Arm i arm finansierades med medel från Allmänna arvsfonden och för att organisationer, stiftelser eller liknande ska kunna erhålla medel därifrån måste de uppfylla vissa kriterier. På Allmänna arvsfondens hemsida finns en genomgång av de generella förutsättningar som föreligger. Bland dessa framkommer bland annat att ur Allmänna arvsfonden fördelas medel till
ideella organisationer eller föreningar och undantagsvis till t.ex. kommu-
nal verksamhet. Det sker endast om kommunen samarbetar med en ideell verksamhet. Vidare framgår att nystartade organisationer ej kan erhålla
medel. Med andra ord krävs en viss stabilitet och långsiktighet hos den
organisation som söker medel och den ska redan ha en befintlig verksam- het. Den aktivitet organisationen söker medel till får inte vara en enstaka företeelse som t.ex. en studieresa eller konferens, men ej heller vara en del av organisationens ordinarie aktiviteter. Istället betonas att nyskapande och utvecklande verksamheter är förutsättningar för att erhålla medel (Allmänna arvsfonden 2007a). Vidare finns en blankett med anvisningar för ansökan om projektstöd på Allmänna arvsfondens hemsida. Av denna framgår att en förening som söker projektstöd ska bifoga stadgar och pro- tokoll som visar styrelsens sammansättning och firmatecknare. Efter av- slutat projekt är organisationen skyldig att göra en egenutvärdering, en s.k. redovisning. Arvsfondsdelegationens kansli bistår med instruktioner kring vilka frågeställningar som projekten ska besvara i redovisningen. De formella kriterierna för att få medel regleras i lag (1994:243) om All- männa arvsfonden. Arbetsgruppens arbete med projekturvalet har också utgått från Allmänna arvsfondens villkor för projektstöd och enligt Slut-
rapport från arbetsgruppen Arm i arm – 4:e initiativet (2003) handlar vill-
koren om följande aspekter:
Allmänna arvsfonden har som syfte att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn och ungdomar samt personer med funktionshinder. För att få projektstöd ur fonden måste föreningen ha utvecklat en ny idé. Det kan handla om att pröva en ny metod, pröva en ny verksamhet eller vidare- utveckla en redan etablerad verksamhet i en ny riktning. Projektstöd får inte gå till ordinarie verksamhet. Betoningen på det nyskapande innebär också att det finns en viss förståelse för att alla projekt inte lyckas (Slutrapport från arbetsgruppen Arm i arm 4:e initiativet 2003:13).
Förutom dessa villkor från Allmänna arvsfonden har arbetsgruppen också använt sig av fyra kriterier som regeringen fattat beslut om. Dessa är inte lagstadgade utan utgör prioriteringar vid fördelning av medel från All- männa arvsfonden. Kriterierna lyder:
• Projekt som initieras och genomförs av ungdomar
• Projekt som innebär utveckling av nya metoder mot rasism, främ- lingsfientlighet, homofobi och diskriminering
• Projekt som bedöms ge långsiktiga effekter
• Projekt som innebär samarbete mellan olika föreningar och skolan eller kommunen (ibid.).
Ovanstående villkor och kriterier är alltså de utgångspunkter arbets- gruppen hade att förhålla sig till vid utdelningen av projektstöd och framför allt är det kriterierna som har utgjort ett riktmärke. Till de pro- jekt som sökte pengar utgick information om ovan nämnda kriterier. Flera av dessa är relativa till sin karaktär. Vad innebär det t.ex. att en metod är nyskapande? Vad utmärker en långsiktig effekt? Att kriterierna är relativa har bitvis utgjort ett problem för arbetsgruppen under urvals- processen och ledamöterna tycker att dessa har varit svåra att efterleva. I slutändan valdes de projekt som arbetsgruppen trodde hade goda möj- ligheter att genomföra den planerade verksamheten (för en utförlig dis- kussion om kriterierna och konsekvenserna av dessa se Utvärdering av Arm i arm – 4:e initiativet – Regeringens ungdomssatsning mot rasism, främlingsfientlighet, homofobi och diskriminering 2004:33ff). Ytterli- gare en aspekt av kriterierna är att homofobi inte nämndes vid det första ansökningstillfället som ett av de områden Arm i arm skulle arbeta mot, utan detta tillkom senare. Det är således utifrån dessa förutsättningar som lokala projekt kunde erhålla medel och de 45 projekt som bevilja- des bidrag har i någon mån levt upp till de angivna förutsättningarna och kriterierna.
