Till år 2015 ska natur- och kulturmiljön i särskilt vär- defulla våtmarker bevaras.
För att delmålet ska bedömas vara uppfyllt ska följande preciseringar vara uppnådda:
• Uppsatta bevarandemål uppnås för minst 90 % av våtmarkerna.
• Samtliga myrar i Myrskyddsplan för Sverige har ett långsiktigt skydd.
• Kulturspåren identifieras och dokumenteras. Våtmarker med särskilda värden behöver bevaras långsiktigt, och för detta krävs särskilda insatser för skydd och skötsel. Sverige har även ett internatio- nellt ansvar för att bevara våtmarker, bl.a. genom Ramsarkonventionen, konventionen för biologisk mångfald samt habitat- och fågeldirektiven. Det arbete med långsiktigt skydd och skötselåtgärder som löpande bedrivs behöver tydligare knytas an till miljökvalitetsmålet. Natura 2000-nätverket och myr- skyddsplanen utgör grunden för att ett representativt urval av de finaste exemplen av olika våtmarkstyper runt om i landet ska vara långsiktigt bevarade. Att genomföra den reviderade myrskyddsplanen innebär att 381 objekt med en sammanlagd areal av drygt 378 000 hektar skyddas långsiktigt.
Mycket tack vare att habitatdirektivet och Natura 2000 har införts utvecklas nu ett uppföljningssystem för naturvård och biologisk mångfald. Det gör att del- målet nu också omfattar den kvalitet som ska uppnås i våtmarkerna.
Alla spår, både kulturhistoriska och biologiska, som tillsammans visar hur våtmarkerna genom tiderna nyttjats som en naturresurs utgör våtmarkernas kul- turarv. Det immateriella kulturarvet innefattar både namnskick, traditioner och äldre brukningsmetoder. Förbättrat kunskapsunderlag behövs för att uppmärk- samma våtmarkernas värden för kulturarvet och för att säkerställa att våtmarkernas kulturspår bevaras och vårdas. Fortsatt hävd är ofta en förutsättning.
Uppföljning och indikatorer
Uppföljning av bevarandestatus för naturtyper och arter i Natura 2000-områden och skyddade områden sker genom ett målstyrt uppföljningssystem som huvudsakligen baseras på biologiska parametrar. Uppföljning av strukturer, funktioner och arter i stickprov av områden bör kunna användas, liksom även förslagen till bevarandemål på biogeografisk (nationell) nivå för naturtyper och arter. De habitat som bör omfattas av delmålet inkluderar myrar, käl- lor, sumpskogar, strandmiljöer, våta gräsmarker och småvatten.
Metoder för uppföljning av kulturspåren i särskilt vär- defulla våtmarker utvecklas av Riksantikvarieämbetet.
Arbetet med skydd av myrskyddsplanens områden följs upp årligen. Naturvårdsverket har tidigare i den årliga uppföljningen av delmålet redovisat de myrob- jekt som till minst 75 % skyddats som naturreservat, nationalpark eller inom Natura 2000. I framtiden kommer uppföljningen att baseras på länsstyrelsernas bedömningar av huruvida de enskilda objekten i sin helhet är långsiktigt skyddade. En kvalitativ indikator för att följa bevarandestatusen hos våtmarker i natio- nalparker, naturreservat och Natura 2000-områden behöver utvecklas.
miljömålsrådet föreslår att delmålet revideras.
våtmarker i odlingslandskapet
I odlingslandskapet ska minst 5 000 ha våtmarker anläggas eller restaureras till 2015.
För att delmålet ska bedömas vara uppfyllt ska följande preciseringar vara uppnådda
• Biologisk mångfald gynnas genom skapande och förbättring av livsmiljöer.
• Minst 8 stora (>150 ha) våtmarksområden eller slättsjöar återskapas.
• Våtmarker utformas med hänsyn till land- skapets omgivande natur- och kulturmiljö. • Kulturspår bevaras och synliggörs.
• Reningseffekten uppgår till minst 650 ton kväve per år.
1 7 0 m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g
Delmålet revideras med avseende på målåret och arealen som ska anläggas/restaureras. För att nå nationella mål för biologisk mångfald och minskade utsläpp av kväve och fosfor till havet behöver arbe- tet med att återskapa våtmarker fortsätta även efter 2010. Det föreslagna delmålet har samma ambitions- nivå som nuvarande (1 100 ha/år), men förtydligar att olika slags våtmarker ska anläggas och restaureras i syfte att förbättra vattenkvaliteten och utgöra livs- miljö för växter och djur, samt att det ska göras med hänsyn till kulturmiljön och för att stärka länkarna till vår kulturhistoria.
