Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. Kvinnor och män har i alla tider skapat historiska berättelser för att tolka verkligheten och påverka sin omgiv-ning. Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.343
Historia är relevant för att det förflutna inverkar på människans föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden och för att ”[e]tt historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid”.344 De tre tidsperspektiven förflutenhet, samtid och framtid genomsyrar formuleringarna, liksom begreppet förändring.
342 Förordning om kursplaner för grundskolan, 1994, s. 28.
343 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011, s. 172.
Ett historiskt perspektiv och en kronologisk överblick ger oss redskap att förändra vår egen tid och möjlighet att förstå hur människor genom tiderna har förändrat sin tid och vad olika typer av strukturella förändringar har inneburit för dem. Ur ett metaper-spektiv handlar historia om vad begreppet förändring betyder, hur det används i histo-riska sammanhang och hur kontinuitet och förändring skall förstås i relation till kön, jämställdhet och sexualitet. Historia handlar också om hur historiska källor vittnar om det sätt på vilket människors livsvillkor har förändrats.345 Tolkat genom begreppet historiemedvetande kan det sammanfattas som att historia handlar om förändring då, nu och sedan.
I kursplanen besvaras frågorna om identitet, existens och moral. Vår identitet bygger, hävdas det, på kulturmöten som ett existentiellt villkor och att det moraliskt riktiga är att anamma detta villkor. Kulturmötet blir både en förutsättning och ett självändamål; en upprättad kontinuitet mellan vår egen livs- och erfarenhetsvärld och det förflutna som hjälper oss att både förstå oss själva och andra människor såväl då som nu. Kultmöten, globalisering och migration bildar för alla människor i alla tider relevanta ur-motiv och kulturella mönster. Begreppen utgör historiemedvetandets ramverk med vil-ket det förflutna tolkas, nutiden förstås och framtiden ges perspektiv. Förändringar av samma karaktär som kulturmöten och migration utgör kontinuiteter i historien och i kursplanen för historieämnet. Som centralt innehåll för årskurs fyra till sex anges exem-pelvis Nordens kulturmöten genom handel och migration, de kulturmöten som arke-ologiska fynd vittnar om och Nordens och Östersjöområdets globala utbyte av varor, språk och kultur.
Historia magistra vitae är ersatt av metaperspektiv som lär att historia inte är livets
läromästare på annat sätt än att ämnet lär oss att inta olika perspektiv och att förstå människors skilda villkor i olika tider. Historia kan lära oss att allt är beroende av tolk-ningar och perspektiv, vilket i sin tur kräver kunskap om, och inlevelse i, likheter och skillnader. Historia som livets läromästare är en möjlighet bara om historien tolkas ut-ifrån de påbjudna perspektiven. Lärdomen lyder då att det förflutna och nutiden, kanske också framtiden, präglas av migration, kulturmöten och globalisering. Vår sam-tids existentiella frågor är därmed redan formulerade. Rätlinjiga samband upprättas mellan en dåtid och en nutid som är vad den alltid har varit. Jämförelsen ger att både nutid och dåtid präglas av samma fenomen, snarare än att det har skett en utveckling från då till nu. Historien ligger där den ligger, som forntid, medeltid och 1500-tal. Samtidigt finns det förändringar som har inverkat mer på vår egen tid än andra.
Historien distanseras genom läroplanens metaperspektiv som också sammanfattar den inledande avsiktsförklaringen: Undervisningen i historia skall ge eleverna förutsätt-ningar att använda en historisk referensram, att vara källkritiska, att reflektera över sitt eget och andra människors historiebruk och att använda historiska begrepp för att ana-lysera hur historisk kunskap skapas och används. Ämnet är å ena sidan nutidsorienterat i att reflektionen avser hur historia brukas och de sätt på vilka historisk kunskap ”ord-nas, skapas och används” – här och nu. Som ett eko från 1994 års kursplan ljuder å andra sidan formuleringen om att varje tids människor måste bedömas samtidsbundet – ”utifrån sin samtids villkor och värderingar”.346
Texterna vittnar om närhet i att ämnet i de lägre årskurserna omfattar Nordens och Östersjöområdets historia, arkeologiska fynd och historiska källor. Närheten kommer också till uttryck genom en outtalad förhoppning om att vi kan lära oss av det förflutna, mer specifikt om migration och globalisering i ett historiskt perspektiv, som ett ständigt mänskligt villkor. Vi vänder oss till det förflutna för att begripliggöra denna aspekt av vår egen tid, som en del vår ideala självförståelse.
