Målet för kursen är att eleverna genom studier inom valda områden skall fördjupa och vidga sitt historiemedvetande och stärka sin förståelse för egen och andras identitet. Kursen skall bidra till att eleverna skapar en kritisk och analytisk hållning främst till historiska framställningar men också till andra påståenden som möter dem i samhället.409
405 Läroplan för gymnasieskolan. 2. Supplement, 71, Historia, 1981, s. 8.
406 Läroplan för gymnasieskolan. 2. Supplement, 71, Historia, 1981, s. 6.
407 Läroplan för gymnasieskolan. 2. Supplement, 71, Historia, 1981, s. 8.
408 Läroplan för gymnasieskolan. 2. Supplement, 71, Historia, 1981, s. 13, 15. Utifrån ett helhetsperspektiv kan förändringens roll i historien behandlas, liksom paralleller och kontraster mellan då och nu och ut-blickar mot framtiden.
409 GyVux: Programmaterial för gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning. 1994:16, Samhällsvetenskaps-programmet: programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer, ”Ämne: Historia. Mål”, 1994, s. 38. Åren efter 1994 kommer det en rad nya ändringsföreskrifter. Jag har valt att analysera GyVux 1994:16 i anslutning till läroplan för de frivilliga skolformerna 1994, Lpf -94.
Ämnet syftar enligt 1994 års styrdokument till att skapa närhet till andra, samtida, kul-turer snarare än närhet i tid. Relationen till det förflutna beskrivs distanserat med tids-, epok- och rumsbegrepp, och med begrepp som historiemedvetande, empati och historiskt sinne. Begrepp snarare än aktörer fyller ett av perspektiv beroende historieämne: den po-litiska historiens makt- och demokratibegrepp, socialhistoriens begrepp klass, kön, kon-flikt och samarbete, den antropologiska historiens kultur- och etnocentrismbegrepp och den ekonomiska historiens begrepp knapphet och arbetsdelning. Det är utifrån begrep-pen som stoffet kan väljas och ett kunskapsområde struktureras. Grundskolans kursplan är också i avsaknad av aktörer, men historien är mer konkret i att handla om historiska händelser, gestalter och epoker. Progression i form av abstraktion är genomgående i styr-dokumenten. Att läsa historia utifrån perspektiv och begrepp kan utgöra en form av kva-litativ progression som består i ett förändrat sätt att tänka om historien som både händel-ser, gestalter och epoker och som klass, kön, konflikt och samarbete.
Ett historiskt sinne definieras av kursplaneförfattarna som förmågan ”att bedöma gångna tiders människor utifrån deras förutsättningar och villkor”, en färdighet som kan utsträckas till att omfatta förmågan att förstå samtida människor med annan bak-grund. Syftesformuleringarna är genomgående nutidsorienterade i att på olika sätt be-tona historieämnets betydelse för elevernas förståelse av nutiden och människor från olika kulturer. Ett interkulturellt synsätt kan främja tolerans och vidsynthet och tydlig-göra ”den dynamik och de möjligheter som mötet mellan olika kulturer bjuder”.410
Historien äger relativ giltighet. Undervisningen skall sträva efter att eleverna inser att alla tolkningar av historiska förlopp är relativa och tidsbundna. Alla historiska studier görs utifrån olika perspektiv; synen på det som driver historien framåt varierar och människor tolkar skeendet ur sina olika perspektiv och värderingar. Därutöver sker det hela tiden förskjutningar i perspektiven. Nya perspektiv aktualiseras hela tiden av nya händelser och samhällsproblem:
Historiestudiet gäller människors verksamhet och tankar i tid och rum och genomförs alltid utifrån skilda perspektiv. Olika historieuppfattningar ser historiens drivkrafter i materiella förhållanden, andliga impulser eller person-liga initiativ. Män och kvinnor, olika generationer, samhällsklasser, nationer och hela kulturer ser skeendet utifrån sina perspektiv och värderingar.411
410 GyVux: Programmaterial för gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning. 1994:16, Samhällsvetenskaps-programmet: programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer, ”Ämne: Historia. Mål”, 1994, s. 37.
