Senast år 2010 skall merparten av områden med represen- tativa höga natur- och kulturvärden i fjällområdet ha ett lång- siktigt skydd som vid behov omfattar skötsel och restaurering.
Miljömålsrådet bedömer att delmålet inte är möjligt att nå inom tidsramen. Det regionala miljömålsarbete som rör det samiska kulturarvet och förbättrade
kunskaper om fjällens kulturmiljöer är avgörande. Resurser krävs för att öka kunskaperna, dels i de naturreservat och nationalparker som redan inrättats, dels för att i framtiden kunna avsätta områden med långsiktigt skydd.
Naturvårdsverket tog 2007 fram utkast till ny nationalparksplan. Det ska ligga till grund för för- nyelse av arbetet med att inrätta nationalparker i Sverige.
delmål 4
åtgärdsprogram för hotade arter
Senast år 2005 skall åtgärdsprogram finnas och ha inletts för de hotade arter som har behov av riktade åtgärder.
Bedömningen är att delmålet uppnåddes vid målåret 2005. Delmålet avsåg ursprungligen fem åtgärdspro- gram som inkluderade arter som finns i både fjäll- och skogslandskapen. Målet anses uppfyllt när det finns ett fastställt eller remissbehandlat förslag till åtgärdsprogram.
För fjällandskapet finns nu åtgärdsprogram för fjällräv, järv och dubbelbeckasin fastställda. Dessutom är tre program med anknytning till fjällen klara, för rikkärr, varg och brunbjörn. Sammantaget finns där- med sex åtgärdsprogram. Totalt har nio arter och lika många åtgärdsprogram identifierats för fjällandskapet.
Frågor som rör arbetet för hotade arter föreslås omhändertas inom Ett rikt växt- och djurliv.
5.14.3 Målformulering och
tolkning av miljökvalitetsmålet
miljömålsrådet föreslår följande formulering av miljökvalitetsmålet Storslagen fjällmiljö:
Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områ- den ska skyddas mot ingrepp och andra störningar.
m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g 1 9 5 miljömålsrådet föreslår följande vad gäller
preciseringarna av miljökvalitetsmålets innebörd i ett generationsperspektiv:
• En precisering om långsiktigt hållbart nyttjande av fjällekosystemen införs.
• Preciseringen om förslitningen av fjällvegeta- tionen och lavtäckets utbredning utgår. • Övriga preciseringar behålls oförändrade. Målformulerinen är oförändrad.
Variationen av naturtyper i fjällen gör att det finns en stor artrikedom, särskilt av kärlväxter, mossor och lavar. En del arter är unika för den skandinaviska fjällkedjan. Andra är egentligen arktiska, men har sin sydliga utbredningsgräns här.
I samband med det regionala arbetet med att följa upp miljömålen i Norrbottens län inleddes 2003 ett samarbetsprojekt mellan länsstyrelsen och Centrum för biologisk mångfald. Syftet var dels att komplet- tera den nationella miljömålsuppföljningen med biologisk mångfald, dels att allmänt belysa fjällmil- jömålet från biologisk mångfaldssynpunkt. Även länsstyrelserna i Västerbottens och Jämtlands län har tidvis varit involverade i projektet.
Slutsatser från projektet är:
I fjällen finns en stor andel av den biologiska mångfalden i vindblottor, på bar mark och i andra störda småmiljöer. Perioder med hårt bete kan krävas för att trycka tillbaka vide och ris.
De arter/organismgrupper som gynnas av bete är ofta konkurrenssvaga och har behov av störning för att
förslag till preciseringar av miljökvalitetsmålets innebörd
Nuvarande preciseringar (prop. 2004/05:150) Förslag till förändring (förändring i kursiv stil)
Fjällens karaktär av betespräglat storslaget landskap med vidsträckta
sammanhängande områden bibehålls. Ingen förändring.
Fjällens biologiska mångfald bevaras och utvecklas. Ingen förändring. Främmande arter och stammar och genetiskt modifierade organismer som
kan hota den biologiska mångfalden introduceras inte. Ingen förändring. Kulturmiljövärden, särskilt det samiska kulturarvet, bevaras och utvecklas. Ingen förändring. Rennäring, turism, jakt, fiske och annat nyttjande av fjällen liksom bebyg-
gelse och annan exploatering bedrivs med hänsyn till naturens långsiktiga produktionsförmåga, biologisk mångfald, natur- och kulturmiljövärden samt värden för friluftsliv.
Ingen förändring.
Låg bullernivå eftersträvas. Ingen förändring.
Förslitningen av fjällvegetationen minskar och lavtäckets utbredning ökar
i omfång och tjocklek. Preciseringen utgår.
Hotade arter och arter som drabbats av stark tillbakagång har möjlighet att sprida sig till nya lokaler inom sina naturliga utbredningsområden så att långsiktigt livskraftiga populationer säkras.
Ingen förändring.
Lokala bestånd av fisk och andra vattenlevande arter i fjällens sjöar och
vattendrag bibehålls. Ingen förändring.
Arealen områden med stora upplevelsevärden eller höga natur- och kultur-
värden som är fria från buller och andra störningar ökar. Ingen förändring.
1 9 6 m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g
etablera sig. De är ofta värmeberoende. Alla växter som betas missgynnas av skadan i sig, men de kan även gyn- nas genom att de får ökat livsutrymme då mer konkur- renskraftiga växter minskar. Lavar och många mossor sprider sig genom att de fragmenteras av tramp. Bete bidrar även till ökad heterogenitet, vilket leder till fler möjliga habitat. Detta gynnar i sin tur fler organismer.
En rad faktorer samverkar till att ge optimalt betestryck (från biologisk mångfaldssynpunkt). De viktigaste faktorerna är det betade områdets vegeta- tion och produktivitet, antalet betesdjur, vilken tid på året och hur länge djuren betar samt snötäckning vintertid – som beror på betesområdets topografi.
Resultaten visade tydligt att renbetet är en av de viktigaste processerna för biologisk mångfald i fjällen. Samtidigt visade granskningen av miljökvalitetsmålet att den nationella naturvården snarare fokuserar på renens eventuella negativa effekter på fjällmiljön.
Även klimatförändringarna påverkar fjällen, både lokalt och regionalt. Ett förändrat klimat kommer sannolikt att leda till att fjällarter riskerar att dö ut eftersom de har liten möjlighet att flytta till nordli- gare breddgrader, eller högre upp på bergstoppar. I lokal skala kan ett förändrat klimat ge upphov till att det lav- och mossdominerade fältskiktet konkur- reras ut av gräs och örter. På mer regional skala kom- mer fjällbjörken att klättra allt högre upp på kalfjället och påverka både areal och utbredning av kalfjäll. Därmed påverkas också den biologiska mångfalden och upplevelsevärdena för friluftslivet.
Eftersom frågan om förslitningen av fjällvegetatio- nen och lavtäckets utbredning är lokal och inte gäller för fjällen som helhet kan preciseringen utgå.
5.14.4 Förslag till delmål
miljömålsrådet föreslår att delmålet revideras.