Det finns en rad olika indikatorsystem som används av myndigheter i rapporteringar och uppföljningar. Miljövårdsberedningen har presenterat ett förslag till indikatorer eller ”gröna nyckeltal” för ekologiskt hållbar utveckling. Dessa har använts i finansplanen under många år. Flera av dessa gröna nyckeltal finns representerade i Miljömålsportalens indikatorer.
En uppsättning av 87 indikatorer för hållbar utveckling har tagits fram utifrån ett underlag från Statistiska centralbyrån. Tolv indikatorer har valts ut som huvudindikatorer under sex temaområden. Avsikten är att de ska ge en översiktlig bild av hållbar utveckling i Sverige. När det gäller den ekologiska delen av hållbarhetsperspektivet är två temaområ- den särskilt viktiga i samband med miljömålsarbetet – Miljö och klimat samt Hållbar konsumtion och produktion. För temaområdet Miljö och klimat finns det 16 indikatorer varav två huvudindikatorer. Tio av dessa indikatorer ingår även i uppföljningen av mil- jökvalitetsmålen och finns helt eller delvis presente- rade på Miljömålsportalen.
Olika system medför att de myndigheter som är ansvariga för uppdatering och tolkning av mätresultat många gånger gör dubbelarbete. Dessa myndighe- ter har ansvar för att ta fram och tolka data i olika sammanhang, och för att dessa data inte ger olika budskap om miljötillståndet eller om olika faktorer som styr tillståndet. Miljömålsrådet föreslår att en utredning genomförs av vilka miljö- och hållbarhets- indikatorer som bör finnas tillgängliga i vilka system. Detta bör göras för att tydliggöra syftet med de olika indikatoruppsättningarna och för att effektivisera datainsamling, uppdatering och användning av de indikatorer som är relevanta i respektive uppsättning.
3.2.6 utveckling av indikatorsystemet
Miljömålsrådet har ett övergripande ansvar att sam- ordna och driva på utvecklingen av det indikator- system som presenteras på Miljömålsportalen, www.miljomal.nu. Regionalt UppföljningsSystem (RUS) har en aktiv roll i utvecklingen och uppda-
s a m o r d n a t m i l j ö m å l s a r b e t e i s v e r i g e 4 7
teringen av detta system genom att samordnat upp- datera och föreslå nya indikatorer som efterfrågas av länsstyrelserna för uppföljning och kommunikation av de regionala miljömålen. Samarbetet mellan de centrala målmyndigheterna och RUS när det gäller uppdatering av indikatorer kan stärkas.
Några län framför att rollfördelningen mellan läns- styrelsen och Skogsstyrelsen är oklar. Det framförs att Skogsstyrelsen inte fått något eget uppdrag att bedöma regional måluppfyllelse. Miljömålsrådet före- slår att det tydligt ska framgå i Skogsstyrelsens reg- leringsbrev att Skogsstyrelsen ansvarar för att ta fram regionala miljömål för miljökvalitetsmålet Levande skogar, för revideringen av de regionala målen samt för uppföljningen och rapporteringen av dem.
Arbetet med att ta fram lämpliga indikatorer för att bättre kunna följa upp de reviderade och nya del- målen ska prioriteras. Miljömålsrådet avsätter varje år medel för indikatorutveckling.
I nuläget finns det ca 100 indikatorer på Miljömåls- portalen. En strävan bör vara att det ska finnas en indikator per nationellt delmål. Alltför många indi- katorer gör att informationen drunknar, och att det blir svårt att se vilka indikatorer som är viktiga för miljömålsuppföljningen. Att bättre visa vilka indika- torer som är avgörande i uppföljningen av ett delmål eller ett miljökvalitetsmål kan något motverka denna farhåga. Miljömålsrådet anser att dagens antal av indikatorer är överblickbart och tillräckligt. Kvalite- ten på data och frågan hur kommunicerbar indikatorn är måste regelbundet ses över. Under 2008 prioriterar Miljömålsrådet utvecklingen och översynen av indi- katorerna på Miljömålsportalen.
3.2.7 indikatorernas
kommunikativa funktion
Indikatorerna på Miljömålsportalen är viktiga i de centrala myndigheternas uppföljning av miljö- kvalitetsmål och delmål. Men de är även viktiga i kommunikationen av miljömålen till en intresserad allmänhet och den politiska församlingen. För att skapa förståelse för de miljöåtgärder som beslutas på olika nivåer i samhället behöver man också visa vil-
ken effekt dessa åtgärder har i miljön. Miljömålsrådet eftersträvar att alla indikatorer på Miljömålsportalen ska vara kommunikativa och enkla att förstå. I vissa fall fungerar miljömålsindikatorn som ett direkt mätvärde för delmålet. Indikatorn blir då mycket viktig för uppföljningen av delmålet. I andra fall visar indikatorn en begränsad del av vad som beskrivs i delmålet. Då utgör indikatorn en mindre andel av delmålsuppföljningen och är kanske viktigare i andra kommunicerande sammanhang. Det bör dock bli lät- tare att på Miljömålsportalen se vilka indikatorer som direkt används i miljömålsuppföljningen. Detta bör göras för att öka transparensen i uppföljningsarbetet – vilka indikatorer (miljöeffekter, drivkrafter eller andra parametrar) som är viktiga för att kunna avgöra om miljömålet kommer att nås i tid eller inte.
Länsstyrelsernas samverkan i miljömålsuppfölj- ningen genom RUS anses generellt vara en styrka. Den har lett till ett gemensamt system med jämför- bara indikatorer mellan länen, har skapat en samsyn och gemensamma definitioner och är ett arbetssätt som kan vara modell för ett flertal områden inom länsstyrelsernas verksamhet. Arbetet med att upp- datera indikatorer och att bedöma måluppfyllelse fungerar väl. Samarbetet mellan RUS och de natio- nella myndigheterna bör fortsätta att utvecklas och förbättras.
3.2.8 internationella indikatorer
Flera internationella organ har valt ut ett antal miljö- indikatorer för att visa på utvecklingen i miljön och de faktorer som påverkar den. OECD, UNEP och EEA har alla ett set av indikatorer, ”Core Set of Indi- cators”, som uppdateras kontinuerligt. Det är viktigt att det svenska miljömålssystemet närmar sig de internationella presentationerna för att så långt som möjligt kunna tillgodose användares behov av ett komplett system med indikatorer som kan jämföra förhållandena internationellt, nationellt, regionalt och lokalt.