MILJyMkLSPROCESSEN RIKSDAGS
3.2.2 dataförsörjning och miljöövervakningen
Indikatorsystemet är uppbyggt på nationella, regio- nala och i vissa fall lokala data. Dataunderlag som tas fram inom miljöövervakningen används för olika ända- mål: för internationell rapportering, för officiell statis- tik samt för miljömålsuppföljning. Dataunderlagen för
4 4 s a m o r d n a t m i l j ö m å l s a r b e t e i s v e r i g e
naturmiljön finansieras till stor del av Naturvårds- verkets anslag för miljöövervakning 34:2.
Det finns även andra data som nyttjas som underlag till miljömålsuppföljning. En stor del data kommer från miljö- och sektorsmyndigheternas verksamheter och övervakning. Det är kostsamt att ta fram data, och finansieringen för kompletterande miljöövervakning av naturmiljön kommer generellt från respektive myndighets anslag.
Riksantikvarieämbetet ansvarar för att utveckla en strategisk och långsiktig kulturmiljöövervakning och har tagit fram ett nationellt program för detta. Det saknas dock en långsiktig finansiering på nationell och regional nivå för att driva programmet. Det får negativa effekter på dataförsörjningen kopplad till kulturmiljöaspekten av miljömålen.
Det är därför viktigt att all miljöövervakning pla- neras och finansieras långsiktigt.
Miljömålsrådet anser att det är angeläget att myn- digheter som har målansvar eller målövergripande ansvar får tillgång till data som redan tas fram för andra ändamål, så att de även kan användas i miljö- målsuppföljningen. Detta gäller såväl målmyndighe- ters som sektorsmyndigheters data. All information som tas fram via Miljömålsrådets budget ska vara tillgänglig för såväl myndigheter som allmänhet utan kostnad. Boverket har i sin underlagsrapport poängte- rat att det inte ska behöva vara dyrt att få tillgång till data och statistik som behövs för att ställa samman relevanta besluts- och planeringsunderlag, när det är myndigheter som samlar in data. Det bör utredas om det är möjligt med en högre grad av anslagsfinan- siering istället för avgiftsfinansiering för bland annat Lantmäteriverkets och SCB:s dataproduktion.
Under 2005–2007 gjorde Naturvårdsverket en översyn av den nationella miljöövervakningen för att öka samordningen mellan miljömålsuppföljningen och miljöövervakningen av naturmiljön, så att mil- jöövervakningens resultat bättre kan utnyttjas för att följa upp olika miljökvalitetsmål. Detta arbete måste fortsätta löpande i och med att miljömålsarbetet utvecklas. Miljömålsrådet noterar ett ökande behov av övervakning kopplad till hav, klimateffekter och biologisk mångfald.
Naturvårdsverkets miljöövervakningsprogram har hittills genererat dataunderlag till 15 av de 16 miljökvalitetsmålen. När det gäller Säker strålmiljö bedrivs miljöövervakningen i ett parallellt program som drivs av Statens strålskyddsinstitut. Under 2005–2007 reviderades programområdena Sötvatten, Kust och hav, Hälsorelaterad miljöövervakning, Miljögiftssamordning, Luft samt Jordbruksmark. Revisionerna fortsätter; närmast i tur står Landskap. Under 2007 startade länsstyrelsernas revidering av de regionala miljöövervakningsprogrammen. Den beräk- nas vara klar till årsskiftet 2008/09.
Dataförsörjningen och miljöövervakningen utvecklas kontinuerligt. Nedan följer ett axplock av de förbätt- ringar av dataförsörjning som pågår för att följa upp miljökvalitetsmålen:
• Den regionala uppföljningen av kalkningsverksam- heten sköts av länsstyrelserna och har som syfte att styra detaljplaneringen av åtgärderna. Sedan 2005 pågår ett omfattande arbete att samla och kvalitets- säkra länsstyrelsernas kalkningsdata hos en natio- nell datavärd (Bara naturlig försurning).
