inte motiverar vistelse i förskola. Lisa framhåller således indirekt att även om de yngsta barnen inte far illa av att vistas i förskolan så bör föräldrarna ändå vänta med förskolestarten så länge som möjligt, eftersom de yngsta barnen ändå inte har behov av att relatera till så många andra. Citatet visar ambi- valensen i att lärarna å ena sidan genom sin yrkeserfarenhet upplever hur de yngsta barnen har ett utbyte av vistelse i förskolan och att socialt samspela med sin omgivning samtidigt som det å andra sidan, utifrån en privat och personlig ”känsla” finns idéer om att små barn inte har behov av socialt sam- spel med så många.
I analysen av fokusgruppernas samtal om förskolebarnet har jag funnit att det kompetenta barnet – det behövande barnet är ett begreppspar som är aktu- ellt. I citatet ovan är, enligt min tolkning, det behövande barnet ett centralt tema. Idén om det behövande barnet tar sitt avstamp i den barnpsykologiska diskursen som har dominerat såväl synen på barn som synen på förskolan som pedagogisk praktik. Det behövande barnet är intimt sammankopplat med ålder på barnet. Ju yngre barnet är desto större behov har barnet av en trygg och lugn miljö.
Barns behov
Föräldrarnas betydelse för barns trivsel på förskolan är ett tema som flera grupper tar upp i sin diskussion. I exempel tjugo är det deltagarna i fokus- gruppen Ekorren som diskuterar huruvida förskolemiljön är en stressande miljö för små barn. I diskussionen är deltagarna inledningsvis eniga om att förskolemiljön inte är en stressande miljö, men de diskuterar sedan ändå olika alternativ till förståelse för varför förskolemiljön skulle kunna beskrivas som en stressande miljö. Ett alternativ som lyfts fram är, liksom i exemplet ovan, barnens personlighet (exempel nr.18). Barn som beskrivs som försiktiga och tillbakadragna kan eventuellt ha svårt att trivas i förskolegrupper där atmos- fären inte är så trivsam. Föräldrarnas beteende vid exempelvis inskolningen
6. Samtalens Innehåll
har också stor inverkan på hur barnet trivs på förskolan. Om föräldrarna är positiva till förskolan speglas det i barnens beteende.
Exempel 20 [E 25-29]
”Dagis stressande för små barn?”
1. Elin: Dagis stressande för små barn?
2. Elin: Nä det tror inte jag
3. Erika: Det tror inte jag heller. Det beror på.
4. Eva: Ja precis. Det är hela alltet runtomkring i såna fall. Om föräldrarna upplever situationen som stressande och har sina barn på dagis, då kan det nog bli det… .och det här att det är stressande när man hämtar å / Erika: alltså, har dåligt samvete / ja alltså det här dåliga samvetet
5. Elin: Sen beror det mycket på grupper och personal också. Om det är grupper som inte fungerar bra så tror jag att det kan vara väldigt stressande för små barn . Om man har en jätte stor småbarnsgrupp t.ex. / Om man har barn som är ganska försiktiga, det tror jag. /ja/ Att det kan upplevas väldigt svårt att trivas för såna barn som kanske är lite tillbakadragna i en grupp där… där det inte är.. klimatet är så trivsamt. För det är det ju inte det på alla ställena, alla avdelningar, det ..är ju inte likadant överallt/ neej/ Det där beror ju på hur stämningen är och …men inte generellt så tror jag ju inte det.
6. Eva: Men sen så har ju föräldrarna en väldigt stor… för jag tror att är man som förälder inriktad på att det ska bli roligt att börja på dagis och det här liksom, då speglar det också av sig på barnen. / ja det gör det/ Det är ju väldigt sällan som det inte lyckas bra med inskolning och det här med ett barn där föräldrarna är positiva och tycker att det ska bli roligt och tror att det kommer att gå bra. …Då går det oftast bra… alltså lite som du säger det här med det dåliga samve- tet. Det märker man ju på en del föräldrar. Dom som inte har dåligt samvete, då funkar det bra /ja/
I detta exempel lyfter lärarna även fram yttre faktorer som kan bidra till att barnen inte trivs på förskolan, exempelvis stora barngrupper samt den atmosfär som finns på förskolan. Det är värt att notera att lärarna inte beskri- ver sin egen lokala verksamhet som en stressande miljö för barnen. Samtalet fokuserar i stället kring gemensamma idéer om barns vistelse på förskola och
vad som eventuellt skulle kunna bidra till att barnen inte trivs på förskolan som institution. Barns behov är i fokus, vilket jag i min analys menar tydlig- görs genom den relationella kategorin trygghet – utmaningar. Lärarna lyfter fram barns behov av trygghet, samtidigt som deras behov även beskrivs i ter- mer av utmaningar. En trygg miljö representeras av en miljö där utmaning- arna är anpassade till barnets egenskaper, ålder och mognad, vilket innebär att stressen på förskolan minimeras. När lärarna på Solen diskuterar ifall bar- nen känner stress i förskolemiljön beskriver de hur de aktivt arbetar med den egna organisationen för att få struktur i sin vardag. En väl genomtänkt och organiserad verksamhet bidrar till att barnen trivs. Genom att arbeta med gruppindelningar utifrån mognad och ålder har de, enligt egen utsago lyckats få en miljö som inte är stressande för barnen. Lärarna på Solen beskriver hur de i den lokala organisationen strävat efter att organisera de yngsta barnen i små grupper, eftersom de menar att dessa åldrar kräver mer omsorgstid. Exempel 21 [S 13]
”det kan kanske stämma, men inte hos oss”
1. Sara: … nämen jag tycker inte… dagis stressande för små barn, det kan kanske stämma, men inte hos oss, det gör det ju inte./nej, / eller det tycker inte jag att det stämmer… att dom barnen vi har här är stressade av… dagis då, eller av förskolan… som. ….visst att dom kan vara stressade av andra orsaker…. som vi tycker, öh..stressar dom.