Vad innebär dessa utgångspunkter för projekten i Arm i arm? En för- utsättning för att erhålla medel var att aktören ej var en nystartad fören- ing eller organisation. Det innebär att aktörerna i Arm i arm redan bedrev
verksamhet av något slag. En del arbetade redan tidigare med frågor som
på något vis kan relateras till rasism och därtill relaterad problematik, som t.ex. Röda Korsets Ungdomsförbund (RKUF) eller Riksorganisatio- nen Ungdom Mot Rasism (UMR). Andra aktörer hade ett annat fokus i sin ordinarie verksamhet, som t.ex. KFUM Basket, Härnösand eller Råby- Rekarne Friidrottsförening. Aktörerna skapades således inte utifrån sats- ningen, utan var självständiga föreningar eller organisationer med egna dagordningar. Då de erhöll projektmedel av satsningen Arm i arm, förde-
lades dock dessa med utgångspunkt i tidigare beskrivna förutsättningar och kriterier. Projekten som de antirasistiska aktörerna bedrev inom ra- men för Arm i arm, genomförs således utifrån fastlagda premisser. Följ- aktligen har de aktörer som beviljats medel för att driva projekt, endast kunnat erhålla detta utifrån exempelvis förutsättningen att de arbetar gentemot ungdomar och att ungdomar är delaktiga i planerandet och ge- nomförandet av projekten. Ett annat exempel är att de projekt som ge- nomförde samarbeten med andra aktörer, prioriterades av arbetsgruppen under urvalsprocessen, framför projekt som inte var delaktiga i någon form av samarbete.
Trots att Arm i arms syfte var att motverka rasism, främlingsfientlig- het, homofobi och diskriminering, fanns det inom ramen för satsningen inget enhetligt förhållningssätt till vad det innebar. Visserligen var ut- gångspunkten som tidigare nämnts En handlingsplan mot rasism, främ-
lingsfientlighet, homofobi och diskriminering (Regeringens skrivelse
2000/01:59) och arbetsgruppen hade vid urvalsprocessen till uppgift att utgå från den. I realiteten har handlingsplanen dock inte gett någon väg- ledning. Dokument är till sin karaktär övergripande och innefattar en ge- nomgång av insatser mot dessa problemområden internationellt och i Sverige, en situationsbeskrivning över läget i Sverige inklusive lagstiftning, samt förslag på hur insatserna kan vidareutvecklas. Problemområdena definieras inte uttryckligen. Det stod därför i praktiken varje projekt fritt att själv tolka vad t.ex. rasism innebär och välja vilket eller vilka av pro- blemområdena som de ville motverka. En konsekvens av det var att pro- jekten hade olika infallsvinklar på hur problematiken kan tolkas. Teore- tiskt går det att tala om att projekten var styrda utifrån att de skulle upp- fylla vissa kriterier och förutsättningar och arbeta mot vissa problemom- råden. Att tala om styrning är det dock få projekt som skulle identifiera sig med, det finns heller inga utsagor i det empiriska materialet som tyder på att projekten upplevt någon form av styrning. Inget projekt har gett ut- tryck för att styrning i Arm i arm skulle vara problematiskt – de flesta ut- trycker snarare motsatsen – att Arm i arm gett dem möjlighet att bedriva verksamheter de annars inte skulle ha haft möjlighet att finansiera. Jag återkommer till en fördjupad diskussion om styrning framöver (se 7.1.4 Styrningsprocesser och 8.2 Styrning och ställning).