Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet skall nås inom en generation.
Miljömålsrådet bedömer att miljökvalitetsmålet är mycket svårt att nå till 2020 även om ytterligare åtgärder vidtas. Denna bedömning baseras på prog- noser fram till 2020 i EU:s tematiska strategi för luftföroreningar samt på nationella prognoser över luftföroreningar. Bedömningen förändrades i sam- band med den årliga uppföljningen 2006. Innan dess var bedömningen att det var möjligt att nå målet med ytterligare åtgärder. Den mer pessimistiska bedöm- ningen grundar sig i ökade kunskaper om miljö- och hälsoriskerna med partiklar, marknära ozon och bens[a]pyren. Halterna av dessa föroreningar minskar inte heller i den takt som krävs.
Av länsstyrelsernas regionala bedömningar överens- stämmer ungefär hälften med den nationella, medan tolv län bedömer att det är möjligt att nå målet om fler åtgärder sätts in. De som gör den mer pessimistiska bedömningen är företrädesvis större städer, områden i södra Sverige samt Norrbotten som kan påverkas av inversion. Åtgärder både i Sverige och i övriga Europa inom i första hand trafik- och energiområdet efterfrå- gas från länsnivå. Ytterligare styrmedel och åtgärder för att byta ut gamla pannor och installera ackumula- tortankar bedöms av flera län vara nödvändiga för att målet ska kunna nås.
Prognoser och bedömningar av hälsoeffekter av utomhusluften i Europa som helhet år 2020 visar att livslängden fortfarande väntas förkortas med i genom- snitt fem månader. För Sveriges del rör det sig om cirka två månader. Den förkortade livslängden beror på exponering för fina partiklar från mänskliga (antro- pogena) källor. Även om bästa möjliga teknik används kommer livslängden fortfarande att vara förkortad år 2020.
De farhågor som Miljömålsrådet uttryckte i den första fördjupade utvärderingen 2004 om hälsoeffekter av partiklar och behov av åtgärder mot höga kvävedi- oxidhalter har tyvärr besannats. Sedan dess har ingen märkbar förbättring av luftkvaliteten i svenska tätorter skett. Trenderna för kvävedioxid, svaveldioxid och partiklar är otydliga. För marknära ozon har de högsta värdena på landsbygden minskat, men ökningen av bakgrundshalterna över norra halvklotet som inträffar samtidigt är problematisk.
För ett antal ämnen har regeringen i propositionen ”Svenska miljömål – delmål och åtgärdsstrategier” (2000/01:130) gjort en bedömning av de halter av olika ämnen som är acceptabla för att miljökvalitets- målet Frisk luft ska anses uppnått. Nedan görs en översiktlig genomgång av miljötillståndet och progno- sen för att nå de långsiktiga målen för dessa ämnen. Marknära ozon
De tre långsiktiga målen för ozonhalter i luften kom- mer inte att klaras till år 2020. Det målvärde som anges för det maximala 8-timmarsmedelvärdet, 70 μg/ m3, överskrids under upp till 250 dagar årligen, och
trenden för landsbygdsmiljöer i södra Sverige är klart stigande. En prognos till 2020 beräknar att det befolkningsviktade medelantalet dagar med överskri-
Tabell 5.2.1 Summering av effekter på hälsan för Sverige 2020 enligt CAFE-scenarieberäkningar.
2000 Basscenario Strategin Maximalt genomförbara tekniska åtgärder
PM2,5* 3,5 2,7 2,4 2,0
Ozon** 197 189 178 135
9 6 m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g
danden är 190–200. Vid utsatta platser kan överskri- dandena vara betydligt fler.
Det finns en minskande trend för det maximala entimmesmedelvärdet vid mätplatser i landsbygds- miljön i södra Sverige. Antalet dagar årligen då mål- värdet 80 μg/m3 överskrids ökar dock.
Medelvärdet för ozonhalter under sommarhalvåret har överskridit det långsiktiga mål som anges inom miljökvalitetsmålet, 50 μg/m3, vid de flesta mätplat- ser i Sverige under de flesta åren under perioden 1990–2005. Det finns ingen påtaglig trend för medel- värdet under sommarhalvåret vid mätplatser i lands- bygdsmiljön i södra Sverige.
Partiklar
Enligt beräkningar kvarstår 2020 en förkortning av livslängden med ca två månader till följd av expone- ring för PM2,5. Som preciseringar till miljökvalitets- målet finns halter av PM10 angivna. Dessa överskrids år 2020 enligt dagens prognoser.
