Det empiriska datamaterialet, som denna avhandling bygger på utgörs av sammanlagt sju fokusgruppsintervjuer bestående av lärare i förskolan. Dessa intervjuer har spelats in med hjälp av Mp3-spelare. Det inspelade materialet har sedan transkriberats ordagrant.
Data samlades in under 2006 och 2008 i tre olika kommuner. I tabellen nedan ges en översiktlig presentation av fokusgrupperna.
5. Metod Och Genomförande
Tabell 1: Presentation av fokusgrupperna
Grupp DeltagareAntal Representerade Avdelningar Utbildning Samtalets Längd Ankaret 7 deltagare 3 avdelningar 4 förskollärare
2 barnskötare 1 tidigarelärare
120 minuter Solen 8 deltagare 3 avdelningar 4 förskollärare
3 barnskötare 1 resurs
100 minuter Lövet 7 deltagare 3 avdelningar 4 förskollärare
2 barnskötare 1 speciallärare
100 minuter Jupiter 8 deltagare 6 avdelningar 1 rektor
4 förskollärare 2 barnskötare 1 tidigarelärare
90 minuter
Boken 7 deltagare 2 avdelningar 3 Förskollärare 3 Barnskötare 1 tidigarelärare
110 minuter Kotten 4 deltagare 1 avdelning 3 förskollärare
1 1-7 lärare 100 minuter Ekorren 5 deltagare 1 avdelning 3 förskollärare
2 barnskötare 100 minuter Sammanlagt deltog 46 deltagare i fokusgrupperna. I det följande presenteras grupperna var för sig. Samtliga namn är pseudonymer. Syftet med nedan- stående beskrivning är att lyfta fram en översiktlig bild av den dialogiska komplexiteten i fokusgrupperna. Varje grupp är unik och interaktionen i olika fokusgrupper utvecklar sig på olika sätt beroende på de yttre och inre ramar som fokusgruppen är involverad i. Jag betraktar beskrivningen av varje fokusgrupp och dess yttre och inre ramar som en viktig del av förståelsen för resultatet.
Ankaret
Denna grupp bestod av sju deltagare som representerade tre olika avdelningar. Gruppen utgjorde delar av ett arbetslag och bestod av fyra förskollärare, två barnskötare samt en person som gått det nya lärarprogrammet med inrikt- ning mot de tidigare åldrarna. Med undantag av den senare hade alla arbetat inom yrket i minst tio år. För att få en struktur på mitt datamaterial valde jag att benämna alla deltagare i denna grupp med namn som har initialbok- staven ”A”. Således var det Annica, Anna, Astrid, Alva, Amanda, Ann-Marie och Alexandra som deltog i denna diskussion. Fokusgruppsamtalet ägde rum
på kvällstid i förskolans personalrum. Samtalet karakteriserades i hög grad av en öppen, positiv och glad stämning med många skratt och överlappande samtal. En tydlig tendens i denna fokusgrupp var att de deltagare som arbetat längst på stället också var mest aktiva i diskussionen. Ett undantag var arbets- lagsledaren som var relativt nyanställd på den aktuella förskolan men som ändå intog en aktiv och drivande roll i diskussionen. Arbetslagsledaren intog en slags moderatorroll och förde diskussionen vidare genom att ställa frågor till de andra. Deltagarna i den här gruppen vände sig därför väldigt sällan till mig som moderator, vilket innebar att jag i hög grad kunde koncentrera mig på att studera gruppens interaktion och inbördes relationer.
Solen
I denna grupp deltog åtta personer som ingick i samma arbetslag. Dessa del- tagare representerade egentligen tre olika avdelningar men arbetade i realite- ten gemensamt stora delar av dagen. Alla hade sökt sig till denna verksamhet, som var relativt nystartad, med intentionen att skapa något nytt. I gruppen ingick fyra förskollärare, tre barnskötare samt en person som arbetade som tillfällig resurs i gruppen. Samtliga deltagare hade lång erfarenhet av arbete i förskolan. Jag valde att benämna dem vid namn med initialbokstaven ”S”. Stina, Solveig, Sara Sofia, Sandra, Sonja, Siri och Sabina var de som deltog i denna diskussion. Fokusgruppsamtalet ägde rum på kvällstid i förskolans kök. Samtalet präglades inledningsvis av en lite avvaktande och kritiskt ifrå- gasättande karaktär. Detta medförde att de till en början vände sig till mig som moderator i hög utsträckning. De ville få svar på frågor som rörde huru- vida det som ingick som stimulusmaterial var att betrakta som vetenskapligt, mina egna tankar eller som en del av massmedias bild av förskolan. Eftersom jag klargjorde att rubrikerna var hämtade från dagspressen och inte grundades på mina egna tankar, infann sig ganska omgående ett mönster, som innebar att deltagarna inledde varje ny rubrik med att definiera den som vetenskaplig eller icke vetenskaplig. Efter hand när samtalet fortsatte karakteriserades dis- kussionen av en positiv stämning, där alla deltagare var uppgiftsorienterade med samma möjligheter att delta i diskussionen.
