Det framgår i grupperna att jämställdhet är ett aktuellt utvecklingsområde för många förskolor i dag. Ett flertal av grupperna har varit på fortbildning för att fördjupa sina kunskaper inom området. Lärarna i fokusgrupperna menar att de har relativt goda kunskaper i ämnet. Grupperna betonar att den fysiska miljön organiseras för att såväl flickor som pojkar skall få möjlighet att utveckla och stimulera sina intressen. Inledningen till nedanstående citat är en diskussion där lärarna i fokusgruppen Solen beskriver hur de uppmärk- sammat att pojkarna och flickorna i hög grad leker separata lekar där de delar upp sig utifrån kön, vilket delvis problematiseras eftersom det finns en strä- van efter att barnen ska kunna mötas i leken oberoende av kön.
Exempel 15 [S 295-302]
”det får inte bli för puttinuttigt”
1. Sonja: På mötet så pratade vi lite om det …att /ja/ att vi kände att det blev lite så där… / det får inte bli för puttinuttigt / nej, det får inte bli för puttinuttigt eller för tjejigt, att det bara är tjejer som ska känna att det är gulligt att gå in där utan det ska även finnas mate- rial för pojkar…
2. Solveig: Men när det gäller utklädningsmaterial så har vi mycket pojk.. / ja det har vi / …alltså riddardräkter och allt möjligt…
3. Sara: Vi försökte ju också likadant med legot / mmm / och tänka att det ska vara sånt som kan tilltala flickorna, att det kanske kan vara några hästar å lite sånt, så att dom kan bli …alltså lockade av det för att det är tjej- saker. Och vi har ju köpt in rosa och ljusblått lego… […]
4. Sonja: Vi har ju en del, för det var en artikel i förskollä- rartidningen att det inte fanns tjejgubbar eller sånt. / ja / Jag vet inte hur det kom till uttryck, men att det bara var killar som var legogubbarna. Men vi har faktiskt… jag måste säga att vi har många gummiga tjejer också, så det upptäcker dom mer och mer så… 5. Siri: Men sen förutsätter vi också att pojkarna ska gilla lite
tuffare grejer och flickorna ska gilla det lite mjukare, det kanske inte alltid är sant…
6. Sonja: Fast egentligen tänker vi ju rätt eftersom vi tänker att de ska kunna göra sina egna val framöver / mm / men då ska det ju också finnas…
7. Solveig: Men då ska det ju inte bara vara så att tjejerna ska våga leka med det ena å …
8. Sara: Nej, men det ska finnas /nej precis / men ofta så tänker ju … tänker man… så måste man ju tänka mer på det som i ..i byggleken att det ska finnas saker som ska tilltala tjejerna, så att dom ska vara med i byggleken då va… alltså likadant med utklädnings- kläderna, det ska finnas ridd.. ja riddardräkter som kan tilltala killarna så att dom är med även i den leken.
I inledningen till ovanstående citat (tur 1) lyfter Sonja fram vikten av att den pedagogiska förskolemiljön tilltalar såväl flickor som pojkar. Förskolan som pedagogisk praktik skall tillmötesgå såväl flickor som pojkars önskemål. Sonja lyfter dock inledningsvis specifikt fram pojkarnas behov genom att hävda att det inte får bli ”för puttinuttigt eller för tjejigt” i förskolemiljön. Jag gör tolkningen att deltagarna i denna grupp ger uttryck för idéer om att barns önskemål skiljer sig åt beroende av kön och att det finns en risk för att förskolemiljön främst främjar flickors önskemål och behov. I tur två och tre framkommer det, enligt min tolkning, att materialet som finns på förskolan i hög grad införskaffas med utgångspunkt i barnens kön. Lärarna gör en dis- tinktion mellan pojkleksaker och flickleksaker och betonar att det är viktigt att förskolan tillhandahåller båda sorterna. Vissa av pojkleksakerna ”anpas- sas” dock till flickornas behov och önskningar genom färgval samt tillbehör som förmodas locka flickorna att använda dem. Det framgår inte av citatet om detta är en strategi som används för att även locka pojkarna till de så kall- lade flickleksakerna. I tur fem ifrågasätter dock Siri ovanstående resonemang genom att hävda att det inte går att förutsätta att kön är determinerande för val av aktivitet eller leksak. Detta inlägg i diskussionen följs av en argumen- tation där Sonja (tur 6) menar att grundidén ändå är att barnen ska kunna
6. Samtalens Innehåll
göra sina egna val ”framöver” samt ett inlägg där Solveig (tur 7) uppmärk- sammas på att fokus inte bör vara så ensidigt fokuserat på att flickorna skall förändras. Citatet avslutas med att Sara (tur 8) ännu en gång betonar vikten av att leksakerna skall vara utformade med syfte att locka flickor och poj- kar till aktiviteter som traditionellt tillskrivs det motsatta könet, exempelvis att pojkarna skall lockas till rollek genom att förskolemiljön tillhandahåller utklädningskläder i form av riddardräkter och dylikt.