Att anlägga och restaurera våtmarker är betydelse- fullt i ett landskapsperspektiv – inte bara för den bio- logiska mångfalden, utan även som utjämnare av vat- tenflöden och för friluftslivet. Tätortsnära våtmarker har ett viktigt pedagogiskt värde och har ofta lockat publik med fågeltorn och informationsmaterial.
Våtmarker kan höja grundvattennivån, fördröja vattnets väg genom landskapet och utjämna vatten- föringen. På så vis minskar risken för höga flöden och översvämningar, i synnerhet om svämzoner och deras förmåga att rymma naturliga vattenståndsfluktuatio- ner återskapas.
Historiskt sett har våtmarker varit avgörande för foderproduktionen i stora delar av landet. Detta kan vara svårt att utläsa utifrån dagens landskap. Därmed kan enbart marginella förluster av våtmarker med höga kulturvärden accepteras ur kulturhistorisk syn- vinkel.
Rening av kväve
Då merparten av våtmarkerna finansieras inom jordbrukets miljöersättningar har fokus till stor del tidigare legat på anläggning av våtmarker för närings- retention. För att nå Jordbruksverkets mål för kvä- verening i våtmarker (2 100 ton kväve/år till år 2020) behöver de våtmarker som anläggs eller restaureras åren 2010–2020 ge ökad reningseffekt på 1 200–1 300 ton/år. År 2010 bedöms reningseffekten bli 800–900 ton kväve/år.
Reningseffekten kan förbättras genom att våtmar- kerna placeras så att de får ett större tillrinningsom- råde med hög andel åker. Om de kan rena 175 kg kväve per hektar och år behöver uppemot 7 500 hek-
tar våtmarker anläggas med detta syfte 2011–2020. En viss del av kvävereningen bör kunna uppnås genom restaurering och prestandaförbättringar i befintliga våtmarker. Behovsanalysen bör komplet- teras med fosforrening.
Biologisk mångfald – våtmarksfåglar
Jordbruksverket har genomfört en bristanalys för våt- marksfåglar. Resultaten visar på ett behov av att åter- ställa 30–40 slättsjöar, ett stort antal småvatten, res- taurera minst 32 000 hektar fuktmarker och anpassa skötseln för bl.a. kornknarr på 6 000 hektar åker eller strandäng.
Fåglarnas varierande krav på livsmiljöer och sköt- sel torde borga för att förutsättningarna också för många andra arter förbättras om de föreslagna åtgär- derna genomförs.
Arealmålet 5 000 hektar återställda våtmarker för perioden 2011–2015 täcker troligen inte hela behovet för biologisk mångfald, där utgångspunkten nu är våtmarksfåglarnas krav. En viss del av behovet kan fyllas genom ändrad hävdintensitet eller hävdregim, t.ex. sen slåtter i stället för bete, vilket inte räknas med i arealen restaurerad mark.
Biologisk mångfald – fisk
Våtmarker för näringsretention behöver ofta placeras nära kusten för att ge hög reningseffekt. De kan då fungera som miljöer för många kustlevande fiskarter. Beräkningar visar att 4 000 hektar våtmarker med lämplig placering skulle kunna ge en årlig produktion av 10–100 miljoner abborryngel.
Uppföljning och indikatorer
Arealen anlagda och restaurerade våtmarker i odlings- landskapet följs upp årligen. Dataunderlag för våtmarker som finansieras genom Landsbygdspro- grammet hämtas från Jordbruksverkets databaser. Uppgifter om våtmarker som anlagts eller restaurerats med annan finansiering hämtas från länsstyrelserna, Svensk Våtmarksfond och WWF.
Det är angeläget att även kvalitativt följa upp de våtmarker som anlagts och restaurerats efter 2002, i synnerhet efter att de planerade förändringarna inom Landsbygdsprogrammet 2007–2013 trätt i
m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g 1 7 1
kraft. En större utvärdering bör genomföras omkring 2009–2010 för att ge möjlighet att ändra ersättnings- nivåer och regelverk. Viktigt är även att utvärdering sker av enskilda våtmarksanläggningar och restaure- ringar som genomförs, särskilt om det är stora projekt.
En metod för inventeringar av den biologiska mångfalden före och efter att åtgärden genomförts behöver tas fram. Naturvårdsverket utvecklar uppfölj- ningen inom ramen för åtgärdsprogram för hotade arter och biotoper. Bedömningen av förbättrad bevarande- status kommer att ske med längre intervall enligt upp- följningen inom Natura 2000. En enkel modell för att beräkna reningseffekten i våtmarker behöver tas fram.