• SSI håller på att ta fram ett miljöövervaknings- program för elektromagnetiska fält, i första hand för att kunna följa utvecklingen av människors och miljöns exponering över tid (Säker strålmiljö). • HELCOM och OSPAR är de konventioner som
berör Östersjön respektive Västerhavet. Konven- tionerna har en stor och viktig roll att fylla i att ge underlag till miljöövervakning och miljömåls- uppföljning med tillhörande indikatorer (Ingen övergödning).
• För att kunna samordna data från länsstyrelsernas inventeringar av vattendrag bidrog Naturvårds- verket, Vattenmyndigheterna, Banverket, Väg- verket och Skogsstyrelsen under 2007 till att bygga en databas för biotopkartering. Innehållet i databasen kommer att underlätta uppföljning och utvärdering av påverkan och åtgärder i vattendrag (Levande sjöar och vattendrag).
• Under 2006 utvecklade Länsstyrelsen i Jönköpings län på uppdrag av Fiskeriverket och Naturvårds- verket en gemensam databas över statligt finansie-
s a m o r d n a t m i l j ö m å l s a r b e t e i s v e r i g e 4 5
rade restaureringsåtgärder i vatten (Levande sjöar och vattendrag).
• I syfte att följa upp ekologiska effekter av damm- utrivning initierar Länsstyrelsen i Västernorrlands län ett uppföljningsprogram i anslutning till utriv- ning av Kubadammen i Nätraån (Levande sjöar och vattendrag).
• En uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmarkerna startade år 2006 inom NILS (Nationell Inventering av Landskapet i Sverige). Eftersom kvalitetsförändringar är en långsam process, och NILS gör omdrev först vart femte år tar det tid innan tydliga resultat kan visas (Ett rikt odlingslandskap).
• Socialstyrelsen har tagit fram ett förslag till upp- följningssystem för inomhusmiljön (God bebyggd miljö).
• Enligt regeringsuppdrag ska Naturvårdsverket, efter samråd med Skogsstyrelsen och Statens jordbruksverk, utveckla och etablera ett system för att följa upp miljökvalitetsmålet Ett rikt växt- och djurliv. Uppdraget redovisades i december 2007 (Ett rikt växt- och djurliv).
• Riksantikvarieämbetet har fått i uppdrag av re- geringen att utarbeta en långsiktig och strategisk kulturmiljöövervakning. Detta arbete innefattar också förslag till framtida övervakning relaterad till miljömålen (Kulturmiljö).
• Från och med 2006 förstärker Naturvårdsverket de nationella vattenrelaterade datavärdskapen inom miljöövervakningen. Datavärdskapen komplet- teras med regionala data samtidigt som dessa data kvalitetssäkras.
• Årligen gör länsstyrelserna via RUS en bristanalys över miljömålsindikatorer och data för miljömåls- uppföljning, utifrån det regionala perspektivet. Denna analys är ett av underlagen för RUS’ arbete med att förbättra indikatorer och dataförsörjning samt med att ta fram nya indikatorer och data för dem. Detta sker i stor utsträckning i samarbete med central målmyndighet.
Förslagen om hur dataförsörjningen kan förbättras omfattar ett stort antal punkter – allt från besvärs- indikatorer för luftföroreningar, luftkontroll, behov av kompletterande miljöövervakningsinsatser på regio- nal nivå, förbättrat statistikunderlag och kunskaps- uppbyggnad om kemikalier till enhetliga standards och mätmetoder för biologisk mångfald. Förslagen finns i bilaga 1 (som publiceras i fristående rapport).
Samordningen när det gäller dataförsörjning för miljömålsuppföljning kan bli bättre, och data kan i flera fall samutnyttjas för olika ändamål. Databeställ- ningar som avser den nationella nivån kan komplet- teras så att de ger data också för regional nivå och i flera fall också lokal nivå. Bättre samordning, som centrala målmyndigheter bör ha ett särskilt ansvar för, ger en mer rationell hantering och bättre förut- sättningar för enhetlig data av hög kvalitet.