Deltagarna i fokusgrupperna fick inledningsvis ett stimulusmaterial att för- hålla sig till i diskussionen. Detta stimulusmaterial syftade till att bidra till ökad reflektion och diskussion beträffande förskolan som pedagogisk prak-
8. Sociala Representationer Av Förskolan Som Pedagogisk Praktik
tik. Det första materialet som deltagarna i fokusgrupperna fick sig tilldelat bestod av ett antal påståenden om förskolan som jag hade tagit från olika tidningar. I dessa påståenden benämns förskolan i huvudsak med ordet dagis. Moscovici (2000) hävdar att en diskussion om benämningar och namn på olika fenomen kan bidra till ökad kunskap om dynamiken i de sociala repre- sentationerna, eftersom det ligger i dess ursprung. Namnet kan således sägas ha en betydelse för de sociala representationerna om fenomenet. Moscovici betonar att namnet involverar föreställningar och innebörder som tillskrivs fenomenet. ”Nothing in the use of a proper name is without an effect or meaning” (s. 13). I föreliggande studie har jag därför undersökt hur lärarna som ingår i studien förhåller sig till namnen förskola och daghem/dagis samt om de tillskriver begreppen olika innebörder. Mitt syfte var att analysera eventuella samband mellan hur begreppen används samt hur förskolan som pedagogisk praktik framställs.
Användningen av begreppen förskola och dagis/daghem har varit ett ämne för diskussion sedan förskolans första läroplan implementerades 1998. Läro- planen innebar en markering att verksamheten förändrats, vilket medförde att namnet förskola ersatte det som tidigare benämndes med begreppet dag- hem. Det officiella språket har dock inte fått genomslagskraft i vardagsspråket (Stendahl, 12 januari 2006, nr 01/2006 Förskolan), vilket innebär att även om båda begreppen används så ligger tyngdpunkten fortfarande i hög grad på begreppet daghem/dagis i människors vardagsspråk. Medierna spelar enligt Stendahl en stor roll för genomslagskraften i sådana här språkliga övergångar. Det framgår av datamaterialet att användningen av begreppen förskola/dag- hem är ett ämne som berör deltagarna i fokusgrupperna. Hur de olika fokus- grupperna hanterade frågan om hur verksamheten benämns varierade något, men det finns ändå vissa gemensamma drag i diskussionen. I två av fokus- grupperna kommenterade de omgående att begreppet dagis användes istället för begreppet förskola. De ansåg att begreppet dagis inte är acceptabelt efter- som det är ett förlegat begrepp som beskriver den verksamhet som bedrevs innan läroplanen lanserades. Det framgår av diskussionen i dessa grupper att detta är ett känslofyllt ämne som väcker irritation och funderingar. I nedan- stående citat är det Sofia i fokusgruppen Solen som reflekterar kring begrep- pen förskola och dagis. Hon beskriver begreppet förskola som ett ”vedertaget begrepp” och dagis/daghem som ett ”populärbegrepp”.
Exempel 42 [S 14]
”det är ju förskola nu”
1. Sofia: Det var nog det första jag såg här som också är väl- digt irriterande, tycker jag. Att det står dagis i var- enda bubbla! /mm, precis/ För det är ju förskola nu. Det är ju ett vedertaget begrepp, eller det är ju bestämt så…/Mmmm/ det kan man ju irritera sig lite på, men det är väl ett sånt där…vad ska man säga ….ett populärbegrepp.
