Nuvarande precisering (prop. 2001/02:55) Förslag till förändring (förändring i kursiv stil)
Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan innebär att halten, räknat som koldioxidekvivalenter av de sex växthusgaserna enligt Kyotoprotokollet och IPCC:s definitioner tillsammans ska stabiliseras på en halt lägre än 550 ppm i atmosfären. Sverige ska internationellt verka för att det globala arbetet inriktas mot detta mål. År 2050 bör utsläppen för Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekviva- lenter per år och invånare, för att därefter minska ytterligare. Målets uppfyllande är till avgörande del beroende av internationellt samarbete och insatser i alla länder.
Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan innebär att den globala medeltemperaturen
ska öka med högst 2 °C över den förindustriella nivån. Sverige ska verka internationellt för att
9 2 m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g
5.1.5 Hur långt är det kvar
tills miljökvalitetsmålet nås?
Modellresultat baserade på alternativa framtida utsläppsscenarier indikerar att temperaturen till slu- tet av detta sekel ökar med 2,4–4,6 °C jämfört med förindustriell temperatur, om inte kraftiga utsläpps- restriktioner sker.
Vetenskapliga rådet för klimatfrågor har kommit till slutsatsen att om den globala temperaturökningen ska begränsas till högst 2 °C över den förindustriella nivån behöver koncentrationen av växthusgaser i atmosfären på lång sikt (år 2150) sannolikt stabiliseras på en nivå som motsvarar högst 400 ppm koldioxid- ekvivalenter.
För industriländerna, som har det största ansvaret att minska utsläppen, betyder 2-gradersmålet att utsläppen behöver minska med 30–40 % till år 2020 och med 75–90 % till år 2050 jämfört med utsläp- pen år 1990. Beräknat på en på sikt jämn fördelning per capita bör Sveriges utsläpp av växthusgaser då minska med 20–25 % till år 2020 och med 70–85 % till år 2050. Detta betyder att de svenska utsläppen av växthusgaser år 2050 som högst bör vara 2–2,5 ton koldioxidekvivalenter per person och år.
Det internationella samfundet står inför utma- ningen att gemensamt arbeta för minskade utsläpp av växthusgaser, samtidigt som välståndet utvecklas globalt – särskilt välståndsutvecklingen i den fattiga delen av världen i enlighet med millenniemålen och klimatkonventionen.
De industriländer som undertecknat Kyotopro- tokollet har tillsammans åtagit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser med drygt 5 % till år 2012. Genom protokollets mekanismer för ren utveckling (CDM) och gemensamt genomförande (JI) kan indu- striländerna bidra till utveckling och tekniköverföring i fattigare länder och samtidigt bidra till begränsning av utsläppen. Sedan Kyotoprotokollet trädde i kraft har frågan om förnyade åtaganden för utsläppsreduktioner efter 2012 pågått. Europeiska rådet har tagit beslut om att reducera utsläppen av växthusgaser med 20 % fram till 2020 (jämfört med 1990) som ensidigt europeiskt åtagande och med 30 % vid en bredare internationell anslutning. De internationella klimatförhandlingarna
om framtida åtagande inom FN:s ram har i och med mötet på Bali (december 2007) resulterat i en överens- kommelse om de grundläggande byggstenarna för ett nytt klimatavtal, och att de fortsatta förhandlingarna kring detta ska avslutas år 2009.
Viktiga globala faktorer för att nå Begränsad klimat- påverkan är:
• Utveckling av energieffektivare tekniker.
• Ökad resurseffektivitet i energisystemen i alla länder. • Omställning av energitillförsel baserad på fossil till
förnybar energi i industriländerna.
• Överföring av energieffektiv teknik och teknik för förnybar energi till utvecklingsländer, särskilt till länder med starkt växande ekonomier som Kina, Indien och Brasilien.
• Utveckling av tekniken för avskiljning och lagring av koldioxid.
• Minskad avskogning i världen.
Det finns enligt IPCC möjligheter att till år 2030 minska de globala utsläppen till under dagens nivå med enbart tekniska åtgärder till kostnader som lig- ger under 35 kronor per ton koldioxid. Alla sektorer uppskattas kunna bidra med minskade utsläpp. Den största potentialen anses finnas med åtgärder i både befintliga och nya byggnader i både den rika och fat- tiga världen. Viktiga tekniker och åtgärder som IPCC identifierat redovisas i tabell 5.1.1.
Om Naturvårdsverkets och Energimyndighetens förslag till svensk klimatstrategi enligt kontrollstation 2008 genomförs fullt ut uppskattas Sverige kunna reducera utsläppen med 25–30 % till år 2020. En del av dessa minskningar skulle ske med svenska insat- ser i andra länder.
