Jag intresserar mig för förskolan som pedagogisk miljö sett utifrån lärarens perspektiv. Lärarna har i fokusgrupper diskuterat olika aspekter av detta ämne, som initierats av mig som forskare. De grundläggande värderingar, normer och idéer som uttrycks av deltagarna under denna fokusgruppsinter- vju ligger till grund för mina analyser. Även om jag implicit utgår från anta- gandet att dessa samtal till stor del kan relateras till lärarnas handlingar, så är detta inte något som jag kan uttala mig om inom ramen för denna studie. Min analys tar istället sin utgångspunkt i det som deltagarna i fokusgruppen uttrycker att de anser, samt hur de säger sig handla i vissa situationer.
Larsson (1994) menar att ett viktigt kvalitetskrav i en studie är att framställ- ningen i sin helhet påvisar en perspektivmedvetenhet. God kvalitet innefattar således en redovisning av de grundläggande perspektiv och antaganden som studien tar sin utgångspunkt i. Genom att explicitgöra tidigare erfarenheter och förståelse för fenomenet tydliggörs dessa antaganden och forskningen blir tillgänglig för kritisk granskning. Redovisningen av förståelsen bör dock begränsas till det som är rimligt relevant, eftersom det inte är praktiskt genomförbart att redogöra för den i sin helhet.
Jag är väl förtrogen med förskolan och dess verksamhet, vilket enligt Larsson (1994) kan betraktas som såväl en fördel som en nackdel. Jag menar dock att min erfarenhet och kännedom om verksamhetsfältet har bidragit till att
underlätta min roll som forskare. Jag har själv erfarenhet av den komplexi- tet som förskolepraktiken karakteriseras av, vilket medför att jag har en viss förståelse för, och kunskap om, verksamhetens problematik. Jag menar att en konsekvens av detta blir att samtalet i fokusgruppen får en fördjupad inne- börd, eftersom jag som forskare har möjlighet att ställa uppföljningsfrågor och följdfrågor utifrån min egen förståelse av det som diskuteras. Det som jag här beskriver som en fördel kan dock även betraktas som en stor nackdel. Det kan finnas en risk för att tidigare erfarenhet och förståelse styr forsknings- processen genom att begränsa kunskapssökandet om jag som forskare enbart fokuserar på att bekräfta mina egna erfarenheter. Jag har i studien eftersträvat en medvetenhet beträffande det beroendeförhållande som kan etableras mel- lan min egen förståelse och de resultat som redovisas. Detta görs bland annat genom att jag öppet deklarerar min tidigare erfarenhet och förståelse för det objekt som är i fokus för forskningen genom att redovisa perspektiv samt val av tolkningsteori. ”Genom att redovisa antaganden klargörs [...] under vilka villkor som resultaten skall vara giltiga” (Larsson, 1994, p. 168).
Albrecht, Johnson och Walther (1993) menar att kvaliteten i en fokus- gruppsstudie kan säkras genom att samma moderator leder samtliga fokus- grupper som ingår i studien. Detta medför att moderatorn har möjlighet att strukturera intervjun på liknande sätt samt följa upp diskussionen utifrån ett helhetsperspektiv. Fokusgruppen karakteriseras av den interaktion som sker mellan deltagarna. Interaktionen leder till att åsikter, tankar och idéer prövas och utmanas, vilket medför att de data som genereras i en fokusgrupp, enligt författarna, uppvisar en hög grad av ekologisk validitet. Den ekologiska validiteten grundar sig i antagandet om att människor i grunden är sociala, vilket innebär att data som insamlas genom fokusgrupp har en högre grad av ekologisk validitet än data som genereras genom individuella intervjuer. I föreliggande studie är det jag som har fungerat som moderator. Jag har inför analysen av varje enskild intervju lyssnat igenom intervjuerna i sin helhet ett flertal gånger. Jag valde att använda mig av fokusgrupper där deltagarna känner varandra väl sedan tidigare, något som man bör ta i beaktande när det gäller såväl bedömning av tillförlitligheten som vid diskussion av etiska aspekter. Wibeck (2000) menar att forskaren bör reflektera över atmosfären i fokusgruppen för att möjliggöra en bedömning av tillförlitligheten i de utta- landen som deltagarna gör. I en fokusgrupp där deltagarna känner varandra väl intar de med största sannolikhet ett kommunikativt mönster som lik- nar andra situationer som deltagarna gemensamt befinner sig i. I den här studien innebär det att roller och kommunikativa mönster som deltagarna
5. Metod Och Genomförande
i arbetslaget intar under arbetslagsträffar och dylikt, sannolikt uppvisar lik- nande tendenser under fokusgruppssamtalet, d.v.s. de som vanligtvis intar en tillbakadragen roll i arbetslaget visar samma tendens även under fokus- gruppssamtalet och så vidare. I studien har jag eftersträvat att, i möjligaste mån, synliggöra de kommunikativa tendenser som fokusgruppen uppvisar. Även om min ambition har varit att säkerställa att alla deltagare kommer till tals i diskussionen, har jag samtidigt betraktat fokusgruppssamtalet som en slags spegling av hur arbetslagsmöten i deras vardagspraktik gestaltar sig beträffande de kommunikativa tendenser som fokusgruppen uppvisar. I stu- dien görs en sammanfattande redovisning av dessa kommunikativa tendenser samt atmosfären i varje enskild fokusgrupp.
Syftet med fokusgruppsstudier är inte att dra generella slutsatser som kan sägas vara giltiga för en hel population. Det handlar istället om att fördjupa förståelsen av hur människor tänker om det ämnesområde som forskaren har initierat (Kreuger, 1998). I min studie är det lärarnas tankar och idéer om förskolan som pedagogisk praktik som är i fokus. Bauer och Gaskell (1999) lyfter fram risken för segmentering. De betonar att forskaren inte kan gene- ralisera sitt resultat till en hel population. I föreliggande studie är samtliga deltagare lärare i förskolan. Jag menar att jag i mina fokusgrupper kan se vissa mönster, såväl när det gäller de kommunikativa resurser som deltagarna använder för att föra fram och förhandla om sitt budskap, som i det tematiska innehållet i diskussionerna. Det är dock inte min avsikt att nå en statistisk generaliserbarhet med syfte att överföra dessa resultat till samtliga lärare i Sverige. Jag menar dock att resultaten i min studie kan lyfta fram tendenser som är av intresse för samtliga lärare och andra som är intresserade av för- skolans verksamhet. Studien kan således ligga till grund för reflektioner och ställningstaganden som kan bidra till att lyfta fram den komplexitet som förskolans verksamhet kännetecknas av och, i ett vidare perspektiv, bidra till att såväl lärarnas yrkesroll som förskolan som institution utvecklas. Alvesson och Sköldberg (1994) hävdar i enlighet med detta att det endast är statistiska studier som kan uttala sig om att förhållandena är på samma sätt i en hel population. Generaliserbarheten i kvalitativa undersökningar handlar sna- rare om att det kunskapstillskott som erhålls betraktas som värdefullt och giltigt i liknande sammanhang.