Några sidoprojekt
Några sidoprojekt har bedrivits parallellt med den huvudsakliga studien. Des-sa har inte i direkt mening tagits med i avhandlingen men har Des-samtidigt till viss del påverkat både frågeställnings- och analysarbetet. Ett var det tidigare nämnda fackliga valideringsprojektet som en av de fackliga förtroendemän-nen vid Rönnskärsverken hade varit involverad i. En lärare från Medlefors folkhögskola i Skellefteå intervjuades också om detta valideringsprojekt. Ma-terial från dessa intervjuer har delvis tagits med i resultaten men även i kapitel tre som ett exempel på validering i praktiken.
Det fanns redan tidigt en tanke också om att intervjua representanter på en nationell nivå från de arbetsmarknadsparter som var representerade på de studerade organisationerna. Detta genomfördes också under början av hösten 2009 med en representant från Unionen, Svenskt Näringsliv, SKL (Svenska kommuner & Landsting) samt Svenska Kommunalarbetarförbundet). Alla in-tervjuades per telefon utom respondenten från Kommunal som inin-tervjuades på hennes arbetsplats i Stockholm. Syftet med intervjuerna var främst att få en bild av hur man strategiskt hade resonerat omkring validering på de olika ar-betsmarknadsförbunden, för att inte bara spegla de lokala företrädarnas bild. Det fanns med andra ord en tanke om att dessa intervjuer skulle ge en mer sammanhållen bild av de olika förbundens inställning till validering. Orsaken till varför dessa intervjuer kom att väljas bort handlade främst om att det be-hövdes göras en viss avgränsning av materialet. Det som framkom upplevdes som intressant men analysen kom i huvudsak att fokusera på den lokala prak-tiken medan intervjuerna mer handlade om framtida satsningar. På det sättet bedömdes dessa intervjuer i högre grad kunna utgöra material för en framtida studie av tänkbara utvecklingsområden inom detta fält.
Jag gick från början av projektet i juni 2008 med i Sveriges HR förening i syfte att genom den tidning man får genom sitt medlemskap, Personal & Ledarskap, genom de utskick och material som kommer en till del samt genom nationella konferenser och lokala frukostmöten med personaladministrativ personal hål-la mig à jour om olika aktuelhål-la trender inom detta område. Vid ett av HR-föreningens möten vilket jag närvarade talade den tidigare intervjuade perso-nalchefen och dennes medarbetare från personalavdelningen på Rönnskärs-verken om deras pågående verksamhet med gruppåtagande. En hel del av det som sades då kan sägas kompletterade de tidigare gjorda intervjuerna avseen-de avseen-detta ämne. Förutom vid avseen-detta tillfälle har jag inte tagit med något empi-riskt material från detta håll men har säkerligen genom tankar och förståelse påverkats i analysarbetet.
Jag har även deltagit i den Temagrupp om arbetsplatslärande som Institutio-nen för Arbetsvetenskap har deltagit i alltsedan 2008. Temagruppen heter A & O, vilket står för Arbetsplatslärande och omställning i arbetslivet och ingår i Socialfondens stora projekt som pågår mellan 2007-2013. Deltagande organisa-tioner i temagruppen har varit Linköpings, Luleås och Göteborgs universitet. Socialfonden är uppbyggt runt olika socialfondsprojekt, och A & O har särskilt arbetat med de projekt vars syften har handlat om att stödja personer med en svag position på arbetsmarknaden. Exempelvis har temagruppen arbetat med
att och ”analysera och systematisera projektresultat i syfte att skapa långsiktig strate-gisk påverkan av den nationella politiken” (A & O 2008). Temagruppens arbete har det varit indelat i olika arbetsgrupper där jag deltagit i arbetsgruppen Valide-ring. Inom ramen för detta arbete har vi studerat några socialfondprojekt som i varierande utsträckning har haft validering som inslag i sin verksamhet. Jag har även inom ramen för detta projekt träffat OCN Sweden i en workshop (april 2010), en organisation som översatt en valideringsmetod från Storbri-tannien och som nu arbetar med spridningen av denna i företrädesvis Sverige och Danmark (OCN 2010). Inget material har dock tagits med från detta pro-jekt men däremot en hel del tankar från samtal och diskussioner om validering, något som med säkerhet på olika sätt bidragit till och påverkat analysarbetet.