Lövet
I fokusgruppen Lövet deltog sju deltagare från samma arbetslag som represen- terade tre olika avdelningar. I gruppen ingick fyra förskollärare, två barnskö- tare samt en speciallärare. Lärarna hade lång yrkeserfarenhet och flera hade arbetat en längre tid på den aktuella förskolan. Deltagarna i denna fokus-
5. Metod Och Genomförande
grupp benämner jag Lisa, Lena, Lotta, Linn, Liv, Lisbet och Linnea. Inter- vjun ägde rum kvällstid inne på en av förskolans avdelningar. I slutskedet av intervjun kom förskolans rektor in och deltog i diskussionen. I min analys av materialet kan jag inte finna att samtalets karaktär förändrades nämnvärt i och med hennes deltagande. Inledningsvis var det en trevande stämning där deltagarna i gruppen verkade avvakta att någon annan skulle ta kommandot i samtalet. För att deltagarna skulle känna sig trygga valde jag därför att inled- ningsvis direkt vända min första fråga till en av deltagarna. Detta innebar att samtalet fick en positiv start och diskussionen var efter den tveksamma starten såväl livlig som engagerad. Även om specialläraren ingick i arbetslaget var det tydligt att hon hade ett ovanifrånperspektiv i sin diskussion. Hon gav bland annat uttryck för ett flertal värderande kommentarer, där hon i positiva ordalag lyfte fram arbetssättet på avdelningarna.
Jupiter
Fokusgruppen Jupiter bestod av representanter från sex olika avdelningar samt rektor. Förutom rektor deltog fyra förskollärare, två barnskötare och en lärare för barn mot tidigare åldrar. I avhandlingen benämns dessa deltagare vid namnen Johanna, Julia, Jessica, Jenny, Jutta, Jonna, Josefin och Jasmine. Dessa deltagare var representanter från olika arbetslag inom samma rektors- område som kontinuerligt hade träffar för att diskutera pedagogiska frågor. Intervjun ägde rum under ordinarie arbetstid i ett litet rum på förskolan som låg ostört. Det tog mycket tid i anspråk innan lärarna kunde sätta sig ner och påbörja intervjun. En av deltagarna fick rycka in och hjälpa en kollega och var därför inte närvarande under tio minuter av diskussionen. De flesta av deltagarna hade lång erfarenhet av yrket. Det var en positiv stämning där alla var delaktiga i diskussionen. Innan intervjun hade jag farhågor att rektors närvaro skulle påverka deltagarnas diskussion i negativ bemärkelse, genom att de skulle känna sig kontrollerade eller att rektor skulle ta för stor plats i diskussionerna. Eftersom rektor uttryckligen önskade vara med beslutade jag dock att bifalla hennes önskan. I min analys av materialet kan jag inte finna att rektors närvaro har påverkat samtalet enligt mina farhågor.
Boken
Fokusgruppen Boken bestod av sju deltagare från ett arbetslag som represen- terade två avdelningar. I gruppen deltog tre förskollärare, tre barnskötare samt en tidigarelärare. Intervjun ägde rum kvällstid i förskolans matrum. Delta- garna i denna grupp benämner jag som Bibbi, Beata, Berit, Bodil, Benita,
Beatrice och Barbro. Yrkeserfarenheten i gruppen varierar från ett par år upp till över tio år. Båda avdelningarna består av personal som är nya i gruppen. Ny personalgrupp samt att förskolan stod inför en stor ombyggnation med- förde att deltagarna uttryckte att fokusgruppsamtalet bidrog till gemensam reflektion där viktiga aspekter av förskolans uppdrag lyftes fram. Samtalet flöt relativt obehindrat och alla deltog. Det var inte någon som tog en tydlig ledarroll i gruppen utan de vände sig i hög grad till mig som moderator. Detta var den grupp där jag var mest aktiv genom att ställa direkta frågor.
