George Ritzer menar att ovan nämnda citat på ett tydligt sätt illustrerar vad Weber menade med formell rationalitet, en rationalitet som påverkar männi-skornas handlande genom att i första hand skapa en rationell logik som ut-ifrån anger ramarna och riktningen för hur människor förväntas handla i den-na kontext (Ritzer 2008, s. 249). Ritzer har i sin teori om konsumtionssamhäl-lets rationalisering myntat begreppet McDonaldization vilket försöker förklara hur alltfler områden av det moderna samhället rationaliserats i enlighet med de förutsägelser Weber gjorde (Ritzer 1998). Han menar att rationalisering kan beskrivas med sex olika element, effektivitet, förutsägbarhet, beräkningsbarhet (calculability), kontroll, ersättandet av mänsklig teknologi för en icke-mänsklig tekno-logi och rationalitetens irrationalitet (Ritzer 1999, s. 78 ff). Effektivitet handlar en-ligt Ritzer om att söka det optimala medlet att nå de mål som man satt upp för sin verksamhet, vilket kanske kan ses som rationalitetens främsta kännetecken. Förenklat kan detta sägas handla om att få så mycket som möjligt utfört med
så få resurser som möjligt under så kort tid som möjligt. När Weber beskriver den asketiska protestantismens tänkesätt pekar han bland annat på synen på tidslöseri som den värsta synden av alla, något som även kunde återfinnas i Taylors tankegångar om förbättrade metoder för utnyttjandet av arbetskraft (Taylor 1967; Weber 1978, s. 74). Idag har vi naturligtvis övergett mycket av deras sätt att uttrycka oss om tid och effektivitet men Ritzer menar ändå att rationalitet sett som effektivitet i hög grad präglar nutidens sätt att t ex kon-trollera och bedriva olika typer av verksamheter. Förutsägbarhet kan ses som en annan viktig faktor i rationaliteten vilket handlar om att forma metoder så att de är oavhängiga en viss kontext. Ett exempel på detta är det formella utbild-ningssystemets utformande vilket till sin uppbyggnad eftersträvar gemen-samma och enhetliga formalia, regelsystem, innehåll, betygsystem, synsätt, värdegrund. Detta för att generellt kunna t ex förutsäga utfallet av en genom-gången gymnasial elektrikerutbildning, oavsett om detta skett i Skövde eller i Boden. Det är också ett av de mål som eftersträvas vid traditionell validering, nämligen möjligheten att genom enhetliga system kunna ge möjligheten till förutsägbarhet av resultat (Valideringsdelegationen 2008, s. 27).
Beräkningsbarhet är en tredje aspekt av rationalitet som handlar om att betona det som går att räkna, beräkna och kvantifiera i högre grad än kvalitativa måttenheter. Det avser de fördelar som betoningen av kvantifierbara aspekter öppnar upp för genom möjligheten till mer exakta jämförelser. Ritzer menar också att den inbyggda logiken, även om denna naturligtvis inte alltid gör sig gällande, är att kvalitet många gånger är lika med en stor kvantitet av någon-ting (Ritzer 1999, s. 82). Kontroll kopplar Ritzer ihop med nästa element, ersät-tandet av mänsklig teknologi för en icke-mänsklig teknologi eftersom han menar att de är så tätt sammankopplade. Jag menar att ersättandet av mänsklig teknolo-gi för en icke-mänsklig teknoloteknolo-gi till stor del handlar om en strävan efter kon-troll men att konkon-troll som ett element inom rationalitet till stor del kan behö-vas diskuteras för sig. Här menar jag att rationalitetens väsen till stor del handlar om en strävan efter kontroll över både människors handlande och processers utveckling, och detta eftersom rationalitetens väsen kan sägas handla om både utvecklandet och institutionaliseringen av ”ett bästa sätt” och därmed inte i egentlig mening kan lämnas öppet för ad hoc-lösningar. Ett sätt att göra detta på är att ersätta de arbetsfunktioner eller aktiviteter som görs av människor med maskiner där så är möjligt. När Weber t ex beskriver rationali-tet i form av den logik som driver en byråkratisk organisation är det just detta han pekar på, nämligen denna forms möjlighet till avpersonifiering inom or-ganisationens regelsystem. Detta betyder inte, som Kalberg också påpekar, att
människor i samma stund de tar ett steg utanför organisationen inte kan agera precis som de vill i egenskap av självständiga subjekt (Kalberg 1980, s. 1165). Ersättandet av mänsklig teknologi för en icke-mänsklig teknologi kan bäst exemplifi-eras i den digitala revolutionen och dess (kontroll) möjligheter. I detta kan man också i någon mening säga att effektivitet, förutsägbarhet, beräknings-barhet och kontroll som rationalitetens olika uttryck kopplas samman i sitt mest påtagliga exempel. Rationalitetens sista element handlar om rationalite-tens irrationalitet. Detta kan ses som de negativa och oönskade följdverkningar som rationalitet kan få, t ex av en minskad grad av effektivitet, förutsägbarhet, beräkningsbarhet och kontroll. Här menar Ritzer att rationalitet ibland tar sig uttryck i former som dels verkar avhumaniserande, dels kan få rakt motsatta effekter. Weber talade här om avmystifieringen av världen som ett sätt att ge-nom främst vetenskapen förklara och förstå världen, något som Weber samti-digt menade riskerade att skapa en brist på mening (Boglind et al. 2000, s. 178-179).
I sin bok Rationality and power belyser Bent Flyvbjerg i ett omfattande exempel från den danska staden Aalborgs förändring av stadskärnans trafiknät hur re-lationen mellan rationalitet och makt kan gestaltas (Flyvbjerg 1991; Flyvbjerg 1998). Studien kan till viss del ses som en uppgörelse med modernitetens upphöjelse av rationalitet sett som ett orubbligt ideal, i betydelsen att ett re-flekterat och erfarenhetsbaserat beteende ses och förväntas vara det moderna samhällets huvudsakliga bevekelsegrund till handlande. Detta utmanar Flyvb-jerg när han går så långt att han menar att rationalitet är kontextberoende och dess kontext är makt. Med detta menas att det som i vardagligt tal avses med rationellt grundade beteenden eller beslut inte skall ses som isolerade företeel-ser som bara har som mål att komma fram till det objektivt sett bästa sättet att göra något på utan att rationalitet också kan ses som representationen av makt. Därför menar Flyvbjerg med tankar hämtade från Foucault att rationalitet många gånger uttrycks som rationalisering (Flyvbjerg 1991). Detta uttrycker han på följande vis:
”Makten har en rationalitet som rationaliteten inte känner till, medan rationalite-ten inte har någon makt som makrationalite-ten inte känner till” (Flyvbjerg 1998, s. 2)
Med exempel från planeringsarbetet och de reaktioner ombyggnadsplanerna skapade bland Aalborgs olika intressentgrupper visade Flyvbjerg hur det inom rationalitetens logik fattades och ändrades på beslut under processens gång som inte kunde sägas vara uttryck för rationalitet utan snarare rationali-seringar, dvs., förenklingar med syfte att behålla och stärka makten, i detta
sammanhang i förståelsen av att få sin vilja igenom avseende stadsplanens ut-förande. Det intressanta i detta resonemang handlar om relationen mellan ra-tionalitet, något som i många sammanhang har kommit att som logisk enhet stå för sig själv, och makt, ett förhållande som pekar på att ett till synes rationa-litetsbaserat handlande kan gå under falsk flagg, det handlar istället om makt. På det viset blir också rationalitet som logik problematiserad.