Riksantikvarieämbetet har utvecklat en metod för att följa upp anläggandet av våtmarker. Ett sys- tem för att följa hur anläggande och restaurering av våtmarker sammantaget påverkar kulturmiljön i ett landskapsperspektiv behöver tas fram. Indika- torn ”Anlagda våtmarker” revideras till att omfatta anlagda respektive restaurerade våtmarker istället för att följa upp hur åtgärden finansierats. Kvalitativa indikatorer för närsaltsretention, biologisk mångfald och kulturhistoriska värden behöver utvecklas.
miljömålsrådet föreslår att frågor som rör det utgångna delmålet om åtgärdsprogram för hotade arter omhändertas inom Ett rikt växt- och djurliv.
5.11.5 Hur långt är det kvar
tills miljökvalitetsmålet nås?
Nu föreslagna delmål, styrmedel och åtgärder räcker inte helt till för att miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker ska nås. Det har stor betydelse att art- och habitatdirektivet genomförs och det nationella arbetet med sektorsansvar och hållbart nyttjande går framåt.
Myllrande våtmarker fokuserar på våtmarkernas fysiska tillstånd och nyttjandet av mark i och i anslut- ning till våtmarker. Klimatförändringar och utsläpp av främst kväve till luft och vatten påverkar våtmar- kerna.
De nu föreslagna delmålen är etappmål som fokuserar på särskilt angelägna frågor där riktade insatser behövs. Exempel på etappmål är arealmålet 5 000 hektar anlagd våtmark i odlingslandskapet för perioden 2011–2015. Det täcker troligen inte hela behovet för biologisk mångfald. Utgångspunkten nu är våtmarksfåglarnas krav. Dessutom finns det behov av restaurering av myrar, sumpskogar och småvatten i skogslandskapet.
De viktigaste faktorerna som påverkar möjligheterna att nå Myllrande våtmarker är:
• Efterlevnaden och tillsynen av befintlig lagstift- ning och riktlinjer. Inte minst behöver hänsynen inom skogsbruket bli bättre.
• Sammantagna effekter av människans nyttjande av våtmarker och klimatförändringar, t.ex. gamla dikessystem och förändrade nederbördsmönster. • Genomförande av åtgärder inom skogs- och jord-
brukssektorn.
• Politiska beslut om resurser för markinköp, intrångsersättning och naturvårdsavtal samt för skötsel och restaurering av skyddade områden. • Politiska beslut om resurser till handläggartjänster
på länsstyrelserna.
• Kunskapsuppbyggnad och inventering av våt- markernas kulturhistoriska värden.
• Politiska beslut om statliga och EU-finansierade ersättningar till återskapande och skötsel av våt- marker efter 2013 när nuvarande landsbygds- program upphör.
• Markägarnas intresse för våtmarker. Om odling av spannmål eller energigrödor ses som mer attraktiva alternativ kan det intresset minska.
1 7 2 m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g
5.12 Levande skogar
miljömålsrådet bedömer att miljökvalitets- målet Levande skogar är mycket svårt eller inte möjligt att nå till målåret 2020 även om ytterligare åtgärder sätts in. Utvecklingen för död ved, grova träd och äldre lövrik skog går åt rätt håll. Samtidigt avverkas skogar med mycket höga naturvärden, och skogens kulturlämningar skadas. Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön.
miljömålsrådet bedömer att delmålen om lång- siktigt skydd av skogsmark och skydd för kultur- miljövärden blir mycket svåra att nå inom tids- ramen även om ytterligare åtgärder sätts in, att delmålet om förstärkt biologisk mångfald kan nås inom tidsramen, och att delmålet om åtgärdspro- gram för hotade arter hade nåtts till målåret 2005. miljömålsrådet föreslår ingen ändring av regeringens preciseringar av miljökvalitetsmålets innebörd i ett generationsperspektiv.
miljömålsrådet föreslår följande vad gäller delmål:
• Delmålet om långsiktigt skydd av skogsmark revideras och ersätts med delmål om bevarande av skyddsvärd skogsmark med målår 2020. • Ett nytt delmål om skötsel av formellt skyddad
och frivilligt bevarad skogsmark med målår 2011–2020 införs.
• Ett nytt delmål för biologiskt värdefulla struk- turer på produktiv skogsmark med målår 2020 införs. Delmålet inkluderar delvis delmålet om förstärkt biologisk mångfald som utgår efter målåret 2010.
• Delmålet om skydd för kulturmiljövärden revide- ras och får målår 2015.
• Ett nytt delmål om miljön i och kring vatten i skogs- landskapet som ska uppnås fr.o.m. 2010 införs. • Frågor som rör det utgångna delmålet om
åtgärdsprogram för hotade arter omhändertas inom Ett rikt växt- och djurliv.
m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g 1 7 3