De fokusgrupper som ingår i föreliggande studie diskuterade med utgångs- punkt i ämnet: Förskolan som pedagogisk praktik. Eftersom alla deltagare i denna studie arbetade i förskolan är det ett ämne som väckte stort engage- mang, något som är av stor betydelse för utfallet av fokusgruppsintervjuer
(Morgan, 1998; Wibeck, 2000). Inbördes homogena grupper är att föredra eftersom människor med gemensamma erfarenheter kan antas vara mer posi- tiva till att bidra till diskussionen (Knodel, 1993; Stewart & Shamdasani, 1990).
Urvalet av deltagare i denna studie kan beskrivas som ett strategiskt urval grundat på kontakt med olika förskolor inom ett hanterbart avstånd. Efter telefonkontakt skickade jag ett missivbrev med information om syftet med studien, samt de yttre förutsättningar som fanns för deltagande (se bilaga 1). Deltagarna i respektive fokusgrupp ingår i samma arbetslag. I studien betrak- tar jag arbetslaget som en social kontext, i vilken åsikter, tankar och idéer formas och utvecklas (Kitzinger, 1994). Det innebär att deltagarna har en relativt god kännedom om varandra sedan tidigare. I de flesta av arbetslagen finns dock två eller fler avdelningar representerade, vilket innebär att graden av gemensam och delad yrkesvardag varierar beroende av hur dessa avdel- ningar samarbetar. En positiv effekt av deltagarnas tidigare relationer är att det var mindre tidskrävande för dem att orientera sig mot varandra, och där- med mer tid att diskutera ämnet som var i fokus för intervjun. Morgan (1998) betonar att det är viktigt att gruppmedlemmarna har en känsla av samhörig- het. Fokusgrupper skapar en process av ”sharing and comparing among the participants” (p. 31). Wibeck (2000) påtalar dock att det finns en risk för att så kallad ”groupthink” inträder i grupper där deltagarna känner varandra väl sedan tidigare. Groupthink innebär att det bara finns ett sätt att tänka som är accepterat i gruppen. Stewart och Shamdasani (1990) har, liksom Wibeck (2000), uppmärksammat vikten av att moderatorn observerar den interak- tion som sker i gruppen och deltagarnas bemötande av varandra. Genom att studera såväl verbal som icke verbal kommunikation bör moderatorn vara uppmärksam på eventuella alliansbildningar, dominanta gruppmedlemmar samt att alla i gruppen får möjlighet att kommer till tals. Wibeck menar dock att groupthink kan ses som ett resultat i sig som är värt att uppmärksamma för forskaren.
Stewart och Shamdasani (1990) har identifierat en rad olika faktorer som påverkar i vilken grad deltagarna känner för att dela med sig av sina tankar till de andra deltagarna. De delar in dessa faktorer i tre kategorier: Intraperso- nella faktorer, interpersonella faktorer samt miljöfaktorer. De intrapersonella faktorerna innefattar deltagarnas individuella personlighetsdrag. Individer- nas personlighetsdrag är nära relaterat till grupprocessen och kan påverka hela gruppens beteende. Även demografiska variabler, såsom ålder, kön, yrke och utbildning, kan vara av stor betydelse vid rekrytering av lämpliga grup-
5. Metod Och Genomförande
per vid fokusgruppsintervjuer. Mitt val att använda redan existerande grup- per innebär att detta till stor del är faktorer som jag i min studie inte har haft inflytande över. De deltagare som ingår i den här studiens fokusgrupper har det gemensamt att de ingår i ett arbetslag som har sitt arbete förlagt till förskolan. Deltagarna i grupperna skiljer sig åt beträffande en rad andra faktorer. Utifrån studiens syfte menar jag dock att detta inte utgör något hinder, utan tvärtom kan berika det material som fokusgruppen genererar. De interpersonella faktorerna handlar enligt Stewart och Shamdasani (1990) till stor del om de förväntningar deltagarna i gruppen har på varandra. Dessa förväntningar grundar sig i tidigare erfarenheter samt i föreställningar om de intrapersonella faktorerna. Den interpersonella interaktionen påverkas av gruppmedlemmarnas förmåga att identifiera sitt uppdrag samt bidra med information. Jag menar att deltagarna i mina fokusgrupper inte hade några som helst problem med att identifiera uppdraget samt bidra med information eftersom fokus för samtalet rörde sig inom ett fält som de hade stor kunskap om och erfarenhet av.