Bens[a]pyren
De idag mest betydelsefulla utsläppen av bens[a]- pyren kommer från vedeldning och i mindre grad från trafiken. Halten i delmålet överskrids främst i orter som påverkas av utsläpp från vedeldning. Det lång- siktiga målet, som i regeringens bedömning från prop. 2000/01:130 fastställts till 0,1 ng/m3, överskrids även i södra Sverige och i trafiknära miljöer. För att nå detta mål krävs kraftfulla åtgärder för renare vedeldning och internationellt samarbete för minskade utsläpp. Utsläppen från en växande dieselbilsflotta bör också bevakas. Sammanfattningsvis är möjligheten att nå målet beroende av att utsläppen från småskalig ved- eldning minskar. Det är därför angeläget med lämpliga styrmedel för att minska utsläppen från vedeldning. Bensen
Halterna av bensen minskar och det bedöms som möjligt att komma ner till 1 μg/m3 luft till 2020. Mätningar under 2006 visar att bensenhalten i urban bakgrund i svenska tätorter är ungefär 1–1,5 μg/m3. I gaturum var halterna 1–2,5 μg/m3. Att bensenhal- terna har sjunkit beror bland annat på att andelen bensen i bensin har minskat. Ökade krav på avgasre-
ning hos personbilar har också reducerat utsläppen. Mätningar under vinterhalvåret visar att halterna gått ned med 75 % sedan början av 1990-talet, och tren- den under 2000-talet talar för fortsatt svag minskning. Ytterligare förnyelse av bilparken bör möjliggöra att målet nås.
Formaldehyd
Formaldehydhalterna i utomhusluften underskrider idag det långsiktiga målvärdet på 10 μg/m³ som tim- medelvärde. Under förutsättning att utsläppen från for- don drivna med etanol och diesel kan minska med ny teknik kan målvärdet för formaldehyd klaras till 2020.
Formaldehydutsläppen ökar vid kallstarter, särskilt för bilar som körs med diesel eller etanol. Eftersom antalet diesel- och etanolbilar ökar kan det finnas skäl att vara vaksam på ökande halter av formaldehyd i tätortsluften.
Eten
Det finns mycket få mätningar av eten i luften. Detta beror bl.a. på att det är svårt att ta prov på eten i låga halter, och att kartläggning av butadien prioriterats före eten. Eftersom underlaget är svagt är det svårt att bedöma om målvärdet på 1 μg/m3 klaras, och än svårare att göra en prognos till 2020.
Sot
Det långsiktiga målvärdet för sot på 10 μg/m3 som årsmedelvärde klaras idag, och trenden talar för att detta kommer att gälla även 2020. Målvärdet är satt för att skydda kulturföremål från nedsmutsning. Data antyder att hälsorisker finns även under denna nivå. Sot är en viktig indikator för förbränningspartiklar. Korrosion av material och kulturminnen
Försurande luftföroreningar, främst svaveldioxid, accelererar korrosionen av de flesta material. Olika material påverkas olika mycket. Även andra förore- ningar, främst partiklar, måste beaktas vid en långsik- tig strategi för att minska inverkan av luftföroreningar på material och kulturminnesmärken. Också klimatet har stor betydelse. Kostnaderna för samhället är avse- värda – och kan heller inte mätas i bara pengar efter- som kulturhistoriska värden kan gå förlorade.
m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g 9 7
5.2.2 Uppföljning
av nuvarande delmål
delmål 1
svaveldioxid
Halten 5 mikrogram/m3 för svaveldioxid som årsmedel- värde skall vara uppnådd i samtliga kommuner år 2005.
Delmålet är uppnått i hela landet och trenden talar för att den situationen kommer att bestå. Enligt länsstyrelsernas regionala bedömningar klaras de regionala delmålen för de elva län som har mål för svaveldioxid. På de platser som påverkas mycket av internationell sjöfart är det nödvändigt att vara vak- sam så att halterna inte stiger i och med ökad sjöfart.
delmål 2
kvävedioxid
Halterna 60 mikrogram/m3 som timmedelvärde och 20 mikrogram/m3 som årsmedelvärde för kvävedioxid skall
i huvudsak underskridas år 2010. Timmedelvärdet får över- skridas högst 175 timmar per år.
Halterna av kvävedioxid har inte minskat i den utsträckning som behövs. Med dagens trender och prognoser blir det mycket svårt att uppnå delmålet till 2010.
delmål 3