411 GyVux: Programmaterial för gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning. 1994:16, Samhällsvetenskaps-programmet: programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer, ”Ämne: Historia. Mål”, 1994, s. 38.
Den kritiska och analytiska hållningen som är ett av målen med Historia A avser både historiska framställningar och andra påståenden som eleverna möter i samhället. Den utgör en form av progression i relation till grundskolans kursplan där historieämnets relativa giltighet snarare består i ett antal färdigheter som kan tränas också i andra äm-nen, inte som ett sätt att tänka om historia som en relativt giltig tolkning av historien. Historieämnet är både prospektivt och retrospektivt. Innebörden av att ha ett histo-riemedvetande kommer till uttryck i att de historiska kunskaperna ska stärka elevernas handlingsberedskap inför framtiden: ”Undervisningen skall skapa en känsla av ansvar för det gemensamma kulturarvet och även en vilja att kritiskt granska vårt civilisations-mönster, och ett medvetande om att det varit och är möjligt att ändra på rådande för-hållande.”412
Historieämnet är komplext i att allting kan tolkas och omtolkas ur flera olika per-spektiv och utifrån en rad olika begrepp. Historien är däremot vare sig komplex eller enkel, abstrakt eller konkret, men undflyende. Eleven skall efter genomgången Histo-ria-A-kurs ”ha kunskaper om grundläggande drag i den historiska utvecklingen i ett kronologiskt perspektiv och äga goda insikter i de kunskapsområden som valts för sär-skilt studium”.413 Därefter följer mål som omfattar historiska begrepp och epokindel-ningar, historiska problem och förändringsprocesser, källkritiska färdigheter, ”insikt om den historiska kunskapens tidsbundenhet och relativitet” och förmågan att diskutera dagens händelser och alternativa framtider. Progressionen i B-kursen består i att eleven fördjupar analysen, ökar den historiska medvetenheten och sin tolknings- och kommu-nikationsförmåga. Tidigare kunskaper tillämpas och kompletteras och ”självständiga och skapande arbetsformer utvecklas”.414
Med ett utvecklat historiemedvetande följer insikt om den egna identiteten och för-ståelse för andra människors identiteter och kulturarv. Formuleringen kan tolkas som att historien är betydelsefull för den egna identiteten, men formuleringen kan också tolkas som i första hand rumslig. Historieämnets syfte består i att genom ”en fortlö-pande dialog och diskussion med eleverna” öka deras förmåga ”att kommunicera med människor från olika sociala och kulturella miljöer i skilda länder”.415
Förändring hör till människolivets villkor, konstaterar kursplaneförfattarna. Histo-rieämnets uppgift är att öppna elevernas blick för detta faktum och att stimulera deras
412 GyVux: Programmaterial för gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning. 1994:16, Samhällsvetenskaps-programmet: programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer, ”Ämne: Historia. Mål”, 1994, s. 37.
413 GyVux: Programmaterial för gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning. 1994:16, Samhällsvetenskaps-programmet: programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer, ”Ämne: Historia. Mål”, 1994, s. 38.
414 GyVux: Programmaterial för gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning. 1994:16, Samhällsvetenskaps-programmet: programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer, ”Ämne: Historia. Mål”, 1994, s. 40.
415 GyVux: Programmaterial för gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning. 1994:16, Samhällsvetenskaps-programmet: programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer, ”Ämne: Historia. Mål”, 1994, s. 37.
nyfikenhet ”och lust att vidga sin omvärld i en tidsdimension”.416 Nyfikenheten, inle-velsen, insikten och förståelsen lyfts fram: inlevelse i gångna tider, insikt om den egna identiteten och förståelse för andras identitet och kulturarv. Målen är i större utsträck-ning än den historiska förklaringen tolerans och vidsynthet, att förstå nutiden och att ha handlingsberedskap inför framtiden.