Kotten
I fokusgruppen Kotten deltog ett arbetslag med fyra deltagare. Dessa arbetade på samma avdelning och benämns i denna avhandling som Kristin, Karin, Katarina och Kerstin. Gruppen bestod av tre förskollärare och en 1-7-lärare. Intervjun ägde inledningsvis rum i förskolans personalrum under ordinarie arbetstid. Det tog ganska mycket tid i anspråk innan alla deltagare var på plats och intervjun kunde börja. Ganska omgående fann deltagarna att det var svårt att få lugn och ro där eftersom andra lärare kom för att ha rast samt att barn knackade på och ville ha hjälp med saker. Vi förflyttade oss därför till ett avlägset rum på en av avdelningarna där vi fick sitta i fred resten av tiden. En av deltagarna i den här intervjun hade över tjugo års erfarenhet av yrket, en hade tretton år och övriga två var relativt nyutbildade med tre år vardera. Deltagarna lyfte fram denna variation i yrkeserfarenhet som något positivt. Den deltagare som hade längst erfarenhet av yrket var också väldigt drivande i diskussionen vilket medförde att jag som moderator inte aktivt behövde bidra för att föra diskussionen framåt. De övriga deltagarna verkade dock engagerade och samtalet flöt obehindrat trots att denna deltagare tog mer talutrymme. Stämningen var uppsluppen och glad.
Ekorren
Fokusgruppen Ekorren bestod av fem deltagare som alla ingick i ett arbetslag på samma avdelning. I studien benämner jag dem som Eva, Erika, Elin, Ester och Elisabet. Deltagarna i den här gruppen hade mycket lång erfarenhet av yrket och fyra av dem hade arbetat tillsammans i sju år. I den här gruppen var två av deltagarna till synes mindre aktiva. De kom med få egna inlägg men deltog ändå aktivt genom instämmande hummanden, skratt samt genom att de bekräftade det som någon annan yttrat i omformuleringar. De två som hade längst erfarenhet av yrket (25 respektive 30 år) är också de som var mest aktiva under diskussionen även om ingen av dem tog på sig en direkt mode-
5. Metod Och Genomförande
ratorsroll. Istället turades de om att föra diskussionen vidare. Som moderator kunde jag därför koncentrera mig på att studera interaktionen och de inbör- des relationerna. Gruppklimatet verkade, trots en viss obalans i talutrymmet, vara gott. Deltagarna såg ut att trivas tillsammans. Intervjun ägde rum i per- sonalrummet på förskolan under ordinarie arbetstid. En av deltagarna avvek en stund för att hjälpa en kollega.
Fokusgruppsintervjuerna
Jag valde att utgå ifrån det som Kvale (1997) benämner som en halvstruktu- rerad intervju, vilket innebar att jag som moderator hade stora möjligheter att styra in samtalet i den riktning som jag önskade, samtidigt som det fanns utrymme för deltagarna att introducera nya ämnen. Intervjuerna varierade i längd mellan 90 minuter till 120 minuter. Som underlag för diskussionerna i fokusgrupperna hade jag sammanställt ett stimulusmaterial bestående av två olika delar. Den första delen omfattades av en A4-sida med rubriker hämtade från dags- och kvällspress, vilka jag sammanställt i form av påståenden, som deltagarna sedan fick ta ställning till och reflektera kring (se bilaga 2). Dessa rubriker behandlade huvudsakligen frågor som rör förskolan som företeelse och förskolans uppdrag. Därefter presenterade jag en artikel med titeln ”Den progressiva förskolan – En myt?” (Nilsson, 2004) (se bilaga 3). Denna artikel användes som underlag för diskussioner om förskolans innehåll samt begrep- pen lek och lärande, relaterat till förskolans verksamhet och miljö. Som ett komplement till detta stimulusmaterial använde jag mig av en intervjuguide (se bilaga 4), vars syfte var att diskutera förskolemiljön ur ett lokalt perspek- tiv; d.v.s. jag ville få kunskap om hur de organiserade sin miljö på den aktu- ella förskolan. Intervjuguiden bestod av ett antal öppna frågor som fungerade som riktmärken för den diskussion som följde, snarare än som ett tvingande protokoll. Svaren på många av dessa frågor hade redan tidigare diskuterats, vilket medförde att denna intervjuguide snarast användes för att säkerställa att alla frågeområden hade behandlats under intervjun.