Analysarbetet
Analysarbetet påbörjades redan under hösten 2008 i och med pilotstudien och pågick sedan fram till julen 2009. Rent praktiskt har detta inneburit flertalet genomläsningar och flertalet nedskrivna analyser. Direkt efter transkribering-en av intervjumaterialet använde jag mig av analysverktyget nVivo, i vilket bland annat citat från intervjuerna kan läggas in för kodning och klassificering. Detta höll jag på med ett tag men jag fann detta alltför otympligt för min smak. Dess inriktning på att räkna och visuellt visa relationer mellan olika respon-denter mötte inte riktigt mina behov vilket medförde att jag övergav detta verktyg.
Jag har i huvudsak arbetat med utskrifter av intervjuerna och antecknat i mar-ginalerna av dessa samt gjort analyser och sammanfattningar i separata datafi-ler. Analysarbetet i den kvalitativa forskningsprocessen karaktäriseras som innovativ och tolkande (Denzin & Lincoln 1994, s. 14). Det kan ses som ett ”vaskande” av de intervjutexter som producerats efter signifikanta begrepp, handlingsmönster, utstickande exempel, spänningar och motstridigheter, ge-neraliserade uttryck likaväl som underliggande budskap, det vanliga likväl som det udda. Min ansats har till stor del inspirerats av en kritisk diskursana-lys och dess förståelse för att det i olika sociala sammanhang finns ordningar om hur man talar om olika fenomen (Foucault 1993; Fairclough 1995). I förstå-elsen av detta är det främst några förhållanden som kan ses som väsentliga anslag i avhandlingen. Det första handlar om betydelsen av att se att varje sammanhang, t ex en organisation, präglas av en till synes logisk rationalitet som oftast tar sig i uttryck i tal och skrift men även i artefakter, kulturer, vär-deringar, regelverk, osv. En orsak till att denna kan ses som en rationalitet är
att denna ordning också i en mening framställer sig själv som självklar och oproblematisk (Foucault 1993, s. 8). Dess självklara framtoning kan också i en mening tolkas som ett uttryck för den nära koppling som finns mellan denna ordning och makt. Inom detta perspektiv ses detta främst komma till uttryck i en typ av rangordning av dem som tillåts tala, i vad som får sägas och vad som inte får uttalas. I analysarbetet ligger mitt fokus mycket på språket, likt diskursanalysen (Howarth 2000, Bergström & Boréus 2005). I texterna, både policytexter och utskrifterna av intervjuerna har jag därför lagt stor vikt vid analysen av de ord och uttryck som använts eftersom jag menar att dessa ut-gör betydelsefulla markörer för den verklighet som också ligger bakom det uppenbara i de resonemang som förs. Jag har trots det medvetet undvikit diskursbegreppet eftersom jag menar att jag i huvudsak inte har detta som huvudsaklig analysmetod, men det har samtidigt utgjort ett för mig grundläg-gande element i mitt analysarbete och det sätt som jag närmat mig sociala fe-nomen. Även om det inom detta perspektiv ofta anslås en kritisk ton har inte mitt huvudfokus varit att söka efter ”skyldiga”, utan mer att frilägga den logik och de funktioner som ryms inom den praktik som studerats, och som ut-tryckts av respondenterna.
Ett annat viktigt element i den ansats som präglat min analys är hämtat från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv (Berger & Luckmann 1966). Det är främst två aspekter som är viktiga att lyfta fram avseende analys från detta perspektiv. Det ena handlar om socialkonstruktionismens utgångspunkt att den verklighet som studeras är socialt konstruerad, vilket underminerar möj-ligheten att försöka fånga en objektiv verklighet (Charmaz 2006, s. 130). Här har jag nog anlagt en mer pragmatisk än filosofisk betoning på detta, i bety-delsen att det finns en utgångspunkt i studien och analysen av olika samman-hang och praktiker, att dessa är socialt konstruerade av dem som deltar och att dessa vidarebefordras vid intervjutillfällena. En andra utgångspunkt inom detta perspektiv som jag delar är att i möjligaste mån söka förstå hur infor-manterna förstår ”sin” verklighet, (sett som en konstruktion) utifrån de sätt som de uttrycker den. Det betyder att jag förstår de utsagor som delges mig i intervjuerna som ”sanna”, i den meningen att det som respondenterna berät-tar också står i överensstämmelse med hur de uppfatberät-tar att det är och förhåller sig. Det betyder samtidigt inte att jag som forskare eller respondenten som förmedlare inte förstår att det som sägs inte ger uttryck för alla tänkbara rele-vanta aspekter rörande det område eller förhållanden som avhandlas, inte ens alla perspektiv som respondenten själv omfattar. Det som sägs i stunden är en
tolkning och en konstruktion av verkligheten som görs av respondenten som sedan överlämnas till mig som forskare att i min tur tolka och analysera.