Den fråga som också alltid behöver ställas till all form av vetenskapligt arbete och påståenden, så även detta, är i vilken grad det kan anses vara trovärdigt. I samhällsvetenskapliga sammanhang brukar fyra, och ibland fem frågor gene-rellt ställas (Miles & Huberman 1994, s. 277 ff; Lincoln & Guba 1985, s. 290 ff; Abrahamsson 2000, s. 192 ff). Den första frågan handlar enkelt uttryckt om hu-ruvida resultaten och slutsatserna verkar vettiga (make sense). Detta kallas intern validitet eller credibility (trovärdighet). Detta handlar bland annat om det finns trovärdiga samband mellan de resultat och argument som presente-ras och de slutsatser som dpresente-ras i analysen. På vilket sätt hänger begrepp, teori och slutsatser ihop är en annan fråga inom detta område. Även frågan om andra faktorer, inte nämnda eller framlyfta i materialet, har ett bättre förklar-ingsvärde än de presenterade är relevant under detta tema. En viktig grund i allt forskningsarbete menar jag till stor del beror på ärlighet och öppenhet om de källor och metoder som använts, vilka teorier eller perspektiv som använts vid analysarbetet och till sist forskarens egen hållning, intresse och förförståel-se avförförståel-seende det forskningsområde denne bedriver sin forskning. I grund delar jag Karl Poppers tanke av, likt den hermeneutiska cirkelns logik, att varje teori, hypotes eller slutsats som öppet framläggs i det långa loppet blir bedömd, i någon mening antagen eller förkastad av det övriga forskningsfältet och att denna process sammantaget skapar vedertagen forskning (Popper 1976; 1989). Å andra sidan menar jag i likhet med Thomas Kuhn att detta inte garanterar kvaliteten på forskningen, snarare bara en bred samtida samstämmighet (Kuhn 1996). På det sättet är alltså den öppna redovisningen av den forskning som bedrivits garantin för att bedömningen av kvaliteten skall vara möjlig men naturligtvis ingen garanti för kvaliteten i sig själv.
En av utmaningarna under den här punkten har varit att i första hand tydlig-göra relationen mellan två av de tre valideringsbegrepp som nämns i avhand-lingen, traditionell validering och arbetsplatsvalidering. Eftersom endast traditio-nell validering i faktisk mening existerar sett som validering ligger det en ut-maning i att koppla ihop de andra två med denna första. Arbetsplatsvalide-ring är som fenomen inget okänt, men kopplat till valideArbetsplatsvalide-ring inte mycket be-handlat i litteraturen. Det har därför varit en balansgång mellan att undvika
att i alltför hög grad jämföra traditionell validering och arbetsplatsvalidering och istället se dem som två skilda system för validering, detta mycket med tanke på att traditionell validering i någon mening har företrädesrätt till defi-nitionen av validering. Samtidigt har en jämförelse i andra avseenden varit nödvändig, då med tanke på valideringens syfte att synliggöra kunskaper och kompetenser med sikte på att underlätta användandet av desamma.
Ett andra kriterium för trovärdighet handlar enkelt om hur noggrann man va-rit, i olika sammanhang kallat reliabilitet eller dependability (pålitlighet). Detta handlar om noggrannhet och kvalitet i användandet av forskningsmetoderna och att detta noggrant redovisats i presentationen. Det är uppenbart att en viss otydlighet från min sida fick konsekvenser för urvalet av respondenter. Det var främst i kontakten med några av de olika fallen som denna oklarhet med-förde att intervjuerna blev mer omfattande både vid Luleå och vid Piteå kom-mun. Nu kom inte komparationsansatsen att få lika stor betydelse som från början var avsett, något som jag menar minskade denna otydlighets konse-kvenser. Det innebar istället att mer material lades till att ösa ur. En viktig aspekt av detta kriterium handlar också i vilken grad andra forskare getts möj-lighet till kritik och diskussion avseende de resultat och slutsatser som dragits i avhandlingsarbetet. Detta krav har i första hand möjliggjorts vid det flertalet handledarträffar som vi regelbundet anordnat. Detta kan sägas ha varit ovär-derliga möten med två andra perspektiv på de texter som producerats från min sida.