Som ett uttryck för både distans och närhet framstår den i kursplanen återkommande berättelsen, som i inledningen motiveras med att människan i alla tider har skapat hi-storiska berättelser för att begripliggöra verkligheten och påverka den. Således är en del av det centrala innehållet i årskurserna sju till nio berättelser från skilda delar av världen om människors upplevelser av förtryck. Ett av syftena med undervisningen, och ytter-ligare ett distanserande metaperspektiv, är att eleverna utvecklar förståelse för, inte bara berättelsen som sådan, utan också hur den används, för att eleverna på så sätt ska få perspektiv också på sina egna och andra människors ”identiteter, värderingar och före-ställningar”.347 Så knyts det förflutna och den egna samtiden samman.
Att händelser och fenomen i det förflutna sammantaget förklarar den värld vi lever i förtydligas av de redan nämnda begreppen genom vilka det historiska innehållet tolkas: migration, globalt utbyte och kulturmöten. Så kommer vår tids behov och intressen till uttryck, så orienterar vi oss i en samtid och inför en framtid som kräver insikt i likheter och skillnader mellan människor och människors livsvillkor. Texterna handlar både om att förstå det förflutna med hjälp av den egna samtiden och att förstå den egna samtiden med hjälp av det förflutna. Kursplanen ger på så sätt indirekt uttryck för en av dess egna målsättningar: att visa ”hur historia kan användas för att förstå hur den tid som män-niskor lever i påverkar deras villkor och värderingar”.348
346 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011, s. 196. Begreppet historiebruk vänds inte av läroplansförfattarna, men dess innebörd i skrivningar av samma typ som ”hur historia an-vänds”.
347 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011, s. 196.
Ett av målen med undervisningen i historia är att eleverna utvecklar en fördjupad för-ståelse för nutiden. Liksom i 1994 års kursplan ska undervisningen i historia bidra till att eleverna, genom kunskap om likheter och skillnader i människors levnadsvillkor och värderingar, får förståelse för olika kulturer och levnadssätt. Undervisningen ska vidare bidra till att eleverna utvecklar förståelse för att varje tids människor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar. Genom förståelse för hur den historiska berättelsen används i samhället, ska eleverna få perspektiv på sina egna och andras ”identiteter, värderingar och föreställningar”.349 Som centralt innehåll för undervis-ningen i årskurs fyra till sex och årskurs sju till nio anges historiska begrepp, hur historia kan användas för att skapa eller stärka gemenskaper och nationella identiteter (historie-bruk) och ”[h]ur historia kan användas för att förstå hur den tid som människor lever i påverkar deras villkor och värderingar”.350 Betoningen ligger snarare på att förklara och förstå historien ur olika metaperspektiv än historia som utveckling, förändring och faktisk förflutenhet.
Historieämnet äger både relativ och absolut giltighet i att eleverna genom undervis-ningen skall ges förutsättningar att använda en historisk referensram som i sin tur rym-mer olika tolkningar av tidsperioder, händelser, gestalter, kulturmöten och utvecklings-linjer. Referensramen äger absolut giltighet, men den äger relativ giltighet i att rymma flera olika tolkningar och perspektiv. På motsvarande sätt är kursplanen tudelad i att både lista ett historiskt innehåll som äger absolut giltighet och synliggöra historia som konstruktion, bruk och begrepp.
Kursplanen ger uttryck för historia som identitetsämne utifrån evigt giltiga minnen av ursprung och kulturella mönster, exempelvis jordbrukets, migrationens och religion-ens betydelse. Tiden framställs som endimreligion-ensionell och diakronisk genom att den löper från forntiden fram till aktuella problem i den egna samtiden. Det saknas avsikter och aktörer.351
Perspektivet är i någon mening synkront och genealogiskt: Det som kännetecknar det förflutna är universellt och kännetecknar också den egna tiden. Livet i samtiden bygger på minnet av ett ursprung som präglas av migration och kulturmöten som en del av den kulturella varpen. Formuleringarna handlar i större utsträckning om lång-samma förändringar; i mindre utsträckning om aktörer och händelser.
Återigen betonas att historia är ett komplext ämne. Källorna till historien måste granskas kritiskt, tolkas och värderas innan de blir historisk kunskap. Allt är beroende
349 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011, s. 196.
350 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011, s. 201.
351 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011, s. 199. De historiska personer som nämns vid namn är drottning Kristina och Karl XII, och då inte som aktörer utan som föremål för olika typer av tolkningar i olika tider.
av perspektiv. Det är också ett komplext ämne i att omfatta både den kronologiska historien och metaperspektiv på densamma.
Kursplanen omfattar flera abstrakta begrepp, framför allt avseende historiska begrepp och historiebruk, hur historiska karaktärer har tolkats och framställts, olika tidsbegrepp och olika syn på deras betydelse samt ”[v]ad begreppen förändring, likheter och skill-nader, kronologi, orsak och konsekvens, källor och tolkning betyder och hur de an-vänds i historiska sammanhang”. Men historien är också konkret i att omfatta arkeolo-giska fynd, historiska källor och ”traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, stä-der och gränser”.352 Vi lever på så sätt mitt i historien.