Utgångspunkten för lärarna i fokusgruppen Solen är att det är deras upp- gift att organisera verksamheten på ett sätt som gör att barnen mår bra. De hävdar att deras organisation är genomtänkt för att minska risken för stress. I fokusgruppen Ankaret hade de en annan utgångspunkt. De hävdar att för- skolemiljön är en stressande miljö eftersom det är stora barngrupper, något som de inte kan styra över. Ann-Marie menar i citatet nedan att det tro- ligtvis skapas en viss stress av att vistas på förskolan, oavsett ålder på barnet. Alexandra hänvisar till sin egen erfarenhet som lärare, och är så säker på att detta är en känsla som även de andra lärarna delar, att hon även använder sig av begreppet vi istället för jag för att framhålla sin ståndpunkt. Hon menar att eftersom lärarna själva känner att det är en stressande miljö, så borde även barnen känna av det. En argumentation som även Astrid instämmer i genom att hävda att de nog är jätte trötta för att det är stimmigt och stojigt på förskolan.
6. Samtalens Innehåll
Exempel 22 [A 63-65]
”dom måste ju vara jätte trötta”
1. Ann-Marie: Ja jag menar nog alla åldrar faktiskt. Jag tror att alla….. det spelar ingen roll om du är fyra år och ska hålla på med det här så tror jag att det är en viss stress. Även om du är ett år och kanske sover bort en stund, så kanske det är en viss stress att vara bland så mycket barn hela tiden och aldrig få känna en enda dag att det bara är du, mer än kanske två dagar, lör- dag och söndag hemma hos mamma och pappa. 2. Alexandra: Men jag menar, vi känner ju så själva när vi går i den
här miljön då att vi har ju kanske bara 40 timmar i veckan, och många barn har ju kanske över detta. 3. Astrid: Dom måste ju vara jätte trötta, för att det är ju stim-
met och stojet …...
I citatet ovan framkommer det även att det finns en föreställning om att för- skolan tar för stor plats i barnets liv. Detta är en diskussion som jag kommer att belysa ytterligare under rubriken Förskolan och samhället.
I min analys av ovanstående idéer om barnets natur har jag funnit att för- skolans pedagogiska praktik kan beskrivas utifrån begreppsparet en förskola för alla – en förskola för vissa. Lärarna lyfter samstämmigt fram vikten av att se varje enskilt barn samt att den pedagogiska miljön skall stimulera alla barn. Detta kräver stor lyhördhet och flexibilitet av lärarna, vars uppdrag blir att anpassa verksamheten till barnens behov. Samtidigt finns det en tydlig tanke om att vissa barn inte passar in i förskolemiljön, vilket tyder på en före- ställning om att alla barn inte lyckas anpassa sig till förskolans verksamhet. När lärarna diskuterar huruvida förskolan är en stressande miljö för barnet framkommer också en argumentation där fokusgrupperna intar delvis skilda ståndpunkter, något som jag kommer att belysa ytterligare under rubriken samhället och förskolan.
Tema 3: Samhället och förskolan
Under denna rubrik beskrivs deltagarnas samtal om förskolan i relation till samhället och dess aktörer. Beskrivningen tar sin utgångspunkt i de subte- man som framkommit i analysen: Förskolans funktion och uppdrag, Politiska beslut samt Föräldrar. I förskolan verkar ett antal aktörer så som exempelvis lärare, föräldrar och barn. Alla dessa deltar direkt eller indirekt i formandet
av förskolan som en pedagogisk praktik. Deltagarna i föreliggande studie lyfter dock även fram forskare och politiker som aktörer med stort inflytande på hur den pedagogiska praktiken framställs. Media är ytterligare en påver- kansfaktor som styr synen på förskolans roll i samhället.