År 2015 ska utsläppen av svaveldioxid från sjöfart som bunkrar i Sverige ha halverats och utsläppen av kväveoxider minska jämfört med år 2005.
Delmålet omfattar både nationell och internationell sjö- fart som i detta sammanhang definieras på följande sätt: • Nationell sjöfart: fartyg som går enbart mellan
svenska hamnar och som tankat bränsle (bunkrat) i Sverige. Här inbegrips all inrikes sjöfart, d.v.s. även fiskebåtar och militära fartyg. Dessa ingår inte i Naturvårdsverkets internationella rapportering till t.ex. klimatkonventionen.
• Internationell sjöfart: fartyg som bunkrat i Sverige och som går till utländsk hamn.
Sjöfart är den största enskilda källan till nedfall av svavel- och kväveoxider över Sverige. Medan utsläp-
m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g 1 0 9
pen från landbaserade källor minskar, ökar utsläp- pen från sjöfarten p.g.a. ökade transporter. Inom EU beräknas utsläppen öka med 45 % mellan år 2000 och 2020. Tekniken för att minska utsläppen finns, och åtgärderna är relativt billiga.
Delmålet om utsläpp från sjöfart har formulerats så att det omfattar såväl nationella som internationella åtgärder.
Motiveringen till att förslaget till delmål utgår från det bränsle som sålts i Sverige (nationell och interna- tionell sjöfart) är främst att kvalitetsgranskad statistik över utsläppen är tillgänglig. Statistiken kommer fort- sättningsvis att årligen uppdateras. En annan central motiverig är att Sverige har viss möjlighet att påverka de fartyg som bunkrar i Sverige och deras utsläpp som påverkar luftkvaliteten och nedfallet på svenska mark- och vattenområden.
Uppföljning och indikatorer
Uppföljningen av det nya delmålet bör ske genom att mäta utsläpp av svaveldioxid och kväveoxider från sjöfart som bunkrar i Sverige totalt och per såld bränslemängd (angivet som energi).
Indikatorn för delmålet föreslås omfatta inte enbart utsläppen av svaveldioxid och kväveoxider från den sålda mängden bränsle, utan även ge ett mått på de utsläpp som inte är beroende av var farty- gen väljer att bunkra p.g.a. exempelvis prisskillnader.
5.3.5 Hur långt är det kvar
tills miljökvalitetsmålet nås?
Miljökvalitetsmålet kan inte nås med enbart natio- nella åtgärder, utan internationell samverkan krävs. Om målet nås eller ej är främst avhängigt av hur mycket utsläppen minskar i övriga Europa och från internationell sjöfart. De åtgärder och styrmedel som föreslås är nationella med undantag för sjöfartsmålet som även kräver internationella åtgärder. Naturvårds- verkets förslag att revidera strategin för det interna- tionella arbetet kring luftföroreningar är ett led i att fokusera arbetet där det gör mest nytta för de luftre- laterade miljömålen. Nedfallet av försurande ämnen beräknas år 2020 fortfarande överskrida den kritiska
belastningen för sjöar på 12 % av arealen, d.v.s. gapet kan sägas vara från 12 % till 0 %.
De viktigaste faktorerna som påverkar möjligheterna att nå Bara naturlig försurning är:
• Utsläppen av svavel och kväve från andra länder, t.ex. Polen, Storbritannien och Tyskland är stora, och en stor del av dem faller ner över Sverige. • Den internationella och nationella sjöfarten, efter-
som utsläppen av försurande ämnen fortfarande är mycket stora, och sjöfarten dessutom väntas öka. • Energianvändningen i samhället, eftersom det vik-
tigaste energislaget fortfarande är fossila bränslen, som ger utsläpp av försurande ämnen.
• Vägtrafiken, eftersom teknikutvecklingen befaras motverkas av ökad trafik och ökad dieselanvänd- ning för personbilar.
• Skogsbruket, eftersom det blir allt intensivare, bl.a. till följd av ökad efterfrågan på biobränsle och råvara till skogs- och tillverkningsindustrin.
1 1 0 m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g
5.4 Giftfri miljö
miljömålsrådet bedömer att miljökvalitets- målet Giftfri miljö är mycket svårt eller inte möjligt att nå till 2020 även om ytterligare åtgärder sätts in. Punktutsläppen av miljö- och hälsoskadliga ämnen har minskat men produktionsvolymen ökat. Detta gör diffusa och sekundära källor allt viktigare. Dessutom bildas ämnen oavsiktligt. Det går inte att se någon tydlig utvecklingsriktning för tillståndet i miljön.
miljömålsrådet bedömer att delmålen om kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljö- egenskaper, information om farliga ämnen i varor, utfasning av farliga ämnen, fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier, efter- behandling av förorenade områden (två delmål) samt delmålet om kadmium blir mycket svåra att nå inom tidsramen även om ytterligare åtgärder sätts in, att delmålet om riktvärden för miljökvali- tet kan nås inom tidsramen samt att delmålet om dioxiner i livsmedel kan nås inom tidsramen om ytterligare åtgärder sätts in.
miljömålsrådet föreslår följande vad gäller regeringens preciseringar av miljökvalitetsmålets innebörd i ett generationsperspektiv:
• Preciseringen som gäller den sammanlagda exponeringen vidgas till att omfatta exponering även via föda.
• Preciseringen som gäller att all fisk i svenska vatten ska vara tjänlig som människoföda vid-
gas till att omfatta ämnen som spridits genom mänsklig verksamhet.
• Övriga preciseringar behålls oförändrade. miljömålsrådet föreslår följande vad gäller delmål:
• Delmålet om kunskap om kemiska ämnens hälso- och miljöegenskaper revideras och får målår 2018.
• Delmålet om information om farliga ämnen i varor revideras och får målår 2018.
• Delmålet om utfasning av farliga ämnen revi- deras och ersätts med delmål om särskilt farliga ämnen med målår 2015.
• Delmålet om fortlöpande minskning av hälso- och miljöriskerna med kemikalier revideras och ersätts med delmål om minskning av kemiska ämnens hälso- och miljörisker med målår 2018. • Delmålet om riktvärden för miljökvalitet utgår.
Delmålet har uppnåtts före målåret 2010. • Delmålen om efterbehandling av förorenade
områden revideras och slås ihop till ett delmål om efterbehandling av förorenade områden med målår 2015.
• Delmålet om dioxiner i livsmedel utgår efter målåret 2010 och ersätts med ett nytt delmål om oavsiktligt bildade ämnen med målår 2015. • Delmålet om kadmium revideras och ersätts med
delmål om exponering av kadmium via föda och arbete med målår 2015.
m i l j ö m å l e n – u p p f ö l j n i n g o c h f ö r s l a g 1 1 1