Stimulusmaterialet presenterades för deltagarna vid intervjutillfället, efter- som jag eftersträvade att samtalet i så stor utsträckning som möjligt skulle karakteriseras av spontanitet, otvungenhet och öppenhet. Deltagarna i mina fokusgrupper kände varandra väl och delade till stor del sin yrkesvardag med varandra. Jag ansåg att beslutet att dela ut stimulusmaterialet vid intervjutill- fället borgade för djupare diskussioner mellan deltagarna, eftersom det var ”nya” frågeställningar som togs upp. De hade inte haft möjligheten till en
förberedande diskussion tidigare, där de redan positionerat sig utifrån dis- kussionsmaterialet. Det är dock i det närmaste oundvikligt att deltagare som delar sin arbetsvardag, och således har god personkännedom om varandra, positionerar sig utifrån sina arbetsroller under själva samtalet. Jag menar dock att detta inte innebär några avgörande problem för mig i min studie, eftersom det säkerligen är dessa roller som intas när de diskuterar sin vardagspraktik även vid andra tillfällen, exempelvis personalmöten. Utgångspunkten är att jag eftersträvar att fokusgruppsintervjun skall vara så lik ett vardagssamtal som möjligt och att dialogen som sker grundar sig i ett spänningsförhållande mellan deltagarna snarare än i jämlika relationer. Ett dialogiskt perspektiv på sociala representationsteorin kan bidra till att synliggöra detta spännings- förhållande samt hur mening formas och förhandlas i fokusgruppsintervjun. Fokusgruppsintervjuerna ägde rum på respektive förskola, huvudsakligen i personalrummet eller i förskolans matrum. I fyra av intervjuerna ägde ses- sionen rum under kvällstid. De sessioner som ägde rum på dagtid skilde sig från övriga. Två av grupperna bestod av arbetslag med endast en avdelning. Den tredje gruppen representerades av deltagare från sex olika avdelningar. Jag inledde med att beskriva förutsättningarna för diskussionen när alla del- tagarna hade infunnit sig och satt sig tillrätta. I stora drag innebar det att jag presenterade mig själv och syftet med min studie samt tydliggjorde min roll som moderator under intervjun. I denna inledning informerade jag även om de etiska aspekterna10 av intervjun. Jag framförde min förhoppning om att intervjun skulle ha karaktären av ett samtal mellan deltagarna, vilket med- förde att min roll som moderator i huvudsak gick ut på att jag i möjligaste mån skulle förhålla mig passiv i diskussionerna, med uppgift att initiera nya ämnen eller lyfta upp intressanta aspekter ur deras samtal. Jag poängterade att det inte fanns något facit för vad som är rätt eller fel samt att jag inte hade för avsikt att kontrollera deras kunskaper.
Jag eftersträvade att placera mig själv i rummet, så att jag inte skulle få en cen- tral och framträdande roll i diskussionen. Under tiden deltagarna samtalade, förde jag korta anteckningar om vem som hade ordet. Dessa anteckningar syftade i huvudsak till att underlätta transkriberingen av intervjun. Det med- förde dock också att jag hade en relativt tillbakadragen roll i de flesta grup- perna. Deltagarna vände sig sällan med frågor till mig, och de orienterade
10 Dessa etiska aspekter beskrivs i avhandlingen utförligare under rubriken ”Etiska överväganden”.
5. Metod Och Genomförande
sig inte heller särskilt ofta mot mig med blicken. Samtalet fokuserades i hög grad kring det presenterade stimulusmaterialet. Det innebar att deltagarna i princip diskuterade det som jag hade för avsikt att de skulle diskutera. Samtliga intervjuer spelades in med hjälp av en Mp3-spelare och en liten mikrofon. Även om det vid något enstaka tillfälle förekom, att deltagarna uttryckte en obehaglighetskänsla inför att bli inspelade på Mp3:n, föreföll det inte som om de verkade störas av detta, när intervjun väl hade startat. Därefter överfördes inspelningen till datorn. Jag har lyssnat igenom inspel- ningarna flera gånger samt transkriberat intervjuerna i sin helhet. Transkri- beringen var i stort sätt ordagrann, med undantag av några få tillfällen då jag ansåg att diskussionen ej var relevant för ämnet. Dessa tillfällen finns dock med som en beskrivning i det transkriberade materialet.