5 0 m i l j ö m å l e n – h e l a s a m h ä l l e t s a n s v a r
Miljömålsrådets samlade bedömning är att arbetet för att nå Sveriges miljömål har utvecklats positivt och att detta arbete har bidragit till att samordningen av det totala miljöarbetet i Sverige har blivit effektivare. Arbetet med miljömålen är ett stort samverkanspro- jekt, och för god effektivitet behövs en hög grad av samordning och samverkan. Detta arbete har stärkt samverkan mellan myndigheter och i viss mån med näringsliv och andra aktörer i samhället. Helhetssy- nen på hållbar samhällsutveckling har utvecklats, och miljöfrågorna har blivit bättre integrerade samhället. Samtidigt efterfrågas ytterligare samordning och sam- verkan i miljöarbetet på alla nivåer. Att samordna tar tid och kräver resurser. Rådet anser därför att det är effektivt att satsa resurser för samordningen, och att behovet bör tillgodoses i hela miljömålssystemet.
Principen om att alla samhällssektorer har ansvar för miljön, s.k. sektorsansvar, är en betydelsefull del i genomförandet av svensk miljöpolitik sedan 20 år tillbaka. Utgångspunkten är att miljöproblemen inte kan lösas enbart av de traditionella miljöaktörerna. I propositionen ”Miljöpolitiken inför 1990-talet” uttalades att alla samhällssektorer har ett miljöansvar inom sitt verksamhetsområde. Varje samhällssektor bör ansvara för att nya miljöproblem undviks och att existerande problem i möjligaste mån löses. Ansvaret omfattar både berörda myndigheter och näringar. Sektorsansvaret har sedan dess utvecklats successivt, inte minst inom de areella näringarna. Samma tanke återfinns i miljöbalken.
De miljömålsansvariga myndigheternas ansvarsför- delning i fråga om uppföljning har därefter utvecklats och förbättrats. Det finns dock ett fortsatt behov av förbättringar i fråga om ansvaret för att föreslå åtgär- der samt att bistå länen i det regionala arbetet för att nå miljömålen. Integreringen av det särskilda sektors- ansvaret för miljömålsarbetet i miljömålssystemet har fungerat bra, och Miljömålsrådet anser att inga större förändringar bör göras. Däremot bör regeringen se över vilka myndigheter som bör ha ett särskilt sek- torsansvar för miljömålsarbetet samt tydliggöra att det omfattar uppföljning, utveckling och genomförande. Dessa myndigheter bör även i fortsättningen delta i arbetet med att utveckla åtgärdsstrategierna.
Det behövs en utökad dialog mellan nationella myndigheter och den regionala och lokala nivån för att öka förståelsen för varandras roller och utveckla samarbetet. Miljömålen behöver tydligare integreras som en del av politiken för hållbar utveckling. Läns- styrelser och andra statliga myndigheter bör samordna sig bättre och ha ett helhetsperspektiv i denna dia- log. Det regionala arbetet för att nå miljömålen har i många avseenden varit framgångsrikt. Länsstyrel- sernas resursbehov för arbetet för att nå miljömålen har uppmärksammats, men även att stödet från de nationella myndigheterna behöver öka. Rådet anser att det finns skäl att se över hur det regionala arbetet kan förbättras och hur länsstyrelsernas roll, ansvar och befogenheter kan utvecklas för att nå miljömålen.
Kommunerna har en betydande roll i arbetet. Genom att översätta nationella och regionala mil- jömål till lokala mål och åtgärder kan miljömålen i större utsträckning bli redskap i den lokala politiken. Rådet anser att kommunerna inte väger in miljö- aspekterna i politik, planering och tillsyn i tillräcklig grad. Kommunerna skulle kunna ta ett tydligare och större ansvar för miljömålen med stöd av de bety- delsefulla verktyg de förfogar över. Kommunerna är utförare av många av de åtgärder som krävs för att nå miljökvalitetsmålen. Kommunerna efterfrågar dock ökat kompetensstöd och vägledning för det lokala genomförandet. Miljömålsrådet föreslår att reger- ingen förtydligar ansvarsfrågan så att kommunerna kan arbeta effektivt och framsynt med miljömålen. De små kommunerna kan behöva särskilt stöd för att kunna ta sitt ansvar fullt ut.
Det svenska näringslivet arbetar generellt alltmer aktivt med miljöfrågor och använder miljölednings- system som det främsta verktyget. Miljömålsrådet anser dock att miljömålen bör kunna användas i betydligt högre grad i näringslivet. Rådet anser att nätverk och forum för dialoger kring miljömålen mel- lan myndigheter och näringslivet behöver utvecklas för att öka förståelsen för varandras utgångspunkter i fråga om hur miljöarbetet utvecklas inom företag och myndigheter.
Konsumenter och enskilda medborgare kan göra stora insatser för miljömålen. En förutsättning för detta är att de känner till vad deras val får för bety-
m i l j ö m å l e n – h e l a s a m h ä l l e t s a n s v a r 5 1
delse. Därför anser rådet att vikten av att kommuni- cera miljöfrågorna behöver uppmärksammas än mer för att ge alla konsumenter och medborgare större möjligheter att handla och leva mer miljöanpassat. Miljöorganisationernas och andras frivilliga arbete har stor betydelse för att skapa bred förståelse för de insatser som behövs för att olika miljömål ska kunna nås. Rådet anser att miljö- och hållbarhetsfrågorna behöver integreras och få större plats i skolor och utbildningar på alla nivåer. Särskilt lärarnas behov av fortbildningar i dessa frågor behöver uppmärksam- mas.
De nationella miljökvalitetsmålen skulle i större utsträckning kunna användas i det svenska interna- tionella miljöarbetet och inom EU, både i form av drivkrafter och som system att arbeta med miljöfrå- gor. Det kan t.ex. ske genom att regeringen i större utsträckning använder miljömålen vid internationella förhandlingar. Det svenska ordförandeskapet i EU hösten 2009 är ett viktigt sammanhang att informera om det svenska miljömålssystemet. Sverige bör inter- nationellt markera vikten av den integrering som sker av miljömålen i hela samhällsarbetet genom sek- torsansvar och regionala och lokala myndigheter, och särskilt arbeta för att föra in denna sektorsintegration inom EU. MILJyMkLSRkDET HyGST REGERINGEN LiNSSTYRELSERNA KOMMUNERNA MYNDIGHETER SiRSKILT FyR MYNDIGHETER ANSVAR MILJyMkLSFRkGOR MILJyMkLSANSVARIGA MYNDIGHETER RIKSDAGEN NATURVkRDSVERKET `RLIG 5NDERLAG UTViRDERING MEDBORGARE ORGANISATIONER NiRINGSLIV !NSVARET HiLLSSTRUKTUREN EGET FORM VILKA EXPERTER MILJyMkLSRkDET HyGST REGERINGEN LiNSSTYRELSERNA KOMMUNERNA MYNDIGHETER SiRSKILT FyR MYNDIGHETER ANSVAR MILJyMkLSFRkGOR MILJyMkLSANSVARIGA MYNDIGHETER RIKSDAGEN NATURVkRDSVERKET `RLIG 5NDERLAG UTViRDERING MEDBORGARE ORGANISATIONER NiRINGSLIV !NSVARET HiLLSSTRUKTUREN EGET FORM VILKA EXPERTER
5 2 m i l j ö m å l e n – h e l a s a m h ä l l e t s a n s v a r