Innan arbetet med denna avhandling inleddes hade jag under tiden från janu-ari 2006 fram till maj 2008 bedrivit doktorandstudier inom Europeiska Social-fondens stora gemenskapsinitiativ Equal och framlagt min licentiatuppsatsen i maj 2008 (Berglund 2008). Detta arbete handlade om hur olika partnerskap inom Equalprogrammet i sina genomförandeplaner sade sig vilja arbeta med stödet till de ungdomar som upplevde sig ha särskilda svårigheter med sin etableringsprocess in till arbetslivet. Min forskning hade fram till den tiden en tydlig inriktning på ungdomsetablering vilket inbegrep angränsande forsk-ningsfält som utbildning, arbetsmarknad, ungdoms-, utbildnings- och arbets-marknadspolitik, osv. Det fanns vid denna tidpunkt en tanke om att jag skulle kunna få bedriva forskningsstudier färdigt fram till doktorstiteln inom samma område och från vår institution, Arbetsvetenskap, ansöktes om att få fortsätta som temagrupp även under Europeiska Socialfondens nästa stora projekt, kal-lat Socialfonden (Europeiska kommissionen, Generaldirektoratet för regional-politik 2007). Detta beviljades så småningom men dels drog detta ut på tiden, dels kom arbetet som temagrupp under det nya socialfondsprogrammet inte att rymma någon doktorandtjänst. I detta skede blev jag då erbjuden att anta doktorandstudier i ett pågående valideringsprojekt, ”Validering i arbetslivet - en genusanalys”, (FAS dnr 2006-0290), som min handledare Lena Abrahamsson fått beviljat under 2006. Detta tackade jag ja till i juni 2008.
Tidigare hade det inom vår avdelning bedrivits forskning med syfte att stude-ra kommuners valideringsprojekt. Exempel på sådana projekt är när barnskö-tare och vårdbiträden som yrkesgrupp har höjts kompetensmässigt med inslag av validering. Detta kan ses som större kompetensutvecklingsprojekt med syf-te att i någon mening professionalisera efsyf-tersatta yrkeskårer inom kommunal verksamhet, företrädesvis kvinnor (Lundgren 2005). Fokus för den nya studi-en riktades nu mot dstudi-en privata sektorn. En initial startpunkt i intresset för pri-vat sektor handlade om att man från den pripri-vata sektorn varken talar om eller i någon nämnvärd omfattning bedriver validering. Det som blev den bärande forskningsfrågan genom hela arbetet handlade om det faktum att även om
man inte säger sig bedriva validering, så menade jag att det kunde antas att organisationer inom den privata sektorn ändå identifierar, synliggör, hanterar och värderar kompetens i sina arbetsorganisationer. Frågan är bara på vilket sätt denna validerande verksamhet utförs ute på arbetsplatserna.
De faktorer som sammanbinder min tidigare forskning fram till licentiatupp-satsen om ungdomars övergång från skola till arbetsliv med denna avhand-lings fokus på validering av kunskaper och kompetenser inom arbetslivet handlar till största delen om de frågor som berör kvalificering, synliggörande och överförbarhet på arbetsmarknaden. Licentiatuppsatsen pekade på hur det stöd som riktades till ungdomars arbetsetablering dels handlade om stöd i deras kvalificeringsfas, oftast utbildning och praktik, dels om stöd i den direkta eta-bleringsfasen, i betydelsen hjälp att få praktik, kontakt med arbetsgivare och anställning. För detta behövdes också många gånger stöd att bygga upp moti-vation och självförtroende. Uppsatsens syfte handlade om hur partnerskapen arbetade med att synliggöra kunskaper och kompetenser hos företrädesvis ungdomar med särskilda svårigheter i sin etableringsprocess in till arbetslivet. I denna avhandling riktas istället fokus på hur företag och kommuner synlig-gör kunskaper och kompetenser hos den egna personalen och vilka funktioner detta kan ha i dessa organisationer. Det gemensamma kan därför sägas handla om de faktorer som kan ha avgörande betydelse för underlättandet av över-gång och överförande av kunskaper och kompetenser inom arbetsmarknaden.