Kursplanen är genealogisk. Som röda trådar löper, som sagt, skrivningar om migrat-ion och globalisering, eftersom det är så vi förstår vår egen tid. Samtidigt är kursplanen genetisk i att som ett av många mål tala om att eleverna ska ges möjlighet att utveckla en kronologisk överblick ”över hur kvinnor och män genom tiderna har skapat och förändrat samhällen och kulturer”.353 Innehållet som listas utgörs till största delen av just en kronologisk överblick, från forntiden och medeltiden i framför allt Norden fram till aktuella konflikter runtom i världen.
En genetisk läsning av innehållet ger att utvecklingen fram till vår egen tid präglas av kulturmöten, religionens och reformationens utbredning, upptäcktsresorna, ”det svenska Östersjöriket”, folkökning, industrialiseringen, och olika historiska förklaringar till den, samt två världskrig.354 Det är dessa fenomen som ska förklaras i termer av or-saker och verkningar.
Att historia ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid är en nyckelmening avseende historia som vetenskap och historia som livs- och erfarenhetsvärld. Kursplanen omfattar båda perspektiven: historia som vetenskap genom metaperspektiven, kunskap om historiska sammanhang, historisk bildning samt historiska begrepp och metoder; historia som livs- och erfarenhetsvärld genom berättelser om exempelvis förtryck i skilda delar av världen, förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt, perspektiv på ”identiteter, värderingar och föreställningar” och olika syn på kön, jämställdhet och sexualitet. Perspektiven förenas i begreppet historiemedvetande och i hur historia an-vänds.
Kursplanen ger uttryck för både ändlighet och oändlighet i perspektiv, analytisk öp-penhet och analytisk slutenhet. Historiemedvetande och historiebruk är perspektiv utan föreskrivna svar. Frågan om hur framtiden kommer att te sig är öppen. Det finns ingen given vision. Att eleven ska utveckla kunskap om historiska begrepp och metoder
352 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011, s. 199.
353 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011, s. 196.
354 I läroplanen överlappar ”Det svenska Östersjöriket 1500–1700” den tid som annars brukar benämnas stormaktstiden i svensk historia, från 1611 till 1718.
ger på motsvarande sätt uttryck för oändlighet i perspektiv och analytisk öppenhet. Tolkningarna är många. Förståelsen av nutiden är mångfacetterad. Resultatet föreskrivs inte, men vägen dit som går via bland annat metaperspektiv och färdigheter. De består i att kunna använda en historisk referensram, kritiskt granska, tolka och värdera källor, reflektera över historiebruk och i att använda historiska begrepp för hur historisk kun-skap ordnas, kun-skapas och används. Samtidigt ger kursplanen uttryck för ändlighet i spektiv och analytisk slutenhet i att föreskriva ett specifikt innehåll och specifika per-spektiv.
Undervisningen skall bidra till att eleven utvecklar kunskap om likheter och skillna-der i människors levnadsvillkor och värskillna-deringar så att eleven på så sätt får förståelse för olika kulturella sammanhang och levnadssätt. Den kronologiska överblicken avser hur människor har skapat och förändrat samhällen och kulturer. Genom förståelse för hur historiska berättelser används, skall eleven ”få olika perspektiv på sina egna och andras identiteter, värderingar och föreställningar”.355 Det centrala innehåll som listas ger ut-tryck för ändlighet i perspektiv i att definiera innehållet i den kronologiska överblicken – från forntid och medeltid fram till nutid. Återkommande begrepp och perspektiv bidrar till ändligheten och slutenheten i att ytterligare specificera innehållet: kulturmö-ten, migration och globalt utbyte. Den beskriver samtidigt progressionen i historisk kunskap som liktydig med mer och mer historisk kunskap ju längre fram i tiden vi kommer.
Kursplanen ger uttryck för historia som sanningssökande genom metaperspektiv utan färdiga svar och genom att på olika sätt ge uttryck för att det är vägen som är mödan värd: tolkningarna, perspektiven, historiebruken och historiemedvetandet. Historieämnet är relevant för att ”[m]änniskans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden”.356 Det finns dock ingen föreskriven sanning om vari denna förståelse, dessa föreställningar eller perspektiv består.
Historieämnet handlar mindre om sanningar om det förflutna och mer om hur historien på olika sätt har blivit relevant för människor i olika tider; hur den har brukats och tolkats. ”Ett historiskt perspektiv” är ett redskap för ”att förstå och förändra vår egen tid” snarare än ett självändamål. Samtidigt ger kursplanen uttryck för att vissa perspektiv är att betrakta som mer relevanta än andra såsom de tidigare nämnda kul-turmöten, migration och globalt utbyte, historia som förändring och att eleven genom studier i ämnet utvecklar förståelse för, bland annat, ”olika kulturella sammanhang och levnadssätt” och för nutiden.357
355 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011, s. 196.
356 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, 2011, s. 172.