Senast år 2015 ska kust- och skärgårdslandskapets natur-, kultur- och friluftsvärden bevaras och utvecklas genom ett hållbart brukande.
För att delmålet ska bedömas vara uppfyllt ska följande preciseringar vara uppnådda:
• Kommunala översiktplaner ger vägledning, Regionala utvecklingsprogram (RUP) och andra instrument och regionala/lokala samverkansfor- mer ger stöd för god hushållning och utveckling inom kustens och skärgårdens småskaliga struk- turer och diversifierade näringsliv.
• Värden för natur- och kulturmiljön är kända och tillgängliga.
• Kust- och skärgårdslandskapet är tillgängligt för friluftsliv och rekreation.
• Arealen betade holmar, öar och strandängar ökar. • Kust- och skärgårdslandskapets byggnader och
bebyggelsemiljöer från olika tider tas om hand så att en mångfald bibehålls.
• Mängden särskilt värdefulla miljöer där kultur- värden långsiktigt bevaras får inte understiga 50 stycken.
Det behövs nya och utökade insatser kring planering och förvaltning för att bevara och utveckla ett håll- bart nyttjande av kustens och skärgårdarnas natur och kulturmiljöer. Därför föreslås ett nytt delmål som ska fokusera på detta arbete. Fokuseringen inom det föreslagna delmålet medför inte att arbetet med områdesskydd i kust- och skärgårdsområden kan nedprioriteras. Att strandskyddet tillämpas strikt är en viktig åtgärd för att bevara natur- och friluftslivs- värden på land och i vatten.
För att kustens och skärgårdens särart ska bevaras behöver traditionella näringsfång stöttas. Det innebär att ett varsamt brukande ska prioriteras framför for-
ANTAL FIGUR HAVET INOM FRISTkENDE FRkN !NTALET VAR BYGGNADER BEBYGGELSE BYGGNADERNA TIONER EXPLOATERAS "EBYGGELSE FRILUFTSLIV MINSKAT KVALITETSMkLET yKAR
m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g 1 6 3
mellt skydd av odlingslandskap och kulturmiljöer. En lägre ambition för skydd förutsätter att förvaltningen utvecklas och stärks.
Miljökvalitetsmålet lägger stor vikt vid att både kusten, skärgårdarna och havet ska ha en långsiktigt hållbar utveckling och nyttjande. Måluppfyllelsen förutsätter ett tvärsektoriellt arbetssätt. Ekosystem- ansatsen och EU:s rekommendation kring integrerad kustzonsförvaltning (ICZM) är två viktiga principer för detta arbete. EG:s ramdirektiv för vatten och det kommande marina direktivet förutsätter att det tas ett samlat grepp på planering och resursutnyttjande i kustområdena.
En mängd projekt och utredningar som rör både planering och resursförvaltning av Sveriges kustom- råden pågår.
Uppföljning och indikatorer
• Utvecklingen för hävdgynnade rödlistade strand- arter, t.ex. strandmaskrosor, glasört och gentianor. • Genomgång av nya översiktsplaner och PBL-beslut
inom ett urval kommuner, antal och kvalitet. • Antalet besökande till gästhamnar och andra
besöksmål.
• Areal som enligt bidragsansökningar erhållit stöd för restaurering av odlingslandskap.
• Areal betesmarker och slåtterängar som får miljö- ersättning enligt Landsbygdsprogrammet. • Antal natur- och kulturmiljöer som får miljöersätt-
ning enligt Landsbygdsprogrammet.
• Statistiska indikatorer för levande kust och skärgård enligt RAÄ:s rapport 2004:3 (bl.a. antal fiskebåtar, antal jordbruksföretag, andel permanent bebodda fastigheter).
miljömålsrådet föreslår att frågor som rör det utgångna delmålet om åtgärdsprogram för hotade marina arter omhändertas inom Ett rikt växt- och djurliv.
5.10.5 Hur långt är det kvar
tills miljökvalitetsmålet nås?
Med de nu föreslagna delmålen och åtgärderna bedöms förutsättningarna för att nå miljökvalitets- målet öka. Men återhämtningstiden för havet är mycket lång, och det kan därför dröja decennier efter år 2020 innan miljökvalitetsmålet har nåtts. Trenden för tillståndet i våra hav innehåller både positiva och negativa delar. När det gäller satsningen på åtgärder är trenden positiv, särskilt i ett nationellt perspektiv. De viktigaste faktorerna som påverkar möjligheterna att nå Hav i balans samt levande kust och skärgård är: • Klimatförändringar. En temperaturhöjning kan
bl.a. komma att innebära utspädning av salthalten, minskat istäcke, förändringar av artsammansätt- ningen i ekosystemen och ökat läckage av närsalter. • Övergödning. De höga halterna av närsalter bidrar till algblomningar och utbredning av syrefria bottnar. • Fiske. Om vissa fiskarter försvinner på grund av
överfiske kan detta påverka balansen i ekosyste- men.
• Gifter. Tungmetaller och organiska miljögifter döljs antingen i sedimenten eller anrikas i närings- kedjorna.
• Nyttjande av kust och skärgård. Exploaterings- graden ökar i attraktiva kustområden.
• Utveckling i omgivande länder. Sveriges möjlighe- ter att ensamt påverka tillståndet i våra hav är små.
1 6 4 m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g
5.11 Myllrande våtmarker
miljömålsrådet bedömer att miljökvalitetsmålet Myllrande våtmarker kan nås till 2020 om ytterli- gare åtgärder sätts in. Bevarandet och återskapan- det av våtmarker går långsamt framåt. Hänsynen måste bli bättre, främst inom skogsbruket. Utveck- lingsriktningen för tillståndet i miljön är positiv. miljömålsrådet bedömer att delmålen om stra- tegi för skydd och skötsel och om åtgärdsprogram för hotade arter hade nåtts till målåret 2005, att delmålet om myrskyddsplanen är mycket svårt att nå inom tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in, att delmålet om skogsbilvägar inte hade nåtts till målåret 2006 samt att delmålet om våt- marker i odlingslandskapet är möjligt att nå om ytterligare åtgärder sätts in.
miljömålsrådet föreslår ingen ändring av regeringens preciseringar av miljökvalitetsmålets innebörd i ett generationsperspektiv.
miljömålsrådet föreslår följande vad gäller delmål:
• Delmålet om strategi för skydd och skötsel utgår. Delmålet hade nåtts till målåret 2005.
• Ett nytt delmål om bevarande av våtmarker med målår 2015 införs. Delmålet inkluderar nuvarande delmål om myrskyddsplanen med målår 2010. • Ett nytt delmål om hänsyn till våtmarker med
målår 2015 införs. Delmålet inkluderar delvis del- målet om skogsbilvägar som inte hade nåtts till målåret 2006.
• Delmålet om våtmarker i odlingslandskapet revi- deras och får målår 2015.
• Frågor som rör det utgångna delmålet om åtgärdsprogram för hotade arter omhändertas inom Ett rikt växt- och djurliv.
m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g 1 6 5