Forskningsdesign
Med viss ironi om än till vissa delar befogat konstaterar Matthew Miles & Mi-chael Huberman att forskningsdesign faktiskt existerar inom kvalitativ forsk-ning (Miles & Huberman 1994, s. 16). Den nidbild som i vissa fall har förmed-lats avseende kvalitativ forskning har snarare handlat om motsatsen, dvs., en hart när förutsättningslös vandring ut i den empiriska vildmarken med sikte på insamling av vad än må dyka upp. Ett enkelt sätt att uttrycka forskningsde-signen på är att definiera den som ”en logisk plan för hur man ska ta sig från ’här’ till ’där’” (Yin 2007, s. 39). Detta formuleras måhända mer precist som att ”[e]n design för eller uppläggning av en forskningsansats utgör den logik som kopplar sam-man de data som ska samlas in (och de slutsatser som ska dras) med undersökningens inledande frågeställningar” (Yin 2007, s. 37). Även om citatet i en jämförelse med det utförda metodarbetet tycks ange en optimal situation fångar den ändå just den logik som eftersträvas i början av forskningsarbetet. För egen del upptogs den första tiden till stor del av tre olika fokus i avhandlingsarbetet vars syfte
var att alla bidra till designen av forskningen. Den första delen handlade om de olika frågeställningar vilka alla kan sägas utgick från den ovan nämnda ut-gångspunkten att arbetsorganisationer alltid validerar, i betydelsen synliggör och värderar kompetens även om de inte använder sig av vare sig valide-ringsbegreppet eller konventionella metoder för validering. Detta arbete på-gick under lång tid och jag hade stor hjälp av Per-Erik Ellströms definitioner av kompetens, kvalifikation och yrkeskunnande för att börja ringa in vad jag då såg som min empiri (Ellström 1992).
Den andra delen handlade om på vilket sätt datainsamlingen skulle ske. Både när det gäller utarbetandet av frågeställningarna och urvalet av datainsam-lingsenheter kan man säga att forskningsansökans komparativa ansats till stor del påverkade detta inledande stadium hela det första halvåret. Initialt fanns det en tanke att studera validering i arbetsorganisationer utifrån lite olika aspekter och göra några jämförelser mellan retorik och praktik, företags- och samhällsdiskurs, validering inom privat och kommunal verksamhet, synen på kvinnligt och manligt könsmärkt kompetens, skillnader i arbetsgivar- respek-tive arbetstagarperspektiv samt även göra geografiska distinktioner. Enkelt kan man säga att komparationsansatsen undan för undan ”självdog” och vart och ett av dessa perspektiv hamnade mer och mer i skymundan för att ersättas av andra ansatser. Orsaken till att denna komparativa ansats dog tror jag främst beror på att jag i analysen av datamaterialet inte såg några avgörande skillnader i sätten att synliggöra kompetens som kunde relateras bakåt till ka-tegorier som t ex företag och kommuner. Detta medförde att jag i hög grad kom vända min blick bort från kategorierna som perspektiv och istället kom att betrakta de fyra organisationerna som fyra olika exempel. Den komparati-va ansatsen levde dock kkomparati-var i en mening i designen av urkomparati-valet av fallen vilket beskrivs längre fram.
Ett tredje huvudområde under denna första tid kom att handla om vilka teore-tiska perspektiv som kunde användas som utgångspunkt för datainsamlingen. Tillsammans med mina handledare fördes samtal om möjligheten att i så hög grad som möjligt använda mig av licentiatuppsatsens teoridel. Denna möjlig-het har beaktats under avhandlingsarbetets gång men jag kan i efterhand kon-statera att endast vissa perspektiv om individualisering och föreställningen om individens samhällsansvar har återanvänts. Jag kommer däremot fram till liknande resultat i de båda studierna, i det avseende att stödet till ungdomar eller valideringens funktion behöver ha tre skilda fokus, något jag redogör för i kapitel tretton.
Som närmare kommer att framgå i detta kapitel kom dessa tre första reflek-tionsfaserna i avhandlingsarbetet att i efterhand forma en forskningsdesign med ett urval av fyra fall och i huvudsak tre intervjugrupper som kom att in-tervjuas utifrån ett antal tematiska frågeställningar. Innan vi fördjupar oss i detta finns det emellertid anledning att belysa några teoretiska perspektiv på forskningsprocessen.