Miljöfaktorer kan också påverka i vilken utsträckning deltagarna vill dela med sig av sina tankar till gruppen. Den fysiska omgivningen i form av möblering, storlek på rummet, bilder och väggdekorationer kan enligt Ste- wart och Shamdasani (1990) ha en avgörande betydelse för utfallet av en fokusgruppsintervju. I studien har den omgivande miljön tagits i beaktande. Fokusgruppsintervjuerna har genomförts i personalrummet eller ett rum i nära anknytning till detta på respektive förskola9. De deltagande lärarna har själva valt en miljö som de anser lämplig.
Knodel (1993) menar att ett vanligt förfaringssätt vid rekrytering av grup- per som skall delta i fokusgruppsintervjuer är att forskaren medvetet söker karakteristiska drag som skiljer grupperna åt sinsemellan, så kallade ”break characteristics”. Dessa ”break characteristics” utgörs av särskiljande drag som skall öka sannolikheten för att en variation av åsikter, erfarenheter och tankar skall föras fram under fokusgruppsintervjun och berika analysen av materia- let. Samtidigt bör forskaren dock även eftersträva vissa gemensamma drag i alla grupperna, så kallade ”control characteristics”. Wibecks studie (2002) är ett exempel på hur fokusgrupper valts med utgångspunkt i antagandet att samtliga deltagare haft anledning att fundera över de frågor som studien 9 För en översiktlig beskrivning av den fysiska omgivningens förutsättningar under respektive fokusgruppsintervju hänvisas till rubrikerna Beskrivning av materialet och Fokusgruppsintervjuerna.
behandlade, men där grupperna sinsemellan visade stor variation. Wibeck undvek att blanda olika yrkesgrupper med medlemmar från ideella fören- ingar för att på så vis förhindra spänningar och hierarkier inom gruppen. I föreliggande studie finns det inte några tydliga drag som särskiljer grupperna från varandra, och det har inte heller varit mitt syfte. Istället vill jag med min studie belysa hur lärare i förskolan diskuterar ett ämne som de har stor kunskap om genom sitt vardagliga yrkesutövande. De gemensamma dragen i gruppernas utformande är ytligt sett betydligt mer framträdande. Jag menar dock att varje grupp är unik utifrån sin sammansättning, vilket medför att erfarenhet, utbildning, kompetens och förutsättningar för arbetet skiljer sig åt mellan de olika grupperna.
Morgan (1998) betonar att gruppstorleken är en viktig komponent att ta hän- syn till i planeringen av fokusgrupper. Han rekommenderar att gruppen bör ha fyra till sex deltagare för att varje medlem skall få inflytande i diskus- sionen. Han motiverar detta genom att hävda att det är lättare att både ge och få feedback i en mindre grupp. Eftersom jag har valt att använda mig av redan existerande grupper, i form av arbetslag, har jag inte haft möjlighet att påverka antalet deltagare i varje fokusgruppsintervju. Det har varierat från fyra till åtta personer i de olika grupperna. Jag menar dock att det faktum att deltagarna i arbetslaget känner varandra sedan tidigare medverkar till att kommunikationen underlättas. Det ställer dock stora krav på mig som mode- rator att observera gruppens dynamik, eftersom deltagarna i ett arbetslag san- nolikt har roller i gruppen klara. Den som vanligtvis är dominant eller tyst intar ett liknande mönster i fokusgruppsintervjun. Enligt Morgan (1998) är det inte lämpligt att använda sig av mindre än tre grupper i en studie. I min studie ingår sju fokusgrupper. Ytterligare en fokusgruppsintervju genomför- des, men på grund av tekniska problem finns den inte med i min resultatre- dovisning.