I min analys av ovanstående citat har jag funnit att barns preferenser – flickor och pojkars preferenser är en relationell kategori som är central när deltagarna i fokusgruppen samtalar om den pedagogiska praktiken utifrån ett genusperspektiv. Detta är ett tema som återkommer i flera av fokusgrupperna och som innebär att deltagarna lyfter fram grundläggande tankar om att det är barns behov som är i fokus, genom att hävda att barnen får uppmärksam- het oberoende av kön. Det finns således en uttalad tanke om att läraren har ansvaret för att barnen blir stimulerade som individer och inte utifrån kön. I ovanstående citat är det Siri som ger uttryck för dessa idéer när hon har invändningar mot det resonemang som förs beträffande barns val av leksaker. De övriga lärare som ingår i citatet framhåller dock, enligt min tolkning, en dikotom uppdelning av världen i en pojk- respektive flicksida, vilket innebär ett grundantagande att flickor och pojkar inte har samma behov och intres- sen. Lite senare i samma intervju förtydligar Sara än en gång sina grundläg- gande utgångspunkter: Att det är skillnad mellan pojkar och flickor samt att kön är determinerande för val av leksaker och aktiviteter.
Exempel 16 [S 325-327]
”vi kommer aldrig ifrån att det är skillnad”
1. Sara: Men sen kommer vi ju aldrig ifrån att det är skill- nad, vi är inte likadana och vi tänker inte likadant. / fast det är ju kvinnor som har.. / Jo men vi kan ju inte få flickorna och tänka som pojkar för dom är ju flickor…
2. Sonja: Nä men det vill vi ju inte…
3. Sara: Nä, men inte tvärtom heller, utan vi får ju… dom är ju olika, men man kan ändå försöka å erbjuda lekma- terial som är likvärdigt på något sätt.. att det ska fin- nas lika många pojkalternativ som flickalternativ/…/
I detta citat förtydligar Sara den dikotoma uppdelningen mellan pojke och flicka genom att framhålla att det är skillnad mellan könen och att såväl flickor som pojkar ska få behålla sin särart, ”vi kan ju inte få flickorna att tänka som pojkar för dom är ju flickor”. Deltagarna ger här, enligt min tolk- ning, uttryck för en kompensatorisk pedagogik där grundtanken är att kön är determinerande för val av aktiviteter, men att de aktiviteter som flickor och pojkar utövar skall värderas likvärdigt. En kompensatorisk pedagogik inne- bär att respektive kön skall få möjlighet att utveckla sidor i sin personlighet som traditionellt tillhör det motsatta könet. Detta medför, enligt min tolk- ning, en pedagogisk praktik som tar sin utgångspunkt i barnets kön.
Tema 2: Barnet och förskolan
I detta övergripande temaområde redovisar jag de grundläggande idéer och representationer av förskolebarnet som kommer till uttryck i samtalen mellan lärarna i fokusgrupperna. Resultatet i studien visar att lärarnas syn på för- skolan som pedagogisk praktik är nära sammankopplad med dominerande tankar om förskolebarnet och dess behov. Hur bilden av förskolebarnet kon- strueras är således av största vikt eftersom dessa bilder avspeglas i hur lärarna samtalar om förskolan som pedagogisk praktik. Fokus i detta kapitel är där- för samtalet om barnet i relation till förskolan som pedagogisk praktik med utgångspunkt i de subteman som framstått genom innehållsanalysen. Dessa subteman innefattar beskrivningar som framträder i lärarnas samtal beträf- fande barns egenskaper, barns behov samt barns ålder och mognad.