I en av fokusgrupperna använde deltagarna själva huvudsakligen begreppet förskola, utan att kommentera att begreppet dagis var det som brukades i materialet. De transformerade således dagisbegreppet till begreppet förskola utan att det påtalades i diskussionen. I de andra fyra grupperna använde deltagarna själva huvudsakligen begreppet dagis när de talade om förskolan som pedagogisk praktik. I två av dessa grupper uppmärksammade jag delta- garna på begreppsanvändningen i stimulusmaterialet när diskussionen var i sitt slutskede och de själva ännu inte reflekterat över det. Båda grupperna hade i huvudsak använt begreppet daghem/dagis under hela diskussionen. De två grupperna reagerade på två divergerande sätt på min fråga. Den ena gruppen menade att det är upprörande att media inte använder begreppet förskola. De menade dock att dagis är ett begrepp som används i vardagstalet och att det kan vara så att ordet används slentrianmässigt av media. Ingen i gruppen noterade att de själva använde begreppet dagis i sin diskussion såväl innan som efter att jag uppmärksammat dem på ordvalet i materialet. I den andra fokusgruppen däremot framgår det tydligt att det finns en norm som betonar begreppet förskola, men att deltagarna ändå aktivt väljer att använda begreppet dagis. De motiverar detta genom att hänvisa till sin ålder, ”Vi är gamla förstår du så vi säger själva dagis” (E 87). De betonar att de inte anser att namnet dagis är negativt laddat samt att det är ett begrepp som låter mju- kare i sin framtoning vilket medför att det blir mer naturligt att använda vid samtal med de små barnen. Samtidigt betonar de dock att de är medvetna om att begreppet förskola är det korrekta.
Sammanfattningsvis visar resultatet att namnet har betydelse för lärarna som ingår i studien. Det finns en gemensam förståelse för att förskola är det begrepp som bör användas. Det är således inte ”politiskt korrekt” att använda begreppet dagis, något som deltagarna är medvetna om. Trots detta är det några av grupperna som i huvudsak använder begreppet dagis under diskus- sionen. En intressant fråga blir således varför namnet blir viktigt. Om nam-
8. Sociala Representationer Av Förskolan Som Pedagogisk Praktik
net har betydelse för de sociala representationerna samt involverar föreställ- ningar och innebörder om fenomenet, skulle en möjlig tolkning vara att de olika begreppen representerar delvis skilda föreställningar och innebörder av förskolan. Markström (2005) beskriver de förskolor som hon studerat som en hybridartad verksamhet. Med detta menar hon att de befinner sig i skärnings- punkten mellan institution och hem. Hemdiskursen har en lång tradition i svensk förskola. Det goda hemmet var en förebild för hur förskolan formades (Tallberg Broman, 1991; Vallberg Roth, 1998). En möjlig tolkning av beto- ningen av begreppet förskola är att det representerar ett medvetet avstånds- tagande från hemdiskursen som tidigare dominerat förskolan. I studien ger deltagarna uttryck för tankar om att förskolan som pedagogisk praktik har förändrats från denna hemdiskurs mot större fokus på lärande där förskolan betraktas som en institution för lärande, det första steget i utbildningssys- temet. Denna rörelse har enligt deltagarna stöd i läroplanen. Om det finns en relevans för denna tolkning blir oundvikligen nästa fråga om huruvida förhållandet är det omvända för de deltagare som använder begreppet dagis. Hur kommer det sig att benämningen inte har lika stor betydelse för dem? En möjlig tolkning, som några av dem också omtalar, är att de transformerat om betydelsen av begreppet dagis så att det representerar samma innebörd som begreppet förskola. Begreppen dagis och förskola skulle således utgå från samma sociala representationer. En annan möjlig tolkning är att begreppen dagis och förskola tar sin utgångspunkt i två skilda representationer av för- skolan som pedagogisk praktik, en skillnad baserad på den relationella kate- gorin skapad utifrån begreppet Edu-care. ”Edu” representeras av begreppet ”förskolan”, vilket innebär fokus på education – utbildning och lärande i en utforskande och experimenterande miljö, medan care representerar daghem- met/dagis med fokus på care – omvårdnad och trygghet. Såväl education som care är viktiga komponenter i förskolan som pedagogisk praktik. Innebörden av en sådan tolkning skulle således bli att de som benämner förskolan med begreppet dagis har fokus på ”care”- omvårdnad i en trygg, gärna hemlik- nande miljö och de som använder begreppet förskola har fokus på begreppet education. En sådan tolkning innebär att namnet konstituerar förskolan som pedagogisk praktik. Benämningen kan i en sådan tolkning anses ha betydelse för den mening som lärarna tillskriver förskolan som pedagogisk praktik: De som använder begreppet dagis tillskriver förskolan en, i huvudsak, omvår- dande funktion, något som ses som nödvändigt eftersom föräldrarna arbe- tar. De som använder begreppet förskola tillskriver förskolan huvudsakligen en plats i utbildningssystemet med fokus på utveckling och förberedelse för framtiden.