Perspektiven är potentiellt oändliga. Analysen avser inte förflutenheten som sådan, utan snarare en rad olika färdigheter. Formuleringarna ger uttryck för en analytisk öp-penhet eller vare sig öpöp-penhet eller slutenhet. Efter genomgången Historia-B-kurs skall eleven ”ha viss förmåga att självständigt formulera historiska problem samt med en medveten och kritisk hållning bearbeta dem”, kunna strukturera och presentera histo-risk kunskap, ha insikt i källkritiska komplikationer avseende både dagsaktuella och historiska situationer, kunna skildra händelser i dagens värld ur ett historiskt perspektiv och ”kunna göra jämförelser över tid och rum”. I det vetenskapliga hantverket, som bland annat består i förmågan att formulera problem och att bearbeta dem, att ha in-sikter i källkritik och att kunna göra jämförelser, ryms den tydligaste progressionen i relation till grundskolans mål, nämligen att hos eleverna lägga grunden till ett kritiskt tänkande och ett analytiskt betraktelsesätt.
Sammantaget ger kursplanerna uttryck för en strävan att göra historieämnet relevant i en komplex samtid. Prognosen för utvecklingen är otydligare än på länge och någon tydligt framskriven framtidsvision finns det inte heller.
Metaperspektiv 2011
Historia är ett både humanistiskt och samhällsvetenskapligt ämne som be-handlar individens villkor och samhällets förändringar över tid. Människors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar och hän-delser i det förflutna som nutida tolkningar av dessa.417
Formuleringarna i den kursplan som började tillämpas 2011 påminner om formule-ringarna i 1994 års motsvarighet. Det finns en upprättad distans till det förflutna ge-nom formuleringar om historisk metod och historiebruk. Närmast kunskap om histo-rien kommer målet att undervisningen skall ge eleverna förutsättningar att utveckla ”kunskaper om tidsperioder, förändringsprocesser, händelser och personer utifrån olika tolkningar och perspektiv”.418 Närhet till det förflutna upprättas också genom de olika
416 GyVux: Programmaterial för gymnasieskola och gymnasial vuxenutbildning. 1994:16, Samhällsvetenskaps-programmet: programmål, kursplaner, betygskriterier och kommentarer, ”Ämne: Historia. Mål”, 1994, s. 37.
417 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, 2011, s. 66.
kursernas centrala innehåll: ”[d]en europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv”, industrialisering och demokratisering, och ”långsiktiga historiska föränd-ringsprocesser”419, men det är en historia utan aktörer som kan problematiseras, betrak-tas ur föreskrivna perspektiv och spegla både kontinuitet och förändring. Det kan jäm-föras med den närhet i grundskolans kursplan som är geografisk i att utgå från Nordens och Östersjöområdets historia, i den outtalade förhoppningen att vi kan lära av histo-rien, och i den historiska berättelsen som syftar till att upprätta närhet mellan då och nu. Progressionen kan beskrivas som en ökad distansering till det förflutna som samti-digt blir mer abstrakt.
Liksom i grundskolans kursplan är historia historien om förändring. I kursen Histo-ria 1a1 behandlas viktiga globala förändringsprocesser och händelser som kan relateras till den egna samtiden, exempelvis migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Det historiska källmaterialet ska spegla människors roll i politiska konflikter, kulturella för-ändringar och människors försök att förändra sin situation420 – teman som kan bidra till närhet och kontinuitet mellan samtid och dåtid, liksom de påbjudna perspektiven social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.
Förändring och kontinuitet är inskrivet i kursen Historia 1a2 i vilken undervisningen skall behandla ”[o]lika historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga hi-storiska förändringsprocesser i ett kronologiskt perspektiv som speglar både kontinuitet och förändring”.421 I flera formuleringar återkommer läroplansförfattarna till historiska och globala förändringsprocesser, förändrade maktförhållanden, kulturella föränd-ringar och människors försök att förändra sin egen eller andras situation. Om histo-rieämnet under tidigt 1900-tal i första hand tjänade kontinuiteten mellan då och nu, så förefaller det hundra år senare snarare tjäna till att framhäva förändring som både möjlighet och nödvändighet.
Historieämnet är liksom i grundskolans kursplan samtidsbundet i att eleverna för-väntas utveckla förståelse för olika tiders levnadsvillkor och i att varje tids människor skall förstås utifrån sin historiska kontext, dess villkor och värderingar. Samtidigt är ämnet nutids- och framtidsorienterat.