Ett tredje trovärdighetskriterium som brukar problematiseras handlar om hu-ruvida resultaten kan överföras till något annat sammanhang. Detta brukar kallas extern validitet eller transferability (överförbarhet). Detta handlar om i vilken grad resultaten kan generaliseras eller om de kan anses bara vara giltiga för det studerade materialet. Under denna frågeställning blir urvalet en central fråga, på vilket sätt detta kan sägas vara representativt eller så speciellt att ge-neraliseringar försvåras. En annan viktig fråga kan handla om på vilket sätt de slutsatser som dras presenteras som överförbara.
Urvalet av de två företagen och de två förvaltningarna i de två kommunerna kan sägas blev gjorda utifrån en tanke att de skulle spänna över ett brett spekt-rum av svenska arbetsplatser. Det har dock inte funnits några ambitioner att eftersträva något som skulle kunna liknas vid kvantitativ generaliserbarhet, utan ansatsen har snarare handlat om att söka efter teoretisk generaliserbarhet (Wallén 1996). Denna typ av generaliserbarhet tar snarare sin utgångspunkt i
de förslag som teorierna och deras kopplingar till empirin framlägger än i det sätt eller i den omfattning som urvalen gjorts på. Det fanns från början en tan-ke att även välja två fall till som utifrån sektorspositionering skulle befinna sig mellan privat och offentlig sektor, dvs., ett privat företag med en huvudsaklig kundkrets från den offentliga sektorn och ett offentligt ägt företag. Jag är inte helt säker på om detta ytterligare hade breddat generaliserbarheten avseende resultaten, möjligen att detta hade synliggjort någon mer problematik avseen-de legitimiteten i synliggjord kompetens. Det kan också vara så att avseen-den bredd som finns i det presenterade materialet; industri, tjänsteföretag, teknisk service och social omsorg i kommunal regi, dessutom med en jämnt fördelad sprid-ning av mans- respektive kvinnodominerade arbetsplatser i relation till antalet fall väl möter detta behov av generaliserbarhet avseende varierande arbets-platskontexter. Som tidigare nämnts så har det också varit en bestämd poäng med att beskriva de fyra fallen utan att lägga alltför stor vikt vid jämförelsen dem emellan. Syftet har i högre grad handlat om att ge en mer eller mindre samlad bild av arbetsplatsvalidering, betraktat från fyra skilda verksamheter, något som av den anledningen snarare lett till en generalisering än en specifi-cering av de processer och metoder av synliggörande av kompetens som be-skrivits. Detta tror jag, på den generaliseringsnivå som avhandlingsarbetet lagt sig på också i högre grad innebär en möjlighet till överförbarhet till andra kon-texter än de som studerats i detta arbete.
Ett fjärde område för test av trovärdighet handlar om slutsatserna kan sägas vara beroende av forskaren än av det studerade datamaterialet. Detta handlar om objektivitet och kallas också confirmability (bekräftbarhet). På vilket sätt har förförståelse, eventuella värderingar eller bias påverkat tolkningen av materia-let är en central fråga inom detta tema. Är forskarens egen roll noggrant be-skriven? Detta menar jag i flera avseenden har redovisats i detta kapitel, dels som min egen förståelse av det område som studerats, dels de val av teorier och perspektivansatser som gjorts. Jag tror personligen inte på objektivitet i dess mer direkta betydelse i ett samhällsvetenskapligt forskningsprojekt likt detta (jfr Bergström 1972). Själv bedömer jag att jag befinner mig mitt emellan en typ av pragmatisk rationalitet avseende validering och en kritisk diskursiv förståelse avseende behovet av att belysa strukturella orättvisor och utveck-lingsbehovet av för i flera avseenden svagare grupper flexibla lösningar på kompetens- och valideringsproblematiken. Detta ser jag som att vi i hög grad behöver ta hänsyn till den praktik som arbetsplatsvalidering utgör men med detta i tanken söka utveckla flexibla och varierade former för validering som särskilt utgör stöd för de grupper i samhället som behöver det mest.
En femte fråga tas också upp av somliga och handlar om en typ av pragmatisk validitet eller application (tillämpbarhet). Detta ämne tas i huvudsak upp i slu-tet av kapitel 13.