Hur Sverige ska kunna reducera utsläppen med 70 % till år 2050 – den lägsta nivån som bedömts som Sveriges globala ansvar för 2-gradersmålet – är svårt att bedöma idag. En prognos för ett så långt tidsperspektiv innebär stora svårigheter och osäker- heter. Sett till utvecklingstrenden för utsläppen och de åtgärder och styrmedel som föreslagits till år 2020, måste den årliga reduktionen av utsläppen bli allt större under perioden 2020 till 2050.
m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g 9 3 Tabell 5.1.1 Viktiga tekniker och åtgärder som globalt till år 2030 kan bidra till minskade utsläpp av växthusgaser. Fördelat
per sektor utan rangordning (IPCC WG 3, 2007).
Sektorer Tekniker som finns på marknaden Tekniker som beräknas finnas på marknaden före 2030
Energiförsörjning Effektivare tillförsel och distribution, kärnkraft, byte från kol
till gas, ökad andel förnybara el- och värmekällor, ökad andel kraftvärme.
Avskiljning och lagring av koldioxid (CCS), vidareutvecklad kärnkraft, vidareutvecklad förnybar energi, bl.a. tidvatten-/vågenergi, solcellsteknik.
Transporter Energieffektiva bilar, hybridfordon, rena dieselfordon, biodriv-
medel, byte från vägtransporter till järnväg/kollektivtrafik/ gång/cykling, transporteffektivare fysisk planering.
2:a generationens biodrivmedel, effektivare flygtransporter, vidareutvecklade el- och hybridfordon.
Byggnader Effektiv belysning, effektivare apparater och värme- och kyl-
anläggningar, bättre spisar, bättre isolering, solenergi, alterna- tiva köldmedier, insamling och återvinning av fluorerade gaser.
Integrerad teknik för återkoppling och kontroll av energianvändning i byggnader, inbyggd solcellsteknik.
Industri Effektivare elutrustning, återvinning av värme och kraft, åter-
användning och substitution av material, utsläppskontroll av
andra växthusgaser än CO2, nya processtekniker.
Vidareutvecklad energieffektivitet, CCS- teknik för cement/ammoniak och stål- produktion, inerta elektroder för alumini- umframställning.
Jordbruk Ökad kolinbindning i odlings- och betesmark, återställning av
torvbrukning, tekniker som minskar CH4-utsläpp från risodling/ boskapsuppfödning/gödselhantering, tekniker som minskar
N2O-utsläpp från kvävegödning, energigrödor för ersättning av
fossila bränslen.
Bättre avkastning på grödor.
Skogsbruk Skogsplantering, återbeskogning, skogsförvaltning, minskad
avskogning, bättre utnyttjande av avverkad skog, bättre utnytt- jande av skogsrester för bioenergi.
Förädling som ökar bioproduktion och kol- inbindning, bättre analystekniker för kol- bindningspotential, kartläggning av föränd- rad markanvändning.
Avfall Deponigasutvinning, avfallsförbränning med energiutnyttjande,
kompostering av organiskt avfall, avloppsvattenbehandling, återvinning och minimering av avfall.
Biotäckning och biofilter för optimerad metanoxidering.
9 4 m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g
5.2 Frisk luft
miljömålsrådet bedömer att miljökvalitets- målet Frisk luft är mycket svårt eller inte möjligt att nå till 2020 även om ytterligare åtgärder sätts in. Det kommer då fortfarande att finnas negativa effekter på hälsa och miljö av partiklar och mark- nära ozon. Någon förbättring av luftkvaliteten i svenska tätorter har inte uppmätts under 2000- talet. Det går inte att se någon tydlig utvecklings- riktning för tillståndet i miljön.
miljömålsrådet bedömer att delmålet om sva- veldioxid hade nåtts till målåret 2005, att delmålen om kvävedioxid, marknära ozon och partiklar är mycket svåra att nå inom tidsramen även om ytter- ligare åtgärder sätts in, att delmålet om flyktiga organiska ämnen kan nås inom tidsramen samt att delmålet om benso[a]pyren kan nås inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in.
miljömålsrådet föreslår ingen ändring av regeringens precisering av miljökvalitetsmålets innebörd i ett generationsperspektiv, men föreslår att riktvärdena i ett generationsperspektiv komplet- teras och uppdateras.
miljömålsrådet föreslår följande vad gäller delmål:
• Delmålet om svaveldioxid utgår. Delmålet nåddes till målåret 2005.
• Delmålet om kvävedioxid revideras och ersätts med delmål om halter av kvävedioxid som ska gälla även efter 2010.
• Delmålet om marknära ozon revideras och ersätts med delmål om marknära ozon – skydd av hälsa med målår 2015.
• Delmålet om flyktiga organiska ämnen revideras och ersätts med delmål om utsläpp av flyktiga organiska ämnen med målår 2020.
• Delmålet om partiklar revideras och ersätts med delmål om halter av partiklar med målår 2015. • Delmålet om halt av bens[a]pyren med målår 2015
behålls i sin nuvarande form.
• Ett nytt delmål om marknära ozon – skydd av växtlighet med målår 2015 införs.
• Behovet av ett delmål om barns hälsa bör utredas. • Delmål för andra partikelfraktioner än PM10 och
m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g 9 5