Varje tid ska förstås på sina egna villkor. På samma gång återkommer i skrivningarna påminnelser om historieämnets relativa giltighet i att alltid handla om tolkningar, per-spektiv och olika sätt att använda, eller bruka, historia på:
419 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, 2011, s. 67–68, 73.
420 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, 2011, s. 68.
Historia används för att både påverka samhällsförändringar och skapa olika identiteter. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla för-ståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning.422
Historieämnet handlar om både historien och ”[o]lika historiska frågeställningar och förklaringar kring långsiktiga historiska förändringsprocesser i ett kronologiskt perspek-tiv som speglar både kontinuitet och förändring”.423 1800- och 1900-talens industria-lisering och demokratisering är ett centralt innehåll i kursen Historia 1a2, som utmyn-nar i att undervisningen också skall behandla ”[l]ångsiktiga historiska perspektiv på för-ändrade maktförhållanden och olika historiska förklaringar till dem”.424 Det historiska källmaterialet skall på motsvarande sätt ”spegla människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation” utifrån perspektiv som social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexu-alitet.425 Den europeiska epokindelningen skall på liknande sätt behandlas utifrån ett kronologiskt perspektiv, men historiska tidsindelningar problematiseras, exempelvis ut-omeuropeiska kultursfärers och vikingatiden.426 Problematiseringarna av historiska tidsindelningar kan tolkas som en form av progression i relation till grundskolans kurs-plan, som mera omtalar kronologisk överblick men också olika tidsbegrepp och olika syn på deras betydelse.
Historieämnet 2011 är liksom i grundskolan komplext i att alltid omfatta både histo-rien och det perspektivberoende, tolkade och för olika syften brukade historieämnet. Historien brukas för olika syften: i skapandet av identiteter, föreställningar om ett ge-mensamt kulturarv och ”som medel för påverkan i olika konflikter”.427 Den europeiska tidsindelningen och olika tidsbegrepp kan problematiseras och jämföras med andra kul-turkretsars. Industrialiseringen och demokratiseringen utmynnar i ”[l]ångsiktiga histo-riska perspektiv på förändrade maktförhållanden och olika histohisto-riska förklaringar till dem”. Långsiktiga historiska förändringsprocesser kan i sin tur studeras utifrån olika historiska frågeställningar och förklaringar ”som speglar både kontinuitet och föränd-ring”. Det historiska källmaterialet kan spegla en rad olika fenomen och studeras utifrån
422 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, 2011, s. 66.
423 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, 2011, s. 73.
424 Skolverket, kursplan Historia 1a2, 2011, hämtad 2016-07-26.
425 Skolverket, kursplan Historia 1a2, 2011, hämtad 2016-07-26.
426 Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011, 2011, s. 73.
en rad olika perspektiv. Komplexiteten pekar på historieämnet som skapat. Metaper-spektiven gör historien abstrakt.
Dikotomin förklaring och förståelse avser i högre grad att förklara och förstå hur historien blir historia än själva tidens gång eller hur ”[m]änniskors möjligheter och val inför framtiden är beroende av såväl handlingar som händelser i det förflutna som nu-tida tolkningar av dessa”.428 Ämnet syftar till att eleven utvecklar:
ʹ förståelse av hur historia används;
ʹ i grundskolan med betoning på den historiska berättelsen. ʹ förståelse av hur olika tolkningar av det förflutna präglar synenpånutiden
och uppfattningar om framtiden;
ʹ i grundskolan uttryck som att ”[m]änniskans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden”.
ʹ förståelse av frågor som har betydelse för nuet och framtiden;
ʹ i grundskolan exemplifierat med migration och globalisering. ʹ förståelse av olika tiders levnadsvillkor;
ʹ i grundskolans kursplan uttryckt som olika kulturer och lev-nadssätt.
ʹ förståelse av varje tids människor utifrån dess tids villkor och värderingar; ʹ i grundskolan uttryckt som förståelse för att varje tids männi-skor måste bedömas utifrån sin samtids villkor och värderingar. ʹ liksom i grundskolans kursplan; förståelse av nutiden.
