infor- manter har en stark åsikt om organisationsformen och värnar om den de- mokratiska grund som ARF vilar på. Det personliga engagemanget och den platta organisationsstrukturen är en stor del av ARF och jag vill knyta detta till det resonemangen om kollektiv identitet (se 7.2.3 Kollektiv iden- titet). Att arrangörsgruppen arbetar utifrån principen en person, en röst och att verksamheten drivs på en demokratisk grund handlar också om ARF:s identitet och är en viktig del av dess självbild. Den kollektiva iden- titeten som sociologen Alberto Melucci beskriver, handlar bl.a. om hur aktörerna beräknar kostnader och vinster utav sitt engagemang. I detta sammanhang lyfter Melucci fram att den kollektiva identiteten är en pro- cess där aktörerna producerar gemensamma kunskapsramar (Melucci 1989/1991:50). I ARF är arbetet i arrangörsgruppen delvis ”tungrott” en- ligt en av de tidigare citerade informanterna ovan och flera informanter har använt en liknande terminologi. Det tar tid och kraft att förankra alla beslut i arrangörsgruppen och att organisationen därmed inte är så effek- tiv som den skulle kunna vara, har bitvis ifrågasatts. En projektledare be- rättar om det:

Vi träffade en representant från Malmö kulturstöd som är en av dem som beviljar pengar från Malmö stad. Representanten antydde att där var en del som höjde sina röster, just för att de tyckte att det verkar lite rörigt det här med att ha de ideella organisationerna och nätverksarbetet och de ifrågasat- te väl det. Det är klart att det kan ju få till resultat att det blir lite rörigt eller att processen blir lite rörig eller så. Men som sagt, det sa vi till representan- ten också att det sättet, vi ser det som en styrka. Det kan vara lite svårt att jobba med det, men samtidigt är det jätteviktigt för oss.

Citatet speglar den kraft som många informanter uppvisat då de beskrivit organisationsformen. Det framgår att vinsterna med att ha kvar den de- mokratiska strukturen är större än kostnaderna. Kostnaden är en tröghet i organisationen, men vinsten är en demokratisk plattform, där allas rös- ter är lika mycket värda och besluten får en gedigen förankring i nätver-

ket. Det är en stor del av den kollektiva identiteten kring ARF och en av projektledarna beskriver det frivilliga engagemanget så här:

Jag tycker att det är en otroligt viktig del av ARF. Jag tycker att om det inte finns en ideell grupp som har en, om man ska använda ordet makt, så tycker jag att då försvinner ARF-själen. Därför att ARF är inte bara en filmfestival, en temafestival så som vilken festival som helst. Dels så tror jag att många människor tänker mycket bättre än en person, vilket det ofta blir om det ba- ra är professionella. Sedan är också tanken bakom ARF att de här diskussio- nerna som förs i arrangörsgruppen också ska föras ut i olika organisationer i andra sammanhang för att slå rot i större delen av befolkningen. Det har inte en person möjlighet att göra.

Den kollektiva identiteten ligger i den demokratiska grunden och flera in- formanter lyfter fram den som en positiv och viktig del av ARF. Informan- ten ovan väcker ytterligare en aspekt kring nätverkande, nämligen att det är ett sätt att sprida den antirasistiska kunskapen och förmedla ARF:s vi- sion i vidare kretsar. Nätverken fungerar på så sätt både som bärare av

kunskap, kunskapsspridare och som mottagare av kunskap kring antira-

sism. Jag menar att det tangerar vad Melucci beskriver som att den ge- mensamma kunskapsramen sprids i nätverket. Den gemensamma kun- skapsramen, som i ARF:s fall är starkt knuten till organisationens demo- kratiska form, blir en del av det som diskuterades tidigare i termer av den kollektiva identitetens implicita och explicita nivå. Sociologen Erika An- dersson lyfter fram att den implicita nivån är en bredare samhällskritik som kan variera mellan olika antirasistiska grupperingar (Andersson 1994:18f). ARF:s betoning av demokratiska strukturer där alla röster är lika mycket värda blir en del av deras implicita budskap. Nätverket inom ARF och den demokratiska formen är således inte bara organisatoriska förutsättningar för ARF, utan också en central del av ARF:s självbild och den kollektiva identiteten inom organisationen.