Grunden för mitt forskningsintresse utgörs, som jag redan har beskrivit i inledningen av denna avhandling, av min egen yrkeserfarenhet som förskol- lärare och min upplevelse av att den ”common sense kunskap” som jag själv praktiserat i flera avseenden var divergerande beroende på den kontext som jag befann mig i och de människor jag arbetade tillsammans med. I klartext handlar det om att tolkningen av styrdokument etc. i vissa avseenden varie- rade beroende på relationerna i arbetslaget. I denna studie intar teorin om sociala representationer en central roll så till vida att den fungerar som ett verktyg med vars hjälp det är möjligt att beskriva och djupare analysera den mening som lärarna i fokusgrupperna tillskriver objektet för studien: Försko- lan som pedagogisk praktik. Teorin utgår ifrån antagandet att vår föreställ- ning om världen betingas av de erfarenheter om vardagslivet som vi formar i interaktion med andra människor. Gruppen utgör således basen för hur vi uppfattar världen. Människor har behov av social gemenskap och interak- tion och bildar därför gemensamt kollektiva föreställningar om verkligheten omkring dem. Denna föreställning utvecklas till en form av vardagskunskap som hjälper människan att få orientering i den sociala verkligheten. Kollek- tiva föreställningar förstärker de sociala banden i ett samhälle. Teorin om sociala representationer är under kontinuerlig utveckling. Det finns därför flera olika inriktningar av teorin. Jag menar, i likhet med Marková (2003) att teorin om sociala representationer inryms i ett sociokulturellt paradigm. Marková och Moscovici (1998) hävdar att det finns många beröringspunkter mellan teorin om sociala representationer och andra teorier.
4. Teoretiska Perspektiv
Phenomenology, the theory of social representations, and some other social scientific approaches, such as Bakhtainian dialogism, Vygotskian theory of socio-cultural theory of mind, Valsiner’s co-constructivism, Nelson’s theory of cognitive development, the Prague School of struc- turalism, all share some basic ontological assumptions about reality. These assumptions include for example, the interdependence of cul- ture and the individual mind, their co-development; the interdepen- dence between thought/thinking and language/speaking” (Marková & Moscovici, 1998, p. 394).
Marková (2003) menar att teorin om sociala representationer är användbar för att studera interpersonella relationer. I min tolkning av teorin har relatio- nernas betydelse för vårt sätt att betrakta världen fått en framträdande plats. Vi lever tillsammans med andra människor och bildar en gemensam föreställ- ning om verkligheten omkring oss. Förskolan som institution har en central roll i det svenska samhället. En övervägande del av Sveriges befolkning har på ett eller annat sätt en anknytning till förskolan, vilket medför att frågor om förskolan är kontinuerliga inslag i den offentliga debatten. Deltagarna i föreliggande studie influeras givetvis av denna samhällsdebatt samtidigt som de genom sin yrkesprofession har en unik kunskap om och erfarenhet av förskolan som pedagogisk praktik. I studien intresserar jag mig för hur denna kunskap om förskolan kommuniceras. Frågan om vilka centrala teman det är som lyfts fram och hur de framhålls är centralt.
Teorin om sociala representationer lanserades 1961 av fransmannen Serge Moscovici i arbetet ”La psychanalyse, son image et son public”. Studien är en kombination av sociala surveydata och mediaanalys som beskriver hur tre grupper av Frankrikes befolkning tar till sig och hanterar psykoanalysens idéer på 1950-talet. Resultatet visar att de olika grupperna utvecklar skilda representationer av psykoanalysen. I konstruktionen av kunskap om psyko- analysen involverades olika typer av common sense. Dessa olika förnuftsty- per, eller typer av common sense, samexisterade sida vid sida i samma grupp och efter vissa ändringar, inom samma individ (Moscovici, 1961/2008). Olika representationer och kunskapssystem kan således samexistera, något som inom teorin benämns med begreppet cognitive polyphasia (Jovchelo- vitch, 2007, 2008)
The concept expresses the plurality of representational fields, where differing, and at times conflicting, styles of thinking, meanings and practices co-exist in the same individual, institution, group or com- munity (Jovchelovitch, 2008, p. 442).
Enligt teorin om sociala representationer utgörs vår föreställning om världen av de erfarenheter som görs i vardagslivet och som vi formar i interaktion med andra människor. Teorin handlar således om hur människor tillsam- mans bildar en föreställning om verkligheten omkring dem. Denna föreställ- ning utvecklas till en form av vardagskunskap som hjälper människan att få orientering i den sociala verkligheten.
[…] sociala representationer är sammansatta fenomen som alltid ingår i och påverkar samhällslivet. – De utgör en socialt delad kunskapsform som har ett praktiskt syfte och som påverkar den verklighetsbild en viss social grupp konstruerar (Jodelet, 1995, pp. 31-32).
Översatt till mitt forskningsintresse innebär det således att jag utgår ifrån att lärarna i sitt vardagsarbete utvecklar föreställningar om förskolan som pedagogisk praktik. Jag intresserar mig för de bilder av förskolan som fram- ställs i lärarnas samtal eftersom jag tror att det inte är möjligt att tänka, kommunicera och debattera i samhället utan representation. Jag menar att sociala representationer influerar och konstituerar hur förskolan organiseras. Howarth (2006b, p. 74) betonar att ”we must emphasize the point that repre- sentations not only influence people´s daily practices – but constitute these practices”. Det innebär att en förutsättning för att förstå varför någon agerar på ett specifikt sätt är förståelsen för de sociala representationer som personen ger uttryck för samt de sociala representationer som finns inbäddade i organi- sationen och den institutionaliserade kulturen (Howarth, 2006a). Teorin om sociala representationer kan tillhandahålla verktyg och begrepp som bidrar till fördjupad beskrivning och analys av avhandlingens fokus med utgångs- punkt i den common-sense kunskap som förmedlas av deltagarna i fokus- grupperna. ”A key feature of the theory of social representations is its explicit focus on common-sense knowledge” (Liu, 2004, p. 252). Avsikten med denna studie är att använda teorin om sociala representationer som ett verktyg för att beskriva den mening som lärarna i fokusgrupperna tillskriver förskolan som pedagogisk praktik.
Begreppet sociala representationer har sitt ursprung i Emile Durkheims begrepp kollektiva representationer. Han använde begreppet kollektiva repre- sentationer för att studera det sociala livets symboliska element. Symboliken står för de idéer som människor delar om ett objekt, oberoende av objek- tet självt. Durkheim menade att de kollektiva representationerna är stabila vid överföring och reproduktion och de individuella är mer föränderliga och obeständiga. Vidare menade han att individuella representationer baserar sig
4. Teoretiska Perspektiv
på den enskilde individens medvetande och de kollektiva på samhället som helhet. Kollektiva representationer delas av alla medlemmar i en grupp. De hjälper till att bevara banden mellan medlemmarna och får dem att handla och tänka som en grupp. Den kollektiva representationen förs vidare från en generation till en annan och påverkar individerna. Durkheim betonade språket och dess betydelse som kollektiv faktor i människors relationer. Seder, ritualer och traditioner betraktade han också som olika representationsfor- mer. Samhället och dess representationer påverkas av de symboler som ingår i traditionen (Moscovici, 1995).
Skillnaden mellan social representation och Durkheims kollektiva represen- tation är att social representation inbegriper såväl kollektiva som individuella tankar (Marková & Moscovici, 1998). Betydelsen av kommunikation och interaktionen är central i social representationsteori. Översatt till förelig- gande studie innebär det att lärarnas sätt att kommunicera förskolan som pedagogisk praktik är i fokus.