ʹ förståelse av hur människor och grupper har använt historia och ʹ förståelse av historiska samhällsförändringar;
ʹ i grundskolans kursplan uttryck som förståelse av vad olika ty-per av strukturella förändringar har inneburit för människor ge-nom tiderna.
Sex av åtta olika typer av förståelse avser metaperspektiv snarare än historien per se. Med progression i åtanke är det värt att notera att metaperspektiven kännetecknar ämnet också i grundskolan, om än med ett större mått av konkretisering och tydliga exempel. På motsvarande sätt omfattar historia som förklaring tre metaperspektiv:
ʹ att eleverna skall ges möjlighet att förklara människors roller i samhällsföränd-ringar;
ʹ att eleverna ska ges möjlighet att arbeta med förklaringar för att utveckla för-ståelse av historiska samhällsförändringar och
ʹ att eleverna skall ges möjlighet att använda olika teorier, perspektiv och verktyg som förklarar och åskådliggör historiska förändringsprocesser.
Häri ryms en progression i relation till grundskolans kursplan där förklaringar inte be-tonas på samma sätt. I Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 anges som centralt innehåll olika historiska förklaringar till industrialiseringen och vad begreppet förklaring – bland andra begrepp – betyder och hur det används i historiska sammanhang. Bland kunskapskraven återkommer i flera av betygsstegen att eleven kan förklara hur människors villkor och värderingar kan förklaras av den tid de lever i.429
Ovanstående utmynnar i en rad olika förmågor som i stor utsträckning överlappar grundskolans kursplan:
ʹ förmåga att, liksom i grundskolan, använda en historisk referensram;
ʹ förmåga att använda historiska teorier och begrepp, i grundskolan uttryckt som förmåga att använda historiska begrepp för hur historisk kunskap ordnas, skapas och används;
ʹ förmåga att söka källor och att, liksom i grundskolan, granska, tolka och vär-dera källor;
ʹ förmåga att undersöka, förklara och värdera historiebruk, eller användningen av historia; i grundskolans kursplan uttryckt som förmåga att reflektera över historiebruk.
Metaperspektiven dominerar liksom i grundskolans kursplan över den konkreta hän-delse- och aktörshistorien. Historia är aldrig en direkt avspegling av historien, men all-tid ett resultat av perspektiv, tolkningar och bruk. Samall-tidigt är historien orienterad mot nutiden och framtiden, explicit så eller i valet av perspektiv och tematiker, eller ”fråge-ställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen”: lokalhistoria, global mi-gration, kulturmöten, synen på jämställdhet och människors värde och resursnyttjande och människors förhållande till naturen. Undervisningen skall, med perspektiv och for-muleringar som påminner om kursplanen i grundskolan, ge eleverna möjlighet att ut-veckla sin historiska bildning och förmåga att använda historia som en referensram – för att förstå frågor av betydelse för nuet och framtiden och ”… hur tolkningar och
perspektiv på det förflutna präglar synen på nutiden och uppfattningar om framti-den”.430
Perspektiven är ändliga i att utgå från den egna tidens stora frågor. Formuleringarna ger dock uttryck för analytisk öppenhet i att föreskriva med vilka perspektiv historien skall tolkas och återges, snarare än att föreskriva resultaten av tolkningarna och bruken. Metaperspektiven är både alfa och omega på ett sätt som tydliggör, snarare än synen på historien och dess utveckling, hur historien blir historia. Om 1919 års mål var fostran till sund fosterlandskänsla och god samfundsanda, så består det centrala innehållet 2011 i metaperspektiv i form av ”[f]örmåga att använda olika historiska teorier och begrepp för att formulera, utreda, förklara och dra slutsatser om historiska frågeställningar uti-från olika perspektiv”.431 Frågan om ämnets relevans är därmed svår att besvara, men den torde inte bestå i att söka sanningen om det förflutna, snarare i att ett historiemed-vetande – den samtidiga förmågan att tolka det förflutna, förstå nutiden och ha per-spektiv på